En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Grundlösa anklagelser om lönepengar som fryser inne

Gårdagens uppgifter i olika medier om att statliga pengar för lärares lönelyft och karriärtjänster inte blir utnyttjade av kommunerna var en riktig tidningsanka. Här verkar både statliga tjänstemän, politiker, fackliga företrädare och journalister varit så heta på gröten att de helt missat att kolla fakta. Faktum är att kommunerna har fram till den 1 november på sig att rekvirera bidraget.

I budgetpropositionen, som presenterades i förrgår, finns en budgetteknisk prognos där det bedöms att inte hela det statsbidrag som finns för att höja lärares löner kommer att gå åt i år.

Både fackförbund och regeringen har varit snabba att utifrån denna tekniska prognos svartmåla och misskreditera kommunerna. Skandal! ropar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i sin krönika. Och både Helene Hellmark Knutsson och Gustav Fridolin, ansvariga ministrar för statsbidraget, mer än antyder att kommunerna är oansvariga och dåliga arbetsgivare.

Jag blir förbluffad, ja oroad, över att det dras så stora växlar på en budgetteknisk siffra. Som presenteras långt innan vi faktiskt vet hur det verkliga utfallet blir. Allra mest orolig är jag över att de båda ministrarna är så snabba med att underkänna genomförandet av regeringens egen reform. Detta i exakt samma stund som det pågår ett intensivt arbete i kommunerna och på skolorna med att just – genomföra reformen. Så, vad är skandalen?

Fakta som inte kom fram

Här är några fakta, som jag tror sätter frågan i ett annat ljus:

För det första ska statsbidraget inte ansökas om utan rekvireras. Det vill säga kommuner och fristående huvudmän ska begära att få bidraget utbetalt. När de gör så måste de redovisa en rad detaljerade uppgifter om vilka lärare som får höjd lön med stöd av statsbidraget. Exempel på uppgifter som ska redovisas är vilken lärarkategori som läraren tillhör, tjänstgöringsgrad, aktuell lön inklusive statsbidraget samt vilket datum som läraren fick sin statsbidragsfinansierade löneökning. Titta gärna i Skolverkets föreskrifter om allt som måste redovisas för att man ska kunna få bidraget.

Processen med att avgöra vilka lärare som får löneökning med stöd av statsbidraget måste vara helt klar för att dessa uppgifter ska kunna redovisas. Och det arbetet pågår som sagt fortfarande i kommunerna. Vi är bara en månad in på höstterminen!

Statsbidraget är omgärdat av ett detaljerat regelverk om hur pengarna får användas och inte, ett regelverk som regeringen dessutom gjorde ändringar i mitt under sommaren. Hur löneökningarna med stöd av statsbidraget ska fördelas innebär också en ny process, och att det behöver göras en översyn av löner och prestationer vid en helt annan tid på året än då ordinarie löneöversyn görs. Allt detta behöver förstås ta tid om det ska göras korrekt.

Jag blir snarare förvånad över att det överhuvudtaget finns kommuner som har hunnit skicka in sina rekvisitioner bara fem dagar efter att det blev möjligt att göra så den 15 september. Det är som sagt mycket som ska göras och redovisas.

Kommuner – och fristående huvudmän – har fram till den 1 november på sig att be om att få sina bidrag utbetalda. Vi på SKL har inte fått några signaler om att det finns kommuner som inte tänker använda sig av möjligheten att med stöd av statsbidraget höja skickliga lärares löner. Jag kommer såklart bli bekymrad om det visar sig att det finns det. Men låt oss ta den diskussionen då.

Statsbidraget lämnas för ett år i sänder

Jag vill också passa på att ta upp detta med tidsbegränsade eller permanenta löneökningar med stöd av statsbidraget.

Statsbidraget lämnas för ett år i sänder i den mån det finns tillgång på medel. Exakt så står det i regeringens egen förordning om statsbidraget. Det må så vara att regeringen anser sig ha fått utfästelser från oppositionen om att pengarna ska finnas kvar även om det blir ett regeringsskifte. Men faktum är att pengarna inte kan betraktas som permanenta så länge de kommer i den form som de gör idag.

Jag tycker det är positivt att nuvarande regering aviserat att detta är en långsiktig satsning som på sikt tillförs det generella statsbidraget. Och jag är den första att uttrycka uppskattning för de kommuner som redan nu gör detta till en långsiktig satsning trots ovissheten kring den framtida finansieringen.

Däremot tycker jag det är både allvarligt och olyckligt när ministrar skuldbelägger kommuner och andra skolhuvudmän som inte i dagsläget permanentar löneökningarna. Om vi centrala aktörer på riktigt menar att samla oss på nationell nivå för en bättre skola, kan vi inte samtidigt kosta på oss uttalanden som påvisar den här graden av bristande tillit. Det kan finnas olika orsaker till att välja tidsbegränsade tillägg, utan att det för den skull ska misstänkas illvilja eller ond tanke bakom arbetsgivarens beslut.

Det behövs mer av tillit

Jag är djupt bekymrad över den ständiga svartmålningen av skolan. Det tjänar varken eleverna eller lärarna på. Det vi behöver mer av är tillit och förtroende för och i skolan. I hela välfärden faktiskt. Det är just därför som regeringen nyligen tillsatt Tillitsdelegationen, som ska arbeta för ökad tillit i styrningen av den offentliga sektorn.

Jag och många med mig välkomnar det här initiativet av regeringen och ser fram emot att diskutera hur vi olika aktörer i välfärden kan hitta vägar mot en mer förtroendebaserad styrning av de offentligt finansierade verksamheterna. Det är något helt annat än att dra förhastade slutsatser och sedan svartmåla kommuner och andra som levererar välfärdstjänsterna.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Författare:
Kommentarer: 10
Kategori: Okategoriserade
Etiketter: , , ,

Lärarna hör till vinnarna på arbetsmarknaden

Nu ligger lärarna i täten vad gäller löneutveckling. Det skriver SKL:s ordförande Anders Knape idag på DN debatt. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade ”industrimärket”, inneburit drygt en extra månadslön. Allt tyder på att lärarna kommer att ligga i täten vad gäller löneutveckling även under kommande år.

Detta är resultatet av prioriteringar av landets kommunpolitiker, efter förhandlingar mellan SKL och de fackliga organisationerna.

Det är viktigt att alla kommuner tar sitt ansvar för att höja lärarnas löner. Det behövs både generella påslag och extra satsningar på de skickligaste lärarna.

Anders Knape skriver också att svensk skola är mycket bättre än sitt rykte. Jag kan bara hålla med. Självfallet finns det utmaningar, men den generellt negativa bilden av skolan är både orättvis och osaklig.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

skl logotyp