En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

I SVT om lärarbristen

Idag är första skoldagen för många elever runt om i landet. I morse var jag och Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, inbjudna till SVT Morgon för att diskutera bristen på lärare. Här kan man se inslaget:

Nyhetsmorgon

 

 

 

 

SKL:s hemsida kan du hitta information om läget inför höstterminens start och behovet av lärare på längre sikt.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Bra att lärare syns i debatten

Debatten om skolan tog inte jullov. Tre debattinlägg sticker ut i flödet bland de senaste veckornas diskussioner om politiska överenskommelser, betyg och krav på förstatligande . Alla tre är skrivna av lärare.

Det blir initierat. Det blir relevant. Det blir konkret. Och det handlar om professionens frågor.

Läxor, fortbildning och läromedel

  • Först ut var Pernilla Alm som utifrån aktuellt forskningsläge diskuterar hur komplex frågan om läxor är samtidigt som hon visar på vägar framåt.
  • Den andra är skriven av Malin Tväråna. Budskapet är att för att förbättra kvaliteten i skolan behöver lärarna professionell kompetens och mandat att själva utveckla undervisningen – stat och huvudman behöver satsa på rätt fortbildning och uppmuntra forskning som en del i läraryrket.
  • Den sista är skriven av Jonas Nilsson och refererar till en undersökning som visar att åtta av tio lärare inte hinner granska sina läromedel. Nilsson skriver att tidsbrist aldrig kan vara en ursäkt för att frånsäga sig detta ansvar utan borde vara en självklarhet för ett professionellt agerande i ett akademiskt yrke.

Jag tänker inte diskutera frågorna i sak – även om de är intressanta. Jag vill istället lyfta fram det viktiga i att lärarna själva tar plats i den offentliga diskussionen om skolan; att lärare debatterar professionsfrågor. Det är bra. Det är lärarna själva som äger de frågorna. Och ingen gör det heller bättre än de med sin förståelse för de sammanhang som möter dem i klassrummet varje dag.

Kontrast till DN-debatt den 27 december

Lika konkreta som lärarnas artiklar är, lika otydlig är DN debatt den 27 december där bland andra LR och Sveriges skolledarförbund ropar på förstatligande av skolan. Jag håller med om vissa saker, som att staten borde utbilda fler lärare i rätt ämnen för rätt åldrar. Men läsarna lämnas med ett stort frågetecken om vad artikelförfattarna egentligen menar med ett ökat statligt ansvarstagande och vad som då skulle förändras. Särskilt när IFAU precis presenterat sina slutsatser, som visar att resultatnedgången kan inte förklaras av kommunal skolpolitik, förändrad resursfördelning och skillnader i skolors kvalitet.

Jag tycker att Malin Tvärnåa ringar in frågan bra i sin artikel:
Problemet är att det inte är framför allt staten och huvudmännen som kan vända skolans utveckling, utan de vars röster kanske hörs minst i skoldebatten – lärarna.”

Stat och huvudmän bör ägna sin kraft åt att stärka läraryrket på olika sätt istället för att lägga energi på genomföra en gigantisk byråkratisk reform som kostar tid och pengar och som vi inte vet har någon betydelse för resultaten.

Fler lärare i debatten stärker läraryrket

Jag hoppas att julhelgens artiklar bidrar till att fler lärare tar plats i debatten och sätter ljus på professionens egna frågor. Det som händer i klassrummet. Det som är det viktigaste för skolans utveckling.  Det kommer göra debatten om skolan både mer intressant och relevant. Jag är också övertygad om att det på sikt kommer att stärka läraryrket.

 

 

 

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter:

Det går bra för lärarna

Har du också funderat över att byta jobb någon gång? De flesta, om inte alla, vuxna som jag känner har både funderat och faktiskt bytt någon gång. Att även lärare går i sådana tankar är helt normalt. Men i dagens DN presenteras detta självklara i krisrubriker. Artikeln bygger på en undersökning av Lärarförbundet.

Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl – att söka andra arbeten. Och egentligen är det väl bara positivt att lärare, med sin breda kompetens, är attraktiva också inom andra branscher?

Det går bra för lärarna

Det är bra att Lärarförbundet lyfter vikten av en god arbetsmiljö. Det är ett område som ständigt måste ses över. Men tyvärr tror jag att artiklar som denna motverkar ambitionen att locka fler till yrket. Skolans utmaningar till trots, så menar SKL att det idag går bra för lärarna. Lönerna höjs, karriärtjänster tillsätts, moderna sätt att arbeta på utvecklas och fler söker till utbildningarna.

I SKL:s aktuella strategi för att rekrytering finns fler positiva signaler:

  • Unga tycker att jobb inom skola och förskola verkar vara de mest meningsfulla och roliga inom välfärdsjobben.
  • Varannan ung kan tänka sig att arbeta som lärare i grund- eller gymnasieskola, om än inte alltid ett helt yrkesliv.
  • I jämförelse med många andra branscher upplever lärarna en större arbetsglädje. Nio av tio lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola.
  • Utbildningarna leder också till arbete. Två år efter lärarexamen har åtta av tio lärare en fast anställning och arbetar heltid.

Enligt en studie av Ungdomsbarometern på uppdrag av SKL

Många skolor är på banan

SKL tar både rekryteringen av nya lärare och arbetsmiljön på allvar. Förutom vår nya strategi vill jag särskilt lyfta fram PRIO-projektet, som har uppskattats mycket av lärarna. PRIO utvecklar skolans interna processer och arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Vi har också massor med exempel på skolor som jobbar med just detta, bland annat från Malmö stad och Sollentuna.

 

Lärare är blivande drömjobbet

Uppmuntrande artikel om framtidens drömyrke idag i Svenska Dagbladet! Så här lyder ingressen:

drömyrke

I reportaget uppmärksammas de senaste årens löneutveckling och den ljusa arbetsmarknad som lärare möter. En lärare och två lärarstudenter får ge sin bild av hur de uppfattar läraryrket idag och varför de valt att arbeta som lärare.

Artikelns rubrik är något som jag länge önskat få se när jag slår upp tidningen på morgonen. Reportaget inspirerar och ger en känsla av att vi är på rätt väg. Bäst tycker jag är att ta del av lärarnas tankar. Deras röster stärker både de som redan valt och de som funderar på att välja läraryrket. Läs den!

P.S. Läs gärna också mitt blogginlägg från igår om den orättvisa bilden av söktrycket till Lärarutbildningen.

Orättvis bild av söktrycket till Lärarhögskolan

Bilden av lärarstudenter med endast 0,1 poäng på högskoleprovet har etsat sig fast hos många. Och den senaste veckan har jämförelser med antalet sökande till en viss dokusåpa florerat i media.  Men dessa bilder är inte helt rättvisa.

Inte så lätt som man kan tro

För det första är det inte så lätt att komma in på lärarutbildningen som man kan tro. De senaste siffrorna till exempelvis grundlärarutbildningen F-3 vid Stockholms universitet visar att det krävs ett meritvärde på 16,1 för att bli antagen. Det är en bit över det genomsnittliga meritvärdet på 14,0.

För den grupp som blir antagen via högskoleprovet krävs också behörighet från gymnasieskolan. Och Lärarhögskolorna minskar framöver antalet studenter som blir antagna via högskoleprovet.

Söktrycket till lärarutbildningen ökar

För det andra har det totala antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningar ökat kraftigt de senaste åren. Det gäller framför allt grundlärare och ämneslärare. Påståendet om att antalet sökande är fler till tv-såpan Paradise Hotel är alltså felaktigt (antalet förstahandssökande till lärarutbildningen var 2014 ungefär 24 000 och till Paradise Hotel ungefär 11 000).

sökande lärarutbildning 2

Totalt antal förstahandssökande. Den procentuella ökningen jämfört med ht 2013 är störst för läkarutbildning, följt av lärar- och förskollärarutbildning. I absoluta tal är ökningen till lärar- och förskollärarutbildning allra störst, med 4 762 fler individer än förra året som sökt. Källa: Universitets- och högskolerådet

Tänk nya ämneskombinationer

Visst finns det utmaningar. Intresset för vissa lärarutbildningar är lågt, till exempel matematik, naturvetenskap och moderna språk. Antalet sökande till ämneslärare behöver generellt öka, främst gäller det grundskolan.

Att i högre grad matcha studenternas val med hur behovet av lärare ser ut är ingen lätt sak. Här måste vi tänka i nya banor. Vi centrala aktörer måste bli bättre på att uppmuntra studenter att se nya ämneskombinationer. Ett exempel: Om du vill bli historielärare och vill vara säker på att få jobb – se då till att välja fysik som ditt andra ämne.

Risk att vi missar blivande stjärnor

Jag är också tveksam till om samhället enbart skulle vända sig till de högst presterande studenterna för att locka dem att bli lärare. Finns då inte risken att vi missar många som vill bli lärare, men som blir osäkra av dessa tongångar i debatten? Det kan vara personer utan toppbetyg, men som kan ha de relationella kompetenser som är avgörande för att lyckas nå eleverna. Jag tänker att det också är bra med lärare som kommer med andra perspektiv och erfarenheter än de som alltid varit bäst i skolan.

Det centrala måste vara att vi har en lärarutbildning som rustar de blivande lärarna med de ämneskunskaper och den pedagogik och metodik som behövs i yrket. Och som under utbildningens gång granskar studenterna så att de som inte uppfyller kraven inte heller blir examinerade.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Lärarna hör till vinnarna på arbetsmarknaden

Nu ligger lärarna i täten vad gäller löneutveckling. Det skriver SKL:s ordförande Anders Knape idag på DN debatt. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade ”industrimärket”, inneburit drygt en extra månadslön. Allt tyder på att lärarna kommer att ligga i täten vad gäller löneutveckling även under kommande år.

Detta är resultatet av prioriteringar av landets kommunpolitiker, efter förhandlingar mellan SKL och de fackliga organisationerna.

Det är viktigt att alla kommuner tar sitt ansvar för att höja lärarnas löner. Det behövs både generella påslag och extra satsningar på de skickligaste lärarna.

Anders Knape skriver också att svensk skola är mycket bättre än sitt rykte. Jag kan bara hålla med. Självfallet finns det utmaningar, men den generellt negativa bilden av skolan är både orättvis och osaklig.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Studiero

Studiero är på tapeten. Det är bra. I dagens Svenska Dagbladet skriver LR och Moderaterna om en enkätundersökning som LR gjort bland sina medlemmar och i går hade P1 ett spännande reportage.

Personligen tror jag att om man sätter för mycket tilltro till sanktionsmöjligheterna som finns i skollagen – att utvisa eleven från lektionen, kvarsittning och att omhänderta föremål – ja då går man vilse. I samma sekund som läraren tar till något av detta så har man i någon mån förlorat.

Alla har ett ansvar

Därför är det bra att artikelförfattarna betonar allas ansvar för att skapa studiero: lärare, elever, rektor och även föräldrar. Min starka övertygelse är att vi skapar studiero genom tillitsfulla attityder, att tro på varandras goda vilja att ge och ta stöttning där det behövs.

Mycket att lära av goda exempel

Med andra ord så handlar det om mer samarbete utifrån tillit snarare än klander och hårdare regelverk. Radioinslaget igår visade precis det. Det handlade om hur en klass gått från kaos till studiero.

Vägen dit byggde på att inte skuldbelägga och hänga ut enskilda barn och den enskilda läraren. Föräldrarna förde fram sina synpunkter på ett konstruktivt sätt till läraren, som aldrig kände sig hotad. Alla vuxna i barnens närhet – lärare, rektor och föräldrar – tog sitt ansvar och såg till att barnen fick samma budskap överallt. Att den yngre nyutbildade läraren fick en äldre mentor spelade också roll. Sist men inte minst, smågrejer som att se till att eleverna fick bekvämare stolar. Ja, det finns mycket att lära från denna klass!

SKL på plats i riksdagen

På plats i riksdagen tillsammans med Andreas Schleicher, OECD, Maria Stockhaus, SKL:s utbildningsberedning och Tomas Tobé, ordförande i Utbildningsutskottet

På plats i riksdagen tillsammans med Andreas Schleicher, OECD, Maria Stockhaus, SKL:s utbildningsberedning och Tomas Tobé, ordförande i Utbildningsutskottet

I morse överlämnade Andreas  Schleicher från OECD en rapport till regeringen om  vad Sverige kan lära av de länder som presterar bäst i PISA 2012. Presskonferensen följdes av en öppen utfrågning i riksdagen där jag och Maria Stockhaus medverkade.

Sverige satsar mycket pengar på skolan

Andreas Schleicher sa flera intressanta saker. En handlade om pengar. OECD konstaterar att Sverige lägger mycket resurser på skolan. Schleicher sa på utfrågningen att vi inte behöver säkra mer resurser till skolan, däremot använda dem klokare.

Sverige har mindre klasser i jämförelse med andra länder, men samtidigt har vi relativt låga lärarlöner. OECD:s analys visar att de högpresterande länderna ofta har prioriterat tvärtom. Schleicher uttryckte sig så här: ”Om man har en krona mer att investera är det mest effektivt att satsa den kronan på att stärka lärarnas kvalitet och yrkets attraktivitet genom till exempel fortbildning och högre löner”. Lärartätheten i Sverige har ökat från 7,6 till 8,3 lärare per 100 elever under 2000-talet. Kanske har det varit fel att satsa på högre lärartäthet? Kanske borde vi ha prioriterat på samma sätt som flera av de högpresterande länderna gjort?  Jag har inte svaret på den frågan, men det kanske är något som behöver diskuteras inför framtida prioriteringar.

Schleicher påpekade dock att det inte handlar om generella lönehöjningar, utan att lönen bör vara differentierad och stimulera till utveckling. Karriärreformen är ett bra steg i den riktningen. Karriärreformen kan också bli ett bra verktyg för att locka de bästa lärarna till de skolor som har tuffast förutsättningar.  OECD:s analys visar nämligen att skolor i utsatta områden har lägre lärarkvalitet än skolor i gynnsamma områden.  Maria Stockhaus pekade på att här behöver vi kraftsamla. Maria tog också upp att vi behöver mer kunskap om hur vi bäst ska använda de resurser som vi lägger på skolan, och lyfte särskilt fram barn i behov av särskilt stöd.

Höga förväntningar på alla

När Schleicher fick nämna de tre viktigaste åtgärderna för att förbättra svensk skola sa han – förutom att satsa på lärarna och använda de bästa lärarna där de behövs mest – en sak till, nämligen höga förväntningar.

I högpresterande länder finns en gemensam kultur av höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund. Sverige ligger något under OECD-genomsnittet. Närmare 20 procent av de svenska eleverna finns på skolor där rektorerna uppfattar att lärarnas låga förväntningar påverkar eleverna lärande. Samtidigt lyfte Schleicher fram att det är vanligare i högpresterande länder än i Sverige att eleverna själva ser att de har ett eget ansvar för hur det går i skolan. Dessa resultat går nog hand i hand tror jag.

Lokal styrning kräver nationellt stöd

Jag vill lyfta fram ytterligare en av OECD:s slutsatser. Utbildningssystem som bygger på lokal styrning behöver nationellt stöd för att nå bra resultat. Det måste finnas en balans mellan kontroll och stöd för utveckling. Sverige har gått mer mot kontroll. Jag hörde för en tid sedan hur man gör inspektioner i en delstat i Kanada. Där letar inspektörerna efter tecken på kvalitet när det besöker en skola. Mycket intressant angreppssätt tycker jag.

Läraryrket är populärt!

Trots negativ uppmärksamhet de senaste åren har läraryrket blivit ett drömjobb.” Det skriver Expressen med anledning av ett ny panelundersökning med nästan 5000 personer visar att lärare för första gången tar sig in på topp tio-listan över drömjobb. Positivt!

Det stämmer bra med Ungdomsbarometerns och SKL:s
undersökning som visar att hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig jobba som lärare. Det skrev jag om i ett inlägg här på bloggen för en månad sedan. Och till detta kan vi lägga att antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012.

Det kanske är dags att ändra på den där negativa bilden av läraryrket som Expressen skriver om? Det skulle alla tjäna på.

 

 

Kommunerna satsar på karriärtjänster!

SKL och Skolverket har precis genomfört ett antal konferenser om karriärreformen. Vår gemensamma bild är att reformen är en succé. Bilden i media är inte oväntat den omvända. SVT:s inslag i går (20 okt) kritiserar att 20 av 290 kommuner inte sökt och att de flesta kommuner valt tidsbegränsade förordnanden med tillsvidareanställning i botten. De fackliga organisationerna hänger på. Jag tar mig för pannan.

Nästan alla kommuner har alltså sökt pengar för att inrätta karriärtjänster. De hade mycket kort tid på sig att ansöka. Det är ett fantastiskt bra resultat. Sällan har en reform mötts av en så snabb uppslutning och ett sådant engagemang.

Kommunerna jobbar långsiktigt

Här kommer istället den bild som vi mött på våra konferenser: Vi ser ett mycket genomtänkt arbete. Många kommuner har ett gediget urvalsförfarande (trots kort varsel), en plan för hur man vill att arbetet ska bedrivas och ett långsiktigt tänk.

Som sagt sökte nästan alla kommuner tjänsterna första gången de hade chansen. Några av de få kvarstående kommunerna söker nu. På vår hemsida samlar vi löpande exempel på hur kommuner tar sig an reformen. Karriärtjänsternas viktigaste funktion är att utveckla skolverksamheten och därmed förbättra skolresultaten. Tjänsterna ska också bidra till att öka attraktiviteten i läraryrket. För att nå målet med reformen – ökad måluppfyllelse – är det viktigt att det blir rätt person på rätt plats.

Tidsbegränsat en övergående fas

Den korta ansökningstiden gjorde att många kommuner inte hann analysera vad tjänsterna ska innefatta på lång sikt och det har funnits ett behov av att ha utrymme att finjustera hur tjänsterna utformas. Jag tänker att det måste vara bättre att pröva sig fram till det som bäst fungerar, än att förhastat inrätta ett slags tjänster och sedan tvingas backa och göra något annat.  Därför är det inte konstigt att många kommuner i ett första skede har valt försiktighetsprincipen med tidsbegränsade förordnanden.

De tidsbegränsade tjänsterna är en övergående fas och med tanke på hur regeringen ofta ändrar och skruvar på sina reformer efter genomförandet, borde det finnas en förståelse för att kommunerna tar ansvar för att karriärreformens intentioner verkligen ska nås.

SKL ser inget annat än att kommunerna är på tå och planerar långsiktigt när det gäller karriärreformen. Varför skulle man tänka på annat sätt? Det starka gensvaret som reformen har fått visar att dessa tjänster fyller ett utvecklingsbehov. Det är ju också därför en del kommuner inrättat denna typ av tjänster redan innan regeringens reform.

Bo Jansson i LR hoppas att kommunerna som inte sökt kommer till sans och söker nästa år. Jag kan informera om att vi vet att flera av dessa avser att söka. Jag själv önskar lite mer vett och sans i debatten. Istället för kritik förtjänar kommunerna i detta fall beröm. Karriärtjänsterna kan bli det lyft för skolan som vi alla hoppas på. Då krävs också en konstruktiv attityd från alla parter.

SKL:s  stödmaterial som som beskriver ett sammanhållet karriärsystem för lärare.

 

 

Sida 1 av 3123
skl logotyp