En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Behovet av lärare behöver bygga på mer fakta

Lärarbristen kanske inte är så dramatisk som den ofta beskrivs. Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en färsk rapport visar en annan bild än den gängse. Till exempel är de nyutexaminerade kemilärarna betydligt fler – i snitt har minst 73 studenter om året tagit lärarexamen de senaste tio åren, jämfört med den handfull som ofta nämns i debatten.

UKÄ pekar också på att behovet mellan olika ämnen är en annan än vad vi tidigare trott. Medan NO-lärarna är fler än vad vi trott, så är bristen större inom bland annat slöjd och bild. Det får UKÄ fram när de jämför hur stor andel som tar lärarexamen i olika ämnen med hur stor del ämnena utgör av timplanen i grundskolan. Mer om detta också i SvD .

Utbildningen behöver spegla behovet

Lärarutbildningen behöver dimensioneras utifrån de ämnen som efterfrågas. För att det ska ske i praktiken behövs en nära samverkan mellan lärosätena och skolhuvudmännen. Den behöver bli bättre än idag.

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Det behövs alltid nya lärare. Trots att allt fler söker till lärarutbildningen behöver söktrycket de närmaste åren bli ännu större.  Ansvaret för att locka till läraryrket ligger både hos huvudmännen och andra parter. Lön, arbetsmiljö och ledarskapet är viktigt.

Men larm om lärarbrist behöver utgå från fakta för olika lärarämnen – vem  vill bli kemilärare om den allmänna bilden är att två personer i landet söker utbildningen?

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Ska alla viktiga frågor in i lärarutbildningen?

Lärarutbildningen är het  i skoldebatten. Den senaste diskussionen handlar om att det behövs flera ämnen och flera examensmål. Jag är inte helt säker på att det är rätt väg att gå.

Först ut var krav på obligatorisk kurs i svenska som andra språk. I förrgår ställde skribenterna på DN-debatt krav på att normkritisk pedagogik bör införas på lärarutbildningen i syfte att ge de blivande lärarna kunskap om mobbning.

Det är två viktiga områden som har stor betydelse för elevernas resultat och välmående. Två områden där behovet av kunskap är stort.

Förra året lyftes också behovet av ämnet ledarskap i lärarutbildningen. Också det en angelägen fråga.

Lärarutbildningen kan inte förbereda för allt

Jag förstår tanken med förslagen. Syftet är gott. Jag är ändå inte helt säker på att just fler kurser och examensmål är lösningen.

Lärarutbildningen ska självklart förbereda lärarna för den vardag som de kommer att möta. Men oavsett hur många obligatoriska kurser och examensmål vi lägger in kommer det inte vara tillräckligt.

Vi kan inte förvänta oss att lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna kunskap om allt. Men den ska ge en grund för fortsatt lärande under yrkeslivet.

Kanske är vissa saker bättre och enklare att ta till sig när de nyblivna lärarna har fått en del erfarenheter att relatera till? Det finns också risk för ”trängsel” mellan olika kurser.

Utveckling under hela yrkeslivet

Jag skulle gärna se en större diskussion om hur lärare kan utvecklas och lära under hela sitt yrkesliv. Hur kan lärare stöttas i sitt arbete genom väl fungerande kompetensutveckling på ett bättre sätt än idag?  Och kanske återvända till lärarutbildningen med jämna mellanrum för påfyllning? Här har huvudmän och staten ett gemensamt ansvar och intresse.

Varning för quick fix

De områden som nu diskuteras behöver ingå i lärarutbildningen på något sätt. Flera av dem ryms även inom de mål som redan finns idag. Det är viktigt att de reformer som görs är genomtänkta och väl underbyggda.

Hur grundutbildning och fortbildning konkret ska utformas är också något som bör utvecklas utifrån de behov som finns på skolorna. Därför behövs ett helhetsperspektiv snarare än en quick fix som mer stillar debatten än som bidrar till kunskap och lärande.

Vad tycker du som läser detta? Kommentera gärna!

ps. Läs gärna dagens DN om fortbildningssatsningen för lärarna på Hovsjöskolan.   Även i Hultsfred har en liknade satsning gjorts.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter:

Lärare är blivande drömjobbet

Uppmuntrande artikel om framtidens drömyrke idag i Svenska Dagbladet! Så här lyder ingressen:

drömyrke

I reportaget uppmärksammas de senaste årens löneutveckling och den ljusa arbetsmarknad som lärare möter. En lärare och två lärarstudenter får ge sin bild av hur de uppfattar läraryrket idag och varför de valt att arbeta som lärare.

Artikelns rubrik är något som jag länge önskat få se när jag slår upp tidningen på morgonen. Reportaget inspirerar och ger en känsla av att vi är på rätt väg. Bäst tycker jag är att ta del av lärarnas tankar. Deras röster stärker både de som redan valt och de som funderar på att välja läraryrket. Läs den!

P.S. Läs gärna också mitt blogginlägg från igår om den orättvisa bilden av söktrycket till Lärarutbildningen.

Orättvis bild av söktrycket till Lärarhögskolan

Bilden av lärarstudenter med endast 0,1 poäng på högskoleprovet har etsat sig fast hos många. Och den senaste veckan har jämförelser med antalet sökande till en viss dokusåpa florerat i media.  Men dessa bilder är inte helt rättvisa.

Inte så lätt som man kan tro

För det första är det inte så lätt att komma in på lärarutbildningen som man kan tro. De senaste siffrorna till exempelvis grundlärarutbildningen F-3 vid Stockholms universitet visar att det krävs ett meritvärde på 16,1 för att bli antagen. Det är en bit över det genomsnittliga meritvärdet på 14,0.

För den grupp som blir antagen via högskoleprovet krävs också behörighet från gymnasieskolan. Och Lärarhögskolorna minskar framöver antalet studenter som blir antagna via högskoleprovet.

Söktrycket till lärarutbildningen ökar

För det andra har det totala antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningar ökat kraftigt de senaste åren. Det gäller framför allt grundlärare och ämneslärare. Påståendet om att antalet sökande är fler till tv-såpan Paradise Hotel är alltså felaktigt (antalet förstahandssökande till lärarutbildningen var 2014 ungefär 24 000 och till Paradise Hotel ungefär 11 000).

sökande lärarutbildning 2

Totalt antal förstahandssökande. Den procentuella ökningen jämfört med ht 2013 är störst för läkarutbildning, följt av lärar- och förskollärarutbildning. I absoluta tal är ökningen till lärar- och förskollärarutbildning allra störst, med 4 762 fler individer än förra året som sökt. Källa: Universitets- och högskolerådet

Tänk nya ämneskombinationer

Visst finns det utmaningar. Intresset för vissa lärarutbildningar är lågt, till exempel matematik, naturvetenskap och moderna språk. Antalet sökande till ämneslärare behöver generellt öka, främst gäller det grundskolan.

Att i högre grad matcha studenternas val med hur behovet av lärare ser ut är ingen lätt sak. Här måste vi tänka i nya banor. Vi centrala aktörer måste bli bättre på att uppmuntra studenter att se nya ämneskombinationer. Ett exempel: Om du vill bli historielärare och vill vara säker på att få jobb – se då till att välja fysik som ditt andra ämne.

Risk att vi missar blivande stjärnor

Jag är också tveksam till om samhället enbart skulle vända sig till de högst presterande studenterna för att locka dem att bli lärare. Finns då inte risken att vi missar många som vill bli lärare, men som blir osäkra av dessa tongångar i debatten? Det kan vara personer utan toppbetyg, men som kan ha de relationella kompetenser som är avgörande för att lyckas nå eleverna. Jag tänker att det också är bra med lärare som kommer med andra perspektiv och erfarenheter än de som alltid varit bäst i skolan.

Det centrala måste vara att vi har en lärarutbildning som rustar de blivande lärarna med de ämneskunskaper och den pedagogik och metodik som behövs i yrket. Och som under utbildningens gång granskar studenterna så att de som inte uppfyller kraven inte heller blir examinerade.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

skl logotyp