En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Lärande viktigare än medfödd begåvning

Med stort intresse läser jag Skolverkets nya analys om vad som behövs för att nå toppresultat i skolan. Det gläder mig att slutsatserna bekräftar det som senare års forskning visat. Skolan gör skillnad!

Det är inte den medfödda begåvningen som avgör om en elev kommer att nå de högsta resultaten. Det som bidrar till goda prestationer är i istället stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare. 

De elever som når de högsta resultaten är också mer motiverade, anstränger sig, har en mer positiv uppfattning om sin relation till lärarna och tror på sin egen förmåga i större utsträckning än de elever som presterar på medelnivå.

Det är tydligt att vi inte längre kan se på begåvning som något som är medfött och statiskt. Låt oss istället tala om barns förmågor, inlärda och utvecklingsbara, som går att påverka genom undervisning.

En viktig poäng är att de faktorer som är viktiga för att nå de högsta resultaten i skolan gäller för alla elever, inte bara de som presterar på högsta nivå.

Under våren kommer SKL att uppmärksamma hur skolan kan arbeta på olika sätt för att motivera alla elever. Jag ser fram emot nästa års Öppna jämförelser för grundskolan som har det spännande temat elevers lust att lära!

Skolverkets rapport: Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: , , , , ,

Läxor löser inte skolans utmaningar

Diskussionen om läxhjälp är intensiv. Det finns skolor där man ger fler läxor. Det finns skolor där man ger färre läxor. Och det finns skolor där man inte ger läxor alls. Alla med motivet att barnen lär sig bäst på just det sättet.

Det finns många åsikter om läxor. Förespråkare lyfter bland annat fram att eleverna får tillfälle till nödvändig fördjupning och att läxorna skapar en kontakyta mellan skolan och hemmet. Skeptiker framhåller bland annat att läxor förstärker en ojämlikhet mellan elever och tar tid från andra viktiga samtal mellan familjens medlemmar.

Vad säger då forskningen? Även här råder delade meningar. Professor John Hattie lyfter fram två centrala poänger:

  • Om läxor ska ges bör det vara uppgifter som eleverna ska klara utan lärarstöd. Det kan till exempel vara att repetera glosor, läsa skönlitteratur eller diskutera ett ämne med sina föräldrar och återberätta i klassen.
  • Som alltid är det optimala att anpassa skoluppgiften till varje enskild elev. Inte samma läxa till alla, alltså.

Utan att ta ställning till läxor eller inte, konstaterar Hattie att läxor ger en begränsad effekt på elevernas lärande eftersom läraren inte aktivt är involverad i lärprocessen. Skolans stora utmaning ligger alltså inte i att ge fler läxor, utan att utforma undervisningen i klassrummet så att den blir lustfylld och effektiv och möjligtvis också att ge bättre läxor. Då kommer eleverna vilja ägna mer tid åt skolarbetet även utanför klassrummet.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: , , , , ,

IT i undervisningen är nödvändigt gott

Sverige ligger bra till när det gäller tillgång till IT. En stor del av 15-åringarna uppger att de har tillgång till Internet både i skolan och hemma. Även när det gäller tillgång till datorer eller surfplattor ligger Sverige rätt bra till – men här är spännvidden i jämförelse med många andra länder stor.

Men i skolan är situationen en annan, vilket inte minst framkom på ett seminarium häromdagen med Skolverket, Internationella Programkontoret och Datorn i Utbildningen.

Många elever uppger att de inte alls använder IT på ett sätt som bidrar till lärande. Skolinspektionens granskning från i höstas gav samma bild. Rätt använt är datorn i undervisningen ett fantastiskt hjälpmedel för att utveckla läsförståelse, öva språk, förmedla matematikkunskaper och mycket annat.

Men för att IT ska bli ett naturligt verktyg i skolans vardag behövs satsningar på kompetensutveckling av lärare och skolledare. Arbetet med att underlätta tillgången till digitala resurser måste också fortsätta. Många kommuner vill samarbeta med varandra i dessa frågor. Det finns inga skäl att vänta med det.

skl logotyp