En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Det går bra för lärarna

Har du också funderat över att byta jobb någon gång? De flesta, om inte alla, vuxna som jag känner har både funderat och faktiskt bytt någon gång. Att även lärare går i sådana tankar är helt normalt. Men i dagens DN presenteras detta självklara i krisrubriker. Artikeln bygger på en undersökning av Lärarförbundet.

Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl – att söka andra arbeten. Och egentligen är det väl bara positivt att lärare, med sin breda kompetens, är attraktiva också inom andra branscher?

Det går bra för lärarna

Det är bra att Lärarförbundet lyfter vikten av en god arbetsmiljö. Det är ett område som ständigt måste ses över. Men tyvärr tror jag att artiklar som denna motverkar ambitionen att locka fler till yrket. Skolans utmaningar till trots, så menar SKL att det idag går bra för lärarna. Lönerna höjs, karriärtjänster tillsätts, moderna sätt att arbeta på utvecklas och fler söker till utbildningarna.

I SKL:s aktuella strategi för att rekrytering finns fler positiva signaler:

  • Unga tycker att jobb inom skola och förskola verkar vara de mest meningsfulla och roliga inom välfärdsjobben.
  • Varannan ung kan tänka sig att arbeta som lärare i grund- eller gymnasieskola, om än inte alltid ett helt yrkesliv.
  • I jämförelse med många andra branscher upplever lärarna en större arbetsglädje. Nio av tio lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola.
  • Utbildningarna leder också till arbete. Två år efter lärarexamen har åtta av tio lärare en fast anställning och arbetar heltid.

Enligt en studie av Ungdomsbarometern på uppdrag av SKL

Många skolor är på banan

SKL tar både rekryteringen av nya lärare och arbetsmiljön på allvar. Förutom vår nya strategi vill jag särskilt lyfta fram PRIO-projektet, som har uppskattats mycket av lärarna. PRIO utvecklar skolans interna processer och arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Vi har också massor med exempel på skolor som jobbar med just detta, bland annat från Malmö stad och Sollentuna.

 

Spännande likvärdighetsindex från Lärarförbundet

Idag har Lärarförbundet presenterat sin årliga ranking Sveriges bästa skolkommun. Denna gång slog Lärarförbundet till på stort och höll prisutdelningen på Centralstationen i Stockholm. Jag var på plats och såg Vellinge få priset. Förra året var de tvåa. Grattis Vellinge!

Vellinge tar emot priset!

Vellinge tar emot priset av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén

Rankingar kan man ju göra på olika sätt. Man kan ha en del synpunkter på att Lärarförbundet har resurser som en egen parameter i rankingen, oavsett vad skolresultatet är. Mer resurser leder som bekant inte per automatik till bättre skolresultat…

Däremot hade Lärarförbundet själva tagit fram en ny spännande parameter till grund för rankingen, nämligen ett likvärdighetsindex. Det har de gjort eftersom Skolverket ju har slopat SALSA på kommunnivå, vilket vi på SKL varit kritiska till.Med hjälp av sitt likvärdighetsindex har Lärarförbundet viktat både betygsresultat i åk 9 och andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till elevernas bakgrund och förutsättningar.

Tillbaka på kontoret så forskade jag lite i hur Lärarförbundet tagit fram sitt likvärdighetsindex. Jag kan konstatera att indexet, enligt Lärarförbundet, har högre förklaringsvärde på kommunnivå än vad Skolverkets SALSA hade. Dessutom omfattar det, till skillnad från SALSA, även friskolorna. Detta index tror jag är början på något efterlängtat och bra, som flera av oss kanske kan utveckla och använda.

Vad vet Hans-Albin Larsson?

I fredags läste jag en intervju i Lärarnas tidning med professor Hans-Albin Larsson som ska ingå i Björklunds utbildningsvetenskapliga råd. Döm om min förvåning när jag läste svaret på följande fråga:

Regeringen får ibland kritik för att driva en politik som inte vilar på forskning. Håller du med om det?
– Ja, ibland stämmer det. Men det är svårt med skolforskning eftersom det ofta inte går att generalisera. Sveriges Kommuner och Landsting tror att det är som med knäoperationer att man kan hitta en optimal metod och sedan rekommendera den till alla. Men elever är olika, lärare är olika och lokalerna de arbetar i skiljer sig åt.

Hur har Hans-Albin Larsson kommit fram till att SKL har den ståndpunkten? Jag blir verkligen förbryllad. SKL tycker nämligen precis tvärtom.

Om Hans-Albin Larsson hade brytt sig om att kolla fakta istället för att häva ur sig vilda påståenden skulle han till exempel känna till det samarbete för att stärka kopplingen mellan forskning och skola  som vi har med bland andra Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Så här skriver vi i vår gemensamma programförklaring som antogs 2011:

”Problemet är att det idag inte finns tillräcklig systematisk kunskap om vilka metoder och arbetssätt som forskningen visat är verkningsfulla. Att som skolledare och lärare ha detta stöd är ett viktigt första steg för att, utifrån sin erfarenhet och sin professionella bedömning av elevens behov och andra förutsättningar, i varje situation kunna välja den bäst lämpade metoden bland ett antal möjliga.”

Tydligare än så kan det inte bli.

Om Hans-Albin Larsson vill veta mer om vår överenskommelse finns information här.

Vi arrangerar också en gemensam konferens den 15 maj med titeln ”En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – exempel och erfarenheter från lärare och skolledare”.

Du är varmt välkommen, Hans-Albin Larsson. Jag lovar att vi inte kommer att säga ett enda ord om att hitta den optimala metoden. Istället kommer vi att prata om hur forskningen kan involvera skolans professioner, hur forskarutbildade lärares kompetens kan användas i ett kollegialt lärande och hur man kan göra för att bepröva sin egen erfarenhet.

Ps. Forskning ger inga enkla svar och lösningar som går att omsätta direkt i klassrummet. Verksamma i skolan behöver samtala om och reflektera över forskningsresultat utifrån egna erfarenheter och lokala behov. Jag formulerade mig så här i en replik på en debattartikel i Lärarnas tidning.

Vid terminens slut…

Om ni, som jag, prenumererar på nyhetsbevakning om skolan på e-posten så får ni också varje morgon en rejäl hög med förslag i inkorgen att läsa. Ibland hittar man guldkorn i skörden. I dag hittade jag en debattartikel i GP, skriven av representanter för Skolsmedjan och företrädare för Lärarförbundet i Göteborg och Stockholm.

De summerar lärdomar från John Hatties metastudie, konsultbolaget McKinsey & Company och erfarenheter från Ontario. Därefter konstaterar de följande:

För oss låter dessa åtgärder som en dröm. Men när skolministern tycker att allt är bra, när Skolverket och Skolinspektionen inte operativt lyfter skolors goda exempel och skapar en organisation för utbyte, när kommunerna inte ser att utvecklade skolor sparar pengar på lång sikt, när rektorer manas att ha fokus på ekonomi och marknadsföring och när läraren ensam förväntas förändra elevernas resultat så kommer vi inte att vända trenden.

Under rubriken ”Fokuserar på elevens lärande” fortsätter skribenterna:

De skolor som lyckas vända resultat i Sverige är de där hela organisationen har valt att fokusera på elevens lärande och låta det få högsta prioritet. Olika skolor kan ha valt olika metoder men gemensamt är att man ständigt och tillsammans utvärderar sin egen praktik och att man har en övertygelse att alla barn kan och därför ska lära.

Tänkvärda ord, tycker jag. Skolornas kvalitetsarbete står överst på SKL:s dagordning för nästa år.

Med det tackar jag för den här terminen och önskar god helg! Jag ska försöka att hålla mig från bloggande under jul- och nyår, men jag kan inte lova något! :-)

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Kommunerna satsar på karriärtjänster!

SKL och Skolverket har precis genomfört ett antal konferenser om karriärreformen. Vår gemensamma bild är att reformen är en succé. Bilden i media är inte oväntat den omvända. SVT:s inslag i går (20 okt) kritiserar att 20 av 290 kommuner inte sökt och att de flesta kommuner valt tidsbegränsade förordnanden med tillsvidareanställning i botten. De fackliga organisationerna hänger på. Jag tar mig för pannan.

Nästan alla kommuner har alltså sökt pengar för att inrätta karriärtjänster. De hade mycket kort tid på sig att ansöka. Det är ett fantastiskt bra resultat. Sällan har en reform mötts av en så snabb uppslutning och ett sådant engagemang.

Kommunerna jobbar långsiktigt

Här kommer istället den bild som vi mött på våra konferenser: Vi ser ett mycket genomtänkt arbete. Många kommuner har ett gediget urvalsförfarande (trots kort varsel), en plan för hur man vill att arbetet ska bedrivas och ett långsiktigt tänk.

Som sagt sökte nästan alla kommuner tjänsterna första gången de hade chansen. Några av de få kvarstående kommunerna söker nu. På vår hemsida samlar vi löpande exempel på hur kommuner tar sig an reformen. Karriärtjänsternas viktigaste funktion är att utveckla skolverksamheten och därmed förbättra skolresultaten. Tjänsterna ska också bidra till att öka attraktiviteten i läraryrket. För att nå målet med reformen – ökad måluppfyllelse – är det viktigt att det blir rätt person på rätt plats.

Tidsbegränsat en övergående fas

Den korta ansökningstiden gjorde att många kommuner inte hann analysera vad tjänsterna ska innefatta på lång sikt och det har funnits ett behov av att ha utrymme att finjustera hur tjänsterna utformas. Jag tänker att det måste vara bättre att pröva sig fram till det som bäst fungerar, än att förhastat inrätta ett slags tjänster och sedan tvingas backa och göra något annat.  Därför är det inte konstigt att många kommuner i ett första skede har valt försiktighetsprincipen med tidsbegränsade förordnanden.

De tidsbegränsade tjänsterna är en övergående fas och med tanke på hur regeringen ofta ändrar och skruvar på sina reformer efter genomförandet, borde det finnas en förståelse för att kommunerna tar ansvar för att karriärreformens intentioner verkligen ska nås.

SKL ser inget annat än att kommunerna är på tå och planerar långsiktigt när det gäller karriärreformen. Varför skulle man tänka på annat sätt? Det starka gensvaret som reformen har fått visar att dessa tjänster fyller ett utvecklingsbehov. Det är ju också därför en del kommuner inrättat denna typ av tjänster redan innan regeringens reform.

Bo Jansson i LR hoppas att kommunerna som inte sökt kommer till sans och söker nästa år. Jag kan informera om att vi vet att flera av dessa avser att söka. Jag själv önskar lite mer vett och sans i debatten. Istället för kritik förtjänar kommunerna i detta fall beröm. Karriärtjänsterna kan bli det lyft för skolan som vi alla hoppas på. Då krävs också en konstruktiv attityd från alla parter.

SKL:s  stödmaterial som som beskriver ett sammanhållet karriärsystem för lärare.

 

 

Sverige toppar kunskapsmätning

Sverige ligger i topp! Det var goda nyheter igår när den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (PIAAC) presenterades.

Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Endast fyra länder ligger över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden; Finland, Nederländerna, Sverige och Norge.

Den slutsats som dras i rapporten är att stora delar av den vuxna befolkningen i Sverige har de färdigheter som behövs för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Yngre har bättre kunskaper

Ett intressant resultat är om man tittar på skillnader mellan olika åldersgrupper. Undersökningen visar att yngre personer i ålderspannet 20-39 år har högre genomsnittliga poäng i läsning och räkning än äldre personer 50-65 år. Högst poäng har åldersgruppen 25-29 år, det vill säga en grupp som började i skolan under 90-talet. Lägst poäng har de äldsta och de yngsta, 16-19 år, vilket enligt rapporten inte är så konstigt eftersom de fortfarande befinner sig i utbildning.

När jag läser det här tänker jag att det i alla fall inte var bättre förr. Det verkar inte alls som att skolan blir sämre och sämre om man ser på färdigheterna både för olika åldersgrupper och åldersgruppernas resultat i förhållande till utbildningsnivå. De yngre som idag har en gymnasial utbildning ligger ungefär på liknande nivå för äldre som har en eftergymnasial utbildning.

Vuxenutbildning bidrar till toppresultat

En annan sak som slår mig – och som rapporten lyfter fram – är att Sverige sedan länge haft ett väl utbyggt system för vuxenutbildning jämfört med de flesta andra länder. Sverige är ett av de länder som har högst deltagande i utbildning och livslångt lärande. Jag tror att det bidrar till Sveriges topplacering. Att det finns möjligheter att hämta in kunskaper i vuxen ålder skapar goda möjligheter för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Så grattis Sverige!

PS. Idag säger jag också grattis till Piteå som fått Lärarförbundets pris för årets bästa skolkommun!

Myter fortsätter väcka diskussion

Årets Bok- och biblioteksmässa är i full gång. Mitt bland böcker och vimmel pågår också spännande seminarier. Igår bjöd SKL in till ett samtal om de myter om skolan som speglas i debatten. Syftet med rapporten och seminariet är att olika aktörer kan få en gemensam faktabas och då diskutera skolans viktigaste utvecklingsfrågor.

Den här gången bestod panelen av Inger Maurin, Lärarförbundet, Ing-Marie Rundwall, utbildningsdirektör i Helsingborg och Malin Lernfelt, ledarskribent på Göteborgsposten. Bodil Båvner från SKL höll i diskussionen. Vid seminariet på Almedalen var panelen enig – både mellan fack, stat, elevrepresentanter och SKL – och myterna avlivades en efter en. Hur gick det då igår?

Viktigt att inte fastna i siffrorna

Förskolan diskuterades utan att panelen enades. SKL utgår från Skolverkets statistik, vilken tydligt visar att gruppernas genomsnittliga storlek varit konstanta under lång tid. Något märkligt tolkas det ibland tvärtom och som om SKL har egna siffror, senast denna morgon i GP:s ledare. Men det är ju Skolverkets siffror som vi använder. Däremot betonar vi helheten, till exempel att både små och stora grupper blivit fler, medan debatten ofta enbart handlar om de stora grupperna.

En klok kommentar som panelen ställde sig bakom är att det är viktigt att inte fastna i sifforna utan se till att all verksamhet har god kvalitet. Då måste man lyssna både på barnen och på de som arbetar i verksamheten för att se vad som fungerar väl och vad som behöver förbättras.

I samband med denna diskussion lyfte Ing-Marie Rundwall fram att medias rapportering om förskolan borde vara mer balanserad. Jag håller med. Idag hamnar nästan allt ljus på trygghet- och säkerhetsfrågor.  Däremot ser vi sällan reportage – såväl kritiska som positiva – som handlar om förskolans lärandeuppdrag och barnens utveckling.

IT – nytta eller bara nöje?

Även IT-frågorna delade panelen. Inger Maurin menade att skolan måste ligga i framkant när det gäller teknik. Alla elever behöver möta och lära sig att hantera den digitala världen i skolan.  Malin Lernfelt menade att alla nog har tillgång till IT hemma. Ska tekniken finnas i skolan ska det var väl genomtänkt och användas i ett pedagogsikt syfte. Malin poängterade egenvärdet att övervinna svårigheter och öva på sådant som inte är lustfyllt – allt i skolan behöver inte vara roligt och bli spel. Däremot lyfte Inger just spel som ett bra sätt att lära. Ing-Marie jämförde med andra delar av samhället där man inte kan tänka sig en tillvaro utan teknik.

Lös problem på rätt nivå

Panelen var tydligt överens om är att det är viktigast att lösa problem på den nivå där problemen finns. För mig är det en central slutsats som jag ständigt återkommer till. Generella lösningar och nationella reformer är inte svaret på alla lokala problem. Panelen var också enig om att det är viktigt att ha rätt nulägesbild för att åtgärder ska bli rätt.

Min tanke efter samtalet är att det är roligt att se vilken nyfikenhet och vilka intressanta diskussioner som vår mytrapport har väckt. Återstår att se om vi kan bidra till att göra bilden av skolan mer rättvis. Anna Dahlbergs ledare i Expressen i veckan var en frisk fläkt. Jag hörde också att en känd skolreporter kom till vår monter för att hämta rapporten igår. Det blir spännande att se hur det landar…

Kvalitet i fritidshem – vad är viktigt?

Igår skrev jag om barn i behov av särskilt stöd. En annan fråga som jag tycker att det behövs mer kunskap om är: Vad är kvalitet i fritidshemmen?

Fritidshemmen är idag en integrerad del av skolans verksamhet som de flesta yngre skolbarn får del av. Ändå talar vi sällan om vad som händer under alla de timmar barnen tillbringar där och vad som borde hända. Alltför ofta nämns fritidshemmen i negativa ordalag, att barngrupperna blivit större eller att det är för få fritidspedagoger i verksamheten. – Det är sant, och det ska vi arbeta för att förändra. Tillsammans med Lärarförbundet har vi lyft vikten av att fritidspedagogerna finns med i legitimations- och karriärtjänstreformer. Men vi måste även tala mer om vad vi vill. Vilka förväntningar finns på fritidshemmen? Har barn, föräldrar, skola och ansvariga samma förväntningar? Hur kan skola och fritids tillsammans ge alla barn möjlighet att möta läroplanens mål på bästa sätt?

Det här är frågor som jag inte har svaret på. Men det är frågor vi borde ställa oftare. Handen på hjärtat – hur många av er skolchefer och skolpolitiker frågar rektorerna om utvecklingen på fritids när ni frågar om skolan?

SKL vill lyfta fritids. Men det behövs fler verktyg för detta. Ett är att förbättra statistiken om det som går att mäta. Ett annat är att främja forskning om fritidshemmen. Jag ser därför fram emot fritidshemsbiennalen den 30 september. Vi behöver också bli bättre på att sprida goda arbetssätt och erfarenheter. Därför är jag särskilt glad åt ett nytt initiativ – Nu lyfter vi fritids – hemsidan som blir klar under de närmaste dagarna. Där kommer engagerade fritidspedagoger att presentera bra verksamhet runt om i landet. Även Barnverket lyfter på sin hemsida fram goda exempel. Detta inspirerar till utveckling.

Vi behöver en mer gemensam bild av vad fritids ska vara där olika perspektiv kommer till tals. SKL planerar därför att bjuda in olika intressenter till en hearing för att höra hur andra ser på vad som är kvalitet på fritids. Håll utkik framöver efter mer information. Och hör gärna av dig om du har tips på innehåll eller vill bidra med din syn på kvalitet på fritidshemmen.

Författare:
Kommentarer: 7
Kategori: Fritidshem
Etiketter: , ,

Skolan behöver mer samsyn

Det har varit många positiva reaktioner i veckan på att staten, facken, friskolorna och Sveriges Kommuner och Landsting är eniga om hur förutsättningarna för lärarna ska utvecklas.

Här är ett exempel från DN:s ledarsida:

Det finns många relevanta tankar i den artikel om skolan som publicerades på DN Debatt den 3 juni. Bara att den skrivs är ett gott tecken, att utbildnings­minister Jan Björklund tillsammans med de två lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund visar enighet i denna ödesfråga.

Ur mitt perspektiv är enigheten i frågan om läraryrket ett första steg i rätt riktning. Men skolan behöver ännu mer av samsyn. Jag tänker då främst på behovet av att utveckla undervisningen så att alla elever varje dag och varje lektion får den bästa undervisningen. För att det ska vara möjligt – på bred front och långsiktigt – behövs samsyn på flera områden.

  • Samsyn kring behovet av att använda digitala verktyg i undervisningen,
  • samsyn kring behovet av mer kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra och
  • samsyn kring behovet av att förbättra ledningen och styrningen av skolan.

När det gäller den sista punkten syftar jag i första hand på tre områden där ledningen och styrningen av skolan behöver förbättras.

  1. Sammanhållen ledning och tydliga roller. Att de olika nivåerna i skolan är sammanlänkade. Den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, rektorer och lärare. Deras respektive roller ska vara tydliga och fungera tillsammans.
  2. Värdegemenskap. Att alla elever och vuxna i skolan ska ha höga förväntningar på varandra. Att alla värderar lärarkompetens och lärarsamverkan som det viktigaste för skolans utveckling och framgång.
  3. Bra rutiner för uppföljning och individuellt stöd. Att alla nivåer är involverade i hur uppföljning, analys och återkoppling ska ske och hur skolan ska ge stöd till varje enskild elev som behöver det.

Att eleverna återkommer i flera av mina punkter här utgör ingen slump. Vi måste komma ihåg att det vi gör och prioriterar i skolan alltid bör utgå från eleverna – och hur de ska få förutsättningarna att själva prestera sitt bästa i skolan.

———————————————————-

Debattartikel (DN debatt 2013-06-03): ”Tio förändringar som ska rädda svensk skola

Ledare (Erik Helmersson, DN 2013-06-04): ”Bättre sent än aldrig

Lär av de bästa!

I dag svarar Eva-Lis Sirén (ordförande Lärarförbundet) och Marcus Lindgren (ordförande Lärarförbundet Student) på Freddy Grips utspel på SvD Brännpunkt, som jag skrev om här på bloggen igår. De skriver bland annat ”Genom vår rankning gör vi något aktivt för att skolan ska bli mer likvärdig för alla elever. Att med hög stämma kräva ett återförstatligande av skolan gör inget för likvärdigheten.”

Jag kommer osökt att tänka på ESO-rapporten från 2011, med rubriken Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv. Där gör Johannes Åman, ledarskribent på Dagens Nyheter, en översikt av den internationella forskningen om faktorer som påverkar elevers mätbara resultat. Så här står det i rapportens inledning:

”Rapporten innehåller en diskussion om åtgärder som kan vidtas för att höja kvaliteten i skolans arbete. Av den framgår bl.a. att många av de förändringar som vidtagits i Sverige under de senaste decennierna följer utvecklingen i andra länder. Sverige har t.ex. i likhet med Finland decentraliserat ansvaret för skolan och gått från detaljstyrning till mer av målstyrning. Ändå förefaller den finska skolan nå betydligt bättre resultat. Det åskådliggör att sambanden i många fall är betydligt mer komplicerade än debatten kan ge intryck av.

En betydande del av rapporten ägnas åt att diskutera ett antal s.k. metastudier, där resultaten av många olika slags undersökningar vägs samman. Att döma av dessa är det avgörande hur undervisningen bedrivs i klassrummet. En bra skola måste ha duktiga lärare som samspelar väl med sina elever. För att detta ska kunna uppnås måste lärarna ha goda pedagogiska färdigheter och utveckla sina kunskaper över tiden. Det är detta som förefaller förena de skolor och skolsystem som lyckas väl. Om Sverige ska kunna återta sin position som en ledande skolnation är det viktigaste att höja kvaliteten i undervisningen!”

Som ni förstår är det en bra rapport. Läs den!

Sida 1 av 212
skl logotyp