En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Ny viktig kunskap om klassers storlek

I måndags spreds nyheten om hur stora klasserna är i den svenska skolan, enligt statistik från Skolverket. Förmodligen blev det en så stor nyhet för att statistiken visade att klasserna inte är så stora som många trott. Se till exempel på detta:

• I genomsnitt har en klass 19 elever.

• Sett till kommungrupp varierar klasstorleken från som lägst 13 elever till som högst 22 elever i genomsnitt per klass.

• Sett till årskurs 7–9 är klasstorleken ganska oförändrad över tid, omkring 21 elever per klass, medan klasstorleken har ökat mer i de lägre årskurserna. Årskurs 1–3 har ökat från omkring 15 elever per klass till 18.

Bra med fakta på bordet

Jag tycker att det är mycket bra att Skolverkets fakta om klasstorlek kommer upp på bordet. Skoldebatten mår bra av fakta. Skolverket menar att det kan finnas vissa mätfel, men att bilden i stort ger en korrekt bild. Det visar åter på nödvändigheten att se till den lokala kontexten med närhet till de egna skolorna.

Vi på SKL har under flera år hävdat att klasserna inte är så stora som den allmänna debatten ger sken av. Redan 2010 publicerade vi resultat av en enkät som visade att en klass i grundskolan i snitt hade färre än 24 elever. Den siffran har inte fått något större genomslag i debatten, trots att den alltså till och med var högre än den statistik Skolverket har presenterat.

Spännande att se vad som händer nu

Intressant nog blev Skolverkets siffror offentliga redan i mars i år. Skolverket publicerade då siffrorna som ett tillägg till den officiella statistik som de publicerar varje år. Men det var alltså först i måndags som det fångades upp brett av media efter att TT gjort en nyhet av detta.

Jag kan inte låta bli att reflektera över att det inte snappats upp snabbare av media, med tanke på hur viktiga siffrorna är för skoldebatten och bilden av skolan. Man kan också fundera på hur dessa fakta kommer att påverka skoldebatten framöver. Det ska bli spännande att se.

Tappa inte kompassen i debatten om TIMSS

Jag måste återkomma till TIMSS rapport som kom i början av veckan, som ju visade att svenska elevers mattekunskaper sjunker.

Behovet av en samstämmig problembild och åtgärdsplan för skolan känns högaktuellt när jag läser ledarna i landets regiontidningar. Det blir onekligen lite tokigt när kommentarer till TIMSS – och även andra skolrapporter – mer utgår från löst tyckande än från forskning och beprövad erfarenhet. Lyssnar man till kommentarerna tycks den svenska skolans problem vara resursbrist, stora klasser, få lärare, för få behöriga lärare och svag statlig styrning. Lösningen skulle alltså vara det omvända. Men både forskning och jämförelser med andra länder ger en helt annan bild.

  • Sverige tillhör redan de länder i OECD som satsar mest på skolan. Kommunerna satsar i snitt 40 procent av sin budget på skolan. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Resultat avgörs alltså inte främst av resurser, utan av kvalitet.
  • Storleken på de svenska klasser som ingått i undersökningen i årskurs 4 är 23 barn. Flera länder med bättre resultat har större klasser.
  • Nio av tio svenska elever undervisas av lärare som har lärarutbildning och knappt två tredjedelar av lärare med matematikinriktning. Det är höga siffror jämfört med de flesta länder, klart högre än framgångsnationer som Finland, Japan och Korea.
  • TIMSS-rapporten visar inte heller ett orsakssamband mellan mer undervisningstid och goda resultat. Finland har lägre undervisningstid än Sverige (779/år, 188 språk mot a 849h/år, 223 i språk).
  • Och när det gäller förstatligande av skolan finns mängder av analyser som pekar på att skolan inte behöver fler stora reformer. Vad skolan behöver är kollegialt lärande mellan lärare, professionell styrning och åtgärder som vilar på skolforskning.
  • Inte bara Sverige förfasas av resultaten i TIMSS. Finska elevers inlärningsmotivation och attityder är i botten på rankningen. Finska forskare talar om vikten av att snabbt förnya sätten att undervisa i grundskolan.

Jag hoppas att vi får se en vändning när nästa TIMSS kommer. För bakom all statistik pågår mängder av intressanta projekt och satsningar, både från staten, kommunerna och ute i landets skolor.

Ett exempel är SKL:s matematikprojekt Pisa 2015 – ett nytt grepp för att förbättra matematikresultaten. För att lyckas måste alla nivåer delta; politiker, tjänstemän, rektorer och lärare. Dessutom samverkar man med en rad andra kommuner. Alla berörda måste ha samma karta, samma mål och dra åt samma håll. Från och med våren 2013 är 100 kommuner med i satsningen.

skl logotyp