En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Många unga vill bli lärare!

Visst är det roligt att bli positivt överraskad. En undersökning visar att drygt hälften av våra unga kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Det är till och med det yrke som verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Och ännu fler anser att jobbet är viktigt.

Det här går att läsa i en rapport från Ungdomsbarometern och SKL i vilken 1500 unga mellan 15 och 24 år ger sin uppfattning om och attityder till olika branscher och yrken. Svaren varierar en del mellan pojkar och flickor. Rapporten har tagits fram inom satsningen Sveriges Viktigaste Jobb.

Mer goda nyheter är att antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Intresset för läraryrket finns och växer. Nu gäller det att få intresset att växa ännu mer. De nya karriärtjänsterna med högre lön tror jag kommer att öka intresset ytterligare. Kan delar av lärarnas administration också förenklas så känns jobbet än mer aptitligt. Den stora efterfrågan på lärare ger trygga arbetsvillkor både nu och i framtiden.

Att lyckas med lön, arbetsmiljö och karriärvägar är grundbultar för att göra läraryrket attraktivt. Men frågan är om inte dagens största utmaning för att locka fler sökande till lärarutbildningen är att förändra bilden av skolan. Jag och många med mig vet att den överskuggande bilden är positiv. Lyckas den bryta igenom i medierna och i debatten så har vi alla chanser att de bästa söker till läraryrket.

Faktum är att rapporten från Ungdomsbarometern och SKL kom redan i vintras. Men den har fått ordentlig spridning först nu, inte minst via Skolverket. Som sagt, det är inte lätt att få ut positiva nyheter. Men trägen vinner!

 

 

Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet

När jag valde läraryrket gjorde jag det för att jag ville göra skillnad. Jag vet att vi är många som känner så.  Därför blev jag glad när jag läste Attityder till skolan 2012 som Skolverket presenterade idag. Trots att undersökningen gjorts mitt under den mest intensiva perioden av reformarbetet tycker nio av tio lärare att det är meningsfullt att gå till jobbet. 85 procent av lärarna trivs ganska eller mycket bra i den skola de arbetar i. Nio av tio lärare trivs både med sina kollegor och eleverna. Vilken kraft i arbetet för att stärka läraryrkets attraktivitet tänker jag! Jag hoppas att vi kan ta tillvara på den!

Intressant är att Skolverket inte gör den vinklingen. Rubriken på pressmeddelandet var ”Fler lärare är stressade och fler elever saknar stöd”. Det är alltså det budskapet som kablas ut och som kommer att fastna i var och ens minne. Och återigen har den svarta bilden av skolan fått en ytterligare mörkare nyans.

Ja, det är bekymmersamt att hälften av lärarna under det senaste året har övervägt att byta yrke. I tidigare undersökningar var motsvarande en siffra en tredjedel. Andelen lärare som känner sig stressade har ökat sedan 2009. Det blundar vi inte för. Det är en aktuell fråga som både regering och parter arbetar med. Men idag fanns det så många positiva resultat som hade kunnat motivera en annan rubrik.

Elever trivs och är trygga i skolan

Jag är glad att resultaten, precis som tidigare år, visar att elever trivs och är trygga i skolan. Motivationen hos äldre elever är lägre än hos yngre elever, vilket också vi sett i våra undersökningar. Här finns möjligheter till utveckling.

Resultaten visar att andelen äldre elever som får stöd och hjälp minskar. Det är självklart inte bra. Även om vi har en minskning från förra mätningen anser lärare över tid att allt fler elever får det stöd som de behöver. Siffran har ökat från 23 till 43 procent sedan 1997. En utveckling som för övrigt skett i en tid då vi ökat ambitionsnivån att alla barn ska lyckas i skolan.

Intressant sommarläsning

Det finns många intressanta resultat, men här är några frågor som väckte mitt omedelbara intresse:

  • Föräldrarnas syn på skolan har förbättrats sedan attitydundersökningen 2003. Föräldrarnas förtroende för skolan har ökat. De flesta är nöjda med barnens lärare. De flesta tycker att storleken på klassen oftast är lagom stor. Jämfört med 2003 tycker påtagligt fler att de får bra information från skolan om hur det går i skolan för deras barn. Roligt!

 

  • Inte lika roligt är att lärarnas förtroende för skolpolitiker både på riksnivå och kommunnivå är fortsatt lågt. Här behöver vi stärka förtroendet och tilliten i hela systemet.  Mötesplatser, dialog och lyssna på varandra.

 

  • Åtta av tio lärare tycker att det finns arbetsro på nästan alla/de flesta lektioner. Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning. Samtidigt vill åtta av tio lärare ha mer ordning och reda.  Hur hänger det ihop?

Här har vi en guldgruva med underlag till spännande diskussioner framöver!

 

 

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?

Igår medverkade Anders Knape på en hearing på Riksdagen där en diskussion fördes om Utbildningsutskottets nya rapport ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?”. En intressant rapport där vi skriver under på vartenda ord i slutsatserna!

  • Det behövs mer och bättre forskning med koppling till det praktiska arbetet i skolan – behov av nära samverkan mellan forskare och de som är verksamma i skolan
  • Den forskning som finns måste spridas på ett systematiskt sätt
  •  Hur ny kunskap kommer till bättre användning handlar både om forskning och beprövade erfarenheter
  • Alla, både beslutsfattare och tjänstemän, liksom skolledare och lärare på den enskilda skolan har ett gemensamt ansvar för att ny kunskap kommer till användning i skolan

Två av resultaten i enkätstudien till lärarna fångade särskilt min uppmärksamhet; ett bekymmersamt och ett positivt.

Bana väg för ny kunskap

Enkäten visar att en klar majoritet av lärarna upplever att de har behov av ny kunskap för att kunna utveckla utbildningen. Men jag blev förvånad när jag läste att bara hälften anser att det egentligen ingår i deras arbete att ta del av ny kunskap.   Vi har länge varit eniga om att kompetensutveckling, som att fördjupa sig och hålla sig uppdaterad inom både sitt ämne och didaktik- och metodutveckling, ingår i arbetsuppgifterna. Kan man tolka resultatet så att lärarna värderar kunskap men har svårt att hitta utrymme till det inom uppdraget?

Att ta del av ny kunskap är något som måste angå alla.  Inte bara de lärare som själva deltar i forskning. Rapporten pekar på att mer strukturerat arbete och delat ansvar kan vara en del av lösningen. Det håller jag med om. Det behövs mer av nytänkande och samarbete i skolan. Jag är övertygad om att det både minskar arbetsbelastning och leder till bättre resultat.

Alla möjligheter att arbeta med ett vetenskapligt förhållningssätt

Ett glädjande resultat i enkäten att det inte bara är stora skolor, eller skolor hos stora huvudmän som ser möjligheter att arbeta med ett vetenskapligt förhållningsätt. Tvärtom är resultaten likartade för olika slags skolor, för olika slags huvudmän, oberoende vilken examen läraren som besvarat enkäten har eller hur länge sedan det var som man själv gick en lärarutbildning. Det här är en bra utgångspunkt för ett fortsatt gemensamt arbete där vi kan vända oss till alla skolor. Så att alla skolor kan bli bra skolor.

Jag hoppas att det forskningsinstitut som SKL verkat för under lång tid och som nu är på gång, blir den mötesplats för verksamma i skolan och forskare som vi önskat. Med ett gemensamt ansvar och ett arbetssätt som bygger på att professionen, skolledarna och huvudmännen är delaktiga kommer det nog att hända saker!

Läs mer

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skola på vetenskaplig grund
Etiketter: ,

Skolan behöver mer samsyn

Det har varit många positiva reaktioner i veckan på att staten, facken, friskolorna och Sveriges Kommuner och Landsting är eniga om hur förutsättningarna för lärarna ska utvecklas.

Här är ett exempel från DN:s ledarsida:

Det finns många relevanta tankar i den artikel om skolan som publicerades på DN Debatt den 3 juni. Bara att den skrivs är ett gott tecken, att utbildnings­minister Jan Björklund tillsammans med de två lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund visar enighet i denna ödesfråga.

Ur mitt perspektiv är enigheten i frågan om läraryrket ett första steg i rätt riktning. Men skolan behöver ännu mer av samsyn. Jag tänker då främst på behovet av att utveckla undervisningen så att alla elever varje dag och varje lektion får den bästa undervisningen. För att det ska vara möjligt – på bred front och långsiktigt – behövs samsyn på flera områden.

  • Samsyn kring behovet av att använda digitala verktyg i undervisningen,
  • samsyn kring behovet av mer kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra och
  • samsyn kring behovet av att förbättra ledningen och styrningen av skolan.

När det gäller den sista punkten syftar jag i första hand på tre områden där ledningen och styrningen av skolan behöver förbättras.

  1. Sammanhållen ledning och tydliga roller. Att de olika nivåerna i skolan är sammanlänkade. Den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, rektorer och lärare. Deras respektive roller ska vara tydliga och fungera tillsammans.
  2. Värdegemenskap. Att alla elever och vuxna i skolan ska ha höga förväntningar på varandra. Att alla värderar lärarkompetens och lärarsamverkan som det viktigaste för skolans utveckling och framgång.
  3. Bra rutiner för uppföljning och individuellt stöd. Att alla nivåer är involverade i hur uppföljning, analys och återkoppling ska ske och hur skolan ska ge stöd till varje enskild elev som behöver det.

Att eleverna återkommer i flera av mina punkter här utgör ingen slump. Vi måste komma ihåg att det vi gör och prioriterar i skolan alltid bör utgå från eleverna – och hur de ska få förutsättningarna att själva prestera sitt bästa i skolan.

———————————————————-

Debattartikel (DN debatt 2013-06-03): ”Tio förändringar som ska rädda svensk skola

Ledare (Erik Helmersson, DN 2013-06-04): ”Bättre sent än aldrig

Undervisningen har inte ökat – men mer samarbete behövs

Idag lyssnade jag på Skolverkets presskonferens om kartläggningen av lärares tidsanvändning.

Min första reflektion när jag läser rapporten är att lärare undervisar ungefär lika mycket som innan undervisningsskyldigheten togs bort år 2000, det vill säga ungefär en tredjedel av arbetstiden. Undervisningstiden har alltså inte ökat. Däremot har lärarna fått nya arbetsuppgifter, utan att något annat har tagits bort.

Skilj på dokumentation och administration

Inte oväntat visar studien att lärarna tycker att dokumentation/administration tar för mycket av deras tid. En tiondel av arbetstiden går till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling. Tre procent används till ren administration, som till exempel frånvarorapportering och ledighetsansökningar.

Bilden bekräftar min uppfattning att vi måste skilja på dokumentation och administration. Regeringen ser nu över kraven på dokumentation och det är bra. Men viss dokumentation är nödvändig och den har – som Anna Ekström säger – ett viktigt pedagogiskt syfte. Vem annan än läraren är bättre lämpad att följa och dokumentera elevens lärande?  Här är det viktigt att huvudmännen tar ansvar för att de system och verktyg som finns är effektiva och blir ett bra stöd för läraren i arbetet.

Ensamarbetet är ett problem

Jag håller med Skolverket att det är bekymmersamt att grundskollärare arbetar ensamma med viktiga delar av lärararbetet. Forskning visar att det finns stora pedagogiska fördelar med att lärare arbetar tillsammans med att planera, analysera och utveckla undervisningen. Det ser vi också i vårt arbete med PRIO-projektet.

Resultatet blir än mer oroande när jag kommer till tabellen på sidan 69 i rapporten.  55 procent av lärarna vill ha mer tid att ensam planera all form av undervisning och 32 procent vill ha mer tid att ensam reflektera kring undervisning och läraruppdrag. Lärarna vill helst ha mer ensamarbete. Bara 16 respektive 18 procent vill ha mer tid för dessa frågor tillsammans med sina kollegor.

Visa på nyttan av samarbete

Jag tycker att här har vi en verklig utmaning och ett gemensamt ansvar – både arbetsgivare och lärare. Forskningsresultat och många lärare vittnar om hur deras arbetsbörda minskat och undervisningen utvecklats sedan man börjat jobba mer tillsammans. Att alla jobbar var för sig är ineffektivt.

Att visa nyttan med kollegialt lärande och samarbete känns än mer angeläget efter att ha läst dagens rapport. Jag hoppas att slutsatserna blir ett bra underlag i det samarbete som SKL och lärarorganisationerna har i frågan.

Läs mer på:

Skolverkets hemsida

SKL:s kommentar om Skolverkets rapport

SKL:s PRIO-projekt

Karriärtjänster viktigt för att utveckla skolan

Under förra veckan var debatten om skolan ovanligt intensiv med flera artiklar som var mer eller mindre väl grundade i fakta eller vad forskning säger är viktigt för att utveckla skolan. Själv skulle jag önska att debatten oftare handlar om det som vi vet är viktigt för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Till exempel hur vi utvecklar och använder lärares kompetens på bästa sätt.

Därför är jag glad för de positiva reaktioner som SKL har fått på vårt förslag om ett samlat system för karriärtjänster för lärare som vi presenterade förra veckan. Igår uppmärksammades även vårt material i Lärarnas nyheter . Jag hoppas att den vägledning som vi tagit fram kan vara ett stöd i kommunernas arbete att planera och organisera för lärares karriärtjänster. Tanken är att skapa ordning mellan regeringens nya karriärtjänster och de karriärsteg som många kommuner redan har inrättat.

Vi vet att det finns ett stort intresse, men tiden för att ansöka är knapp! Ansök därför nu, och använd tiden innan ni sjösätter satsningen till att tänka efter ordentligt. Det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet. Alla kommuner ska arbeta med löneinstrumentet för att främja måluppfyllelse och öka spridningen i lärarnas löner så att skickliga lärare får bra betalt. Inrättandet av karriärtjänster är dock något annat, det är inte att enbart se som ett lönelyft, utan de måste bidra till att utveckla skolans verksamhet och elevernas måluppfyllelse. Det gäller också att planera så att kunskaper och erfarenheter sprids och inte stannar hos den enskilde läraren. Jag vill lyfta fram tre punkter som vi beskriver i vår vägledning:

  • Vilka behov ska karriärtjänsterna fylla?
  • Förstelärarnas och lektorernas arbetsuppgifter är beroende av de lokala behoven och förutsättningarna.
  • Låt behoven styra antalet tjänster och rekryteringsprocessen.

SKL kommer att följa reformen och arbetet i kommunerna. På vår hemsida kan du läsa exempel från flera kommuner som har inrättat olika karriärtjänster.

Om vi ser att det finns behov så kan vi komma att uppdatera stödmaterialet inför ansökningsomgången för 2014. Därför får du gärna höra av dig till oss om du har synpunkter på dokumentet.

Om någon månad planerar vi även att ge ut ett cirkulär om arbetsgivarfrågor när det är dags för många kommuner att skriva anställningsavtal för de nya karriärtjänsterna.

Trevlig helg!

p.s. Apropå vikten av att tänka efter före – ni har väl inte missat att regeringen nu ändrar behörighetskraven för vissa lärare?

Läs mer om SKL:s förslag på samlat karriärsystem för lärare:

Samlat karriärsystem för lärare

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/karriartjanster/exempel-pa-karriartjanster

Fakta om ansökning:

http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/statsbidrag/karriartjanster/karriartjanster-1.192272

och antal per kommun

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2013/sa-manga-larare-kan-fa-karriartjanster-i-varje-kommun-1.195457

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Resultatet viktigare än timplaner

Skolverket har undersökt i vilken utsträckning huvudmännen har koll på att alla elever får den garanterade undervisning som de har rätt till.

Skolverkets förslag är att skolorna ska dokumentera mer. Kritiken är att flera kommuner saknar tillräckliga administrativa rutiner för att dokumentera att timplanen följs.

Men, och detta är ett viktigt men, det finns INGET belägg för att eleverna i praktiken skulle få för lite undervisning. Däremot konstaterar Skolverket att skolorna i första hand fokuserar på att eleverna når målen. Jag undrar: Hur kan det vara dåligt att fokusera på resultat? Vem finns skolorna till för?

Som jag ser det finns det inget behov av ökad dokumentation. Det måste vara viktigare att eleverna når målen än att det exakta antalet timmar följs. När en elev byter skola är den relevanta frågan på den nya skolan, vad eleven kan och inte hur mycket timmar den fått i olika ämnen.

Kan det vara så att elever får för lite undervisning i antal timmar? Ja, sådana exempel kan man säkert finna om man letar (men jag noterar att Skolverket skriver att detta inte är ett stort problem: ”Skolverkets insamling av undervisningstid visar på en marginell skillnad mellan den nationellt lagstadgade timplanen och skolornas planerade undervisningstid. ”) Men mer vanligt är nog att elever får MER undervisning stöd än vad timplanen säger – genom stödundervisning, läxhjälp och ferieskola.

Till sist undrar jag om Skolverket och regeringen har funderat på vad ökade krav på dokumentation skulle innebära för lärares och rektorers arbetsbelastning?

Nytt under solen – strax innan jul!

I dag dök det upp något helt nytt i skoldebatten. Om ni har missat det så kan jag tipsa er om att läsa dagens (fredag 21/12) DN-debatt. Där skriver framträdande chefer vid TCO, LO och Saco en gemensam debattartikel om att staten borde skjuta till medel för att höja lärarnas löner.

De skriver ”…varför ska andra kommunanställda betala för en snedsits som uppkom under de årtionden när staten höll i lärarnas löneförhandlingar?” De skriver också att ” Det skulle inte vara ett lyft för alla med samma procent rakt av.” Det är en viktig aspekt. Bra lärare ska ha bra betalt. För det behövs fler karriärvägar och individuell lönesättning.

Alltsom allt är det ett uppfriskande inspel i debatten, tycker jag. Eller vad säger ni? Ni hittar hela artikeln här.

Nu går jag på julledighet. Tack alla ni som har läst bloggen under hösten och tack alla ni som har kommenterat mina inlägg. Det har varit roligt att blogga! Jag återkommer efter nyår – om jag kan hålla mig till dess…

God jul och Gott nytt år!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , , ,

Tappa inte kompassen i debatten om TIMSS

Jag måste återkomma till TIMSS rapport som kom i början av veckan, som ju visade att svenska elevers mattekunskaper sjunker.

Behovet av en samstämmig problembild och åtgärdsplan för skolan känns högaktuellt när jag läser ledarna i landets regiontidningar. Det blir onekligen lite tokigt när kommentarer till TIMSS – och även andra skolrapporter – mer utgår från löst tyckande än från forskning och beprövad erfarenhet. Lyssnar man till kommentarerna tycks den svenska skolans problem vara resursbrist, stora klasser, få lärare, för få behöriga lärare och svag statlig styrning. Lösningen skulle alltså vara det omvända. Men både forskning och jämförelser med andra länder ger en helt annan bild.

  • Sverige tillhör redan de länder i OECD som satsar mest på skolan. Kommunerna satsar i snitt 40 procent av sin budget på skolan. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Resultat avgörs alltså inte främst av resurser, utan av kvalitet.
  • Storleken på de svenska klasser som ingått i undersökningen i årskurs 4 är 23 barn. Flera länder med bättre resultat har större klasser.
  • Nio av tio svenska elever undervisas av lärare som har lärarutbildning och knappt två tredjedelar av lärare med matematikinriktning. Det är höga siffror jämfört med de flesta länder, klart högre än framgångsnationer som Finland, Japan och Korea.
  • TIMSS-rapporten visar inte heller ett orsakssamband mellan mer undervisningstid och goda resultat. Finland har lägre undervisningstid än Sverige (779/år, 188 språk mot a 849h/år, 223 i språk).
  • Och när det gäller förstatligande av skolan finns mängder av analyser som pekar på att skolan inte behöver fler stora reformer. Vad skolan behöver är kollegialt lärande mellan lärare, professionell styrning och åtgärder som vilar på skolforskning.
  • Inte bara Sverige förfasas av resultaten i TIMSS. Finska elevers inlärningsmotivation och attityder är i botten på rankningen. Finska forskare talar om vikten av att snabbt förnya sätten att undervisa i grundskolan.

Jag hoppas att vi får se en vändning när nästa TIMSS kommer. För bakom all statistik pågår mängder av intressanta projekt och satsningar, både från staten, kommunerna och ute i landets skolor.

Ett exempel är SKL:s matematikprojekt Pisa 2015 – ett nytt grepp för att förbättra matematikresultaten. För att lyckas måste alla nivåer delta; politiker, tjänstemän, rektorer och lärare. Dessutom samverkar man med en rad andra kommuner. Alla berörda måste ha samma karta, samma mål och dra åt samma håll. Från och med våren 2013 är 100 kommuner med i satsningen.

Unga vill jobba inom skola och förskola

Många ungdomar är intresserade av att jobba inom förskola och skola. Det visar SKL idag i en ny rapport. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig att jobba som lärare eller förskolelärare. Det är de yrken som de uppfattar som de absolut roligaste och mest utvecklande inom välfärdssektorn. Läraryrket ser de som både viktigt och betydelsefullt.

Det är extra positivt att det är ungdomar med färska erfarenheter av skolan som har den här inställningen.

Sett till behoven inom skola och förskola så behöver vi rekrytera omkring 100 000 medarbetare fram till 2019. Det motsvarar knappt tio procent av de som kommer ut på arbetsmarknaden under samma period. Intresset är alltså betydligt större än behoven.

Lika viktigt som att vi tar tillvara intresset och rekryterar rätt personer in i yrket, är det att vi lyckas få duktiga medarbetare att stanna. Där har vi två stora utmaningar inför framtiden.

Länk till undersökningen Jobb som gör skillnad

Sida 2 av 3123
skl logotyp