En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Behovet av lärare ställer krav på nya arbetssätt i skolan

Antalet elever blir allt fler samtidigt som många lärare går i pension. Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Vi måste även hitta nya sätt att organisera och arbeta i skolan.

Volymökningen sker i hela utbildningssystemet på samma gång – från förskola till vuxenutbildning. Det är en ny situation. Tidigare har vi sett ökningar i vissa årskullar som vi sedan slussat genom utbildningssystemet. Här är några siffror:

-Fram till år 2020 kommer 80 000 fler elever än idag finnas i grundskolan. Det motsvarar nästan en hel årskull.

-Ungefär 250 nya skolor och 600 nya förskolor behöver byggas.

-UKÄ visar att ungefär 14 000 lärare skulle behöva examineras från lärarutbildningen per år jämfört med dagens cirka 8 000 lärare för att möta arbetsmarknadens behov.

På måndag den 18 december publicerar Skolverket en aktuell prognos över behoven av att rekrytera och utbilda lärare.

Öka flödet in och behålla lärare

Lärarutbildningen är redan idag Sveriges största yrkesutbildning. Var fjärde av alla nya studenter på högskolans yrkesutbildningar börjar idag en lärarutbildning. Ja, du läste rätt, 25 procent! För att möta behovet skulle den siffran behöva vara betydligt högre samtidigt som avhoppen behöver minska markant. Till bilden hör att många andra yrken också har ett växande underskott på arbetskraft. Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är därför inte realistiskt för att lösa lärarbristen.

Samtidigt som lärarutbildningens kvalitet behöver vässas behöver genomströmningen öka och introduktionen av nyexaminerade lärare stärkas. Det måste bli lätt att återkomma som lärare eller bli lärare mitt i arbetslivet.

Strategier för att öka flödet in och behålla lärare kan vara vidareutbildning av redan anställda, underlätta att byta yrke mitt i livet, samverkan med lärosäten på olika sätt och flexiblare lärarutbildningar. Vi behöver också fånga upp lärare med utländsk utbildning och förlänga arbetslivet. För att lyckas behöver vi självklart vara en attraktiv arbetsgivare.

Organisation och skolans arbetssätt

Hur kan vi då arbeta för att bibehålla en god kvalitet i undervisningen när behovet av lärare är större än vad som kommer att examineras? En nyckel är att skolor och kommuner inventerar verksamheten så att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt. En del lärare kan koncentrera sig på vissa områden och stötta kollegor i dessa. Andra yrkesgrupper kan ge stöd till lärare att koncentrera sig på det som hör undervisningen till. Digitaliseringen ger här utrymmen för nya sätt att arbeta.

Stat och huvudmän har ett gemensamt ansvar

Som sagt krävs en palett av åtgärder – både på kort och lång sikt: Att öka flödet in i yrket och behålla lärarna, men också att förändra organisation och arbetssätt.

Arbetsgivare och staten – och även de fackliga organisationerna – sitter i samma båt. Vi behöver ta sikte mot samma mål och ro tillsammans för att undvika grynnor och skär. Vi kan inte blunda för den demografiska utvecklingen. Det är vårt ansvar inför eleverna och den svenska välfärden.

Ny rapport presenteras i februari

Jag är övertygad om nödvändigheten av att tänka nytt och våga prova nya vägar. Och det sker redan idag i många kommuner. I början av nästa år kommer SKL att visa exempel på hur några kommuner arbetar med de frågor som jag beskrivit här. Håll utkik efter ny rapport i februari!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Lärarflykten – en av många skolmyter

Jag tror att många blev överraskade av DN:s huvudrubrik i måndags: ”Lärarflykten – en modern myt”. Statistik från SCB visar nämligen att lärare stannar längre i yrket idag än tidigare. De stannar också längre än flera andra yrkesgrupper. Verkligheten är alltså helt motsatt den bild som ges i debatten. Det är inte första gången det händer.

Problemet med denna och andra myter om skolan är att de bidrar till en negativ bild, vilken sedan lever sitt eget liv. På kort sikt kan den som använder myten få uppmärksamhet för ”sin” fråga, men på längre sikt är alla förlorare. Lärarnas status minskar, färre söker till läraryrket, elever och föräldrar uppfattar skolan som dålig, medierna letar efter fler negativa uppslag. Brister ska påtalas, men för att vi tillsammans ska komma framåt behöver det vara nyanserat. Svensk skola är också full av framgångsrika berättelser och resultat.

Lärare stannar längre än andra yrkesgrupper

SCB:s statistik visar att dagens lärarbrist inte beror på att lärarna flyr sitt yrkesval, utan på att antalet elever i grundskolan ökat de senaste åren i kombination med för få nyutexaminerade lärare och stora pensionsavgångar.

DN konstaterar att ”lärarflykten” har skapats av ett par rapporter som har använts flitigt i debatten. Dessa handlar om avhopp från skolan och antalet lärare som inte arbetar med undervisning. Men det enda som rapporterna visar är att ett antal lärare slutar, precis som andra yrkesgrupper. De hoppar inte av i högre utsträckning än tidigare eller jämfört med andra grupper. Både vi och andra har uppmärksammat tidigare hur dessa rapporter har använts felaktigt, till exempel i Lärarförbundets utredarblogg.

Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl och precis som inom andra yrken – att söka andra arbeten. Ett attraktivt yrke saknar inlåsningseffekter. Det måste vara möjligt att arbeta som lärare en del av sitt arbetsliv. Att kunna göra annat, att kunna komma tillbaka och att växla till läraryrket även senare i yrkeslivet.

Vi måste locka fler till läraryrket

Missvisande rubriker om lärarflykt ger en krisstämpel som är det sista vi behöver i ett läge då vi måste locka allt fler till läraryrket och höja yrkets attraktivitet. Därför passar jag på att avliva flera myter. Här är lite fakta:

-Antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningen ökar.

-Många vill bli lärare. Lärarutbildningen är högskolans största yrkesutbildning.

-Sedan 2012 hör lärarna till vinnarna på arbetsmarknaden. Med dagens läraravtal får/fick lärarna i snitt nästan 3 700 kronor högre lön per månad 2015 jämfört med 2012.

-Hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Läraryrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting.

Som arbetsgivare, fackliga organisationer och regeringsföreträdare behöver vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för läraryrket, istället för att skrämma bort dem.

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Behovet av lärare behöver bygga på mer fakta

Lärarbristen kanske inte är så dramatisk som den ofta beskrivs. Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en färsk rapport visar en annan bild än den gängse. Till exempel är de nyutexaminerade kemilärarna betydligt fler – i snitt har minst 73 studenter om året tagit lärarexamen de senaste tio åren, jämfört med den handfull som ofta nämns i debatten.

UKÄ pekar också på att behovet mellan olika ämnen är en annan än vad vi tidigare trott. Medan NO-lärarna är fler än vad vi trott, så är bristen större inom bland annat slöjd och bild. Det får UKÄ fram när de jämför hur stor andel som tar lärarexamen i olika ämnen med hur stor del ämnena utgör av timplanen i grundskolan. Mer om detta också i SvD .

Utbildningen behöver spegla behovet

Lärarutbildningen behöver dimensioneras utifrån de ämnen som efterfrågas. För att det ska ske i praktiken behövs en nära samverkan mellan lärosätena och skolhuvudmännen. Den behöver bli bättre än idag.

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Det behövs alltid nya lärare. Trots att allt fler söker till lärarutbildningen behöver söktrycket de närmaste åren bli ännu större.  Ansvaret för att locka till läraryrket ligger både hos huvudmännen och andra parter. Lön, arbetsmiljö och ledarskapet är viktigt.

Men larm om lärarbrist behöver utgå från fakta för olika lärarämnen – vem  vill bli kemilärare om den allmänna bilden är att två personer i landet söker utbildningen?

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

I SVT om lärarbristen

Idag är första skoldagen för många elever runt om i landet. I morse var jag och Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, inbjudna till SVT Morgon för att diskutera bristen på lärare. Här kan man se inslaget:

Nyhetsmorgon

 

 

 

 

SKL:s hemsida kan du hitta information om läget inför höstterminens start och behovet av lärare på längre sikt.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

skl logotyp