En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Olika är normen i en skola för alla

Idag lanserar SKL ett inspirationsmaterial för att fler kommuner och skolor ska ta steget mot lärmiljöer som bättre kan möta elevers olika behov.

SKL:s utgångspunkt är att det går att ge alla elever goda möjligheter att lyckas genom att skolan förändrar organisation och arbetssätt. Det gjorde Nossebro skola i Essunga kommun. Eleverna kunde i större utsträckning undervisas i sitt ordinarie sammanhang med anpassningar och stöd. Elevernas kunskapsresultat förbättrades samtidigt som tilltron till den egna förmågan ökade.

En liknande resa påbörjade tolv kommuner inom Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer 2012. Nu har SKL tagit fram ett material där vi lyfter fram dessa kommuners erfarenheter. De beskriver en synvända där blicken riktas mot att utveckla undervisning och organisation utifrån elevernas behov istället för att fokusera på elevers svårigheter.

Samarbete är centralt

Vi har identifierat ett antal framgångsfaktorer i arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer. Det handlar om elevsyn, goda relationer, varierande lärmiljöer, tillit, ledarskap, kunskaper, kollegialt lärande, samsyn, samarbete och tid.

Samarbetet mellan lärarna och med elevhälsan är centralt. Även samverkan mellan myndigheter och olika verksamheter kan vara avgörande för vissa elever.

Våga förändra

När kommuner och skolor utformar inkluderande lärmiljöer är det ett sätt att möta elevers olikheter. Elisabeth Persson, en av forskarna som har följt Nossebros arbete, intervjuas i vårt material. Hon säger att man måste våga se den egna verksamheten, utmana den rådande kulturen och hur skolans resurser används.

Förändringar av undervisningens struktur, tydlighet och anpassningar är avgörande för vissa elever samtidigt som de är positiva för alla eftersom de inte missgynnar någon.

Jag är medveten om att arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer inte alltid är enkelt, framförallt inte till en början. Men för elevernas bästa måste vi ha mod att förändra vårt synsätt, vårt arbetssätt och våga se att olika är normen i en skola för alla.

Per-Arne Andersson

 

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Inkludering – en väg mot en skola för alla?

Idag lämnade nätverket Barn i Behov en rapport till utbildningsministern om skolsituationen för en del barn med diagnoser inom NPF-spektrat (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Det är viktig läsning.

Jag vill understryka att det är skolans ansvar att skolan fungerar för alla barn. Skolan kan aldrig friskriva sig genom att säga att det är föräldrarnas ansvar eller att barnen ska ”skärpa sig” som nämndes under nätverkets manifestation.

Det finns kunskap om hur skolan kan utformas för att ge dessa barn de förutsättningar de behöver. Det ställer ofta stora krav på skolans förmåga att anpassa verksamheten. Men stödet har ofta kommit i högstadiet medan man saknat metoder för ett tidigare stöd.

Inkludering – bra för de flesta om det görs på rätt sätt

SKL vill ha en i grunden inkluderande skola. Det är både ett ideologiskt ställningstagande och en vetenskapligt välgrundad ståndpunkt. Men då behöver en del göras på annat sätt än idag:

  • Det behövs tid för omställning till allt mer tidigare stöd, där skolan ger tillräckligt kompensatoriskt stöd för de elever som redan har varit i en skolsituation som inte fungerat.
  • Skolan behöver tidigt identifiera vilka behov eleverna har, sätta in olika former av stödåtgärder (individuella eller mer generellt inkluderande), utvärdera det stöd som ges och förändra när det behövs.
  • För att fastställa vilka elever som behöver stöd bör skolan även vara en naturlig samverkanspart med vårdens olika instanser samt när socialtjänsten är involverad i familjer med barn i skolåldern.
  • När en pedagogisk utredning visar att stöd behövs, behöver rektorn undersöka hur detta bäst kan ges. Har inte skolan den kompetens som behövs, bör skolan vända sig huvudmannen som är ytterst ansvarig.

Jag anser inte att vi ska räkna bort en inkluderande skola för att skolor hittills inte alltid lyckats. Samtidigt behövs en beredskap för den mindre grupp elever som behöver färre människor omkring sig eller behöver så stora anpassningar att inkludering är ett sämre alternativ.

Huvudmannens ansvar och stöd från nationella aktörer

Rektorer och lärare kan inte lämnas ensamma att identifiera behov och veta vilket som är bästa sättet att arbeta för alla elever med skiftande behov. Det måste finnas ett starkare stöd hos huvudmannen, som i sin tur behöver veta var kunskap och information finns. Alla kan inte själva behöva söka efter de senaste rönen och de bästa verktygen.

För att försäkra att kommunerna har kunskap om stödmetoder och kontakter för att skaffa stöd har SKL påbörjat ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). På så sätt hoppas jag att den kunskap som finns når ut bättre överallt.

SKL har även tillsammans med regeringen drivit PSYNK-projektet för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Här är samverkan mellan skola, socialtjänst och vård centralt. Forskning visar att en god skolgång stärker barn och unga som annars riskerar psykisk ohälsa. Inom PSYNK finns gediget stödmaterial om hur skolan kan arbeta med dessa frågor.

Så når vi en skola för alla

Överallt där vi på SKL möter våra medlemmar är frågan om hur man skapar en skola för alla en viktig fråga. Och det går att göra bättre än idag. Ibland med små medel som underlättar för alla; ibland behövs större anpassningar. Det kan betyda extra resurser, det kan också betyda att arbeta annorlunda utifrån de resurser man har.

Det finns inget enkelt och för alla giltigt svar hur vi fördelar resurser på bästa sätt. På SKL har vi tagit fram ett stöd för kommunerna. Det är relevant för elever med olika socioekonomisk bakgrund men även för elever som behöver olika former av stöd beroende på deras unika funktionsuppsättning. Här presenterar SKL vilka frågor man behöver ställa sig för att få en skola för alla, så att man till exempel kan identifiera stödbehov och ge detta tidigt och i bästa fall undvika att skolan misslyckas och eleven inte får de kunskaper de har rätt till.

Engagemanget finns. Kunskapen finns, men behöver spridas. På många håll är skolan och vi som arbetar i och med den alltför fast i strukturer och tankesätt som behöver förändras. Vi behöver både vara flexibla och ta till oss nya arbetssätt. Det finns ingen annan väg. Det är vårt ansvar mot eleverna.

skl logotyp