En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Lärare är blivande drömjobbet

Uppmuntrande artikel om framtidens drömyrke idag i Svenska Dagbladet! Så här lyder ingressen:

drömyrke

I reportaget uppmärksammas de senaste årens löneutveckling och den ljusa arbetsmarknad som lärare möter. En lärare och två lärarstudenter får ge sin bild av hur de uppfattar läraryrket idag och varför de valt att arbeta som lärare.

Artikelns rubrik är något som jag länge önskat få se när jag slår upp tidningen på morgonen. Reportaget inspirerar och ger en känsla av att vi är på rätt väg. Bäst tycker jag är att ta del av lärarnas tankar. Deras röster stärker både de som redan valt och de som funderar på att välja läraryrket. Läs den!

P.S. Läs gärna också mitt blogginlägg från igår om den orättvisa bilden av söktrycket till Lärarutbildningen.

Kommunerna satsar på karriärtjänster!

SKL och Skolverket har precis genomfört ett antal konferenser om karriärreformen. Vår gemensamma bild är att reformen är en succé. Bilden i media är inte oväntat den omvända. SVT:s inslag i går (20 okt) kritiserar att 20 av 290 kommuner inte sökt och att de flesta kommuner valt tidsbegränsade förordnanden med tillsvidareanställning i botten. De fackliga organisationerna hänger på. Jag tar mig för pannan.

Nästan alla kommuner har alltså sökt pengar för att inrätta karriärtjänster. De hade mycket kort tid på sig att ansöka. Det är ett fantastiskt bra resultat. Sällan har en reform mötts av en så snabb uppslutning och ett sådant engagemang.

Kommunerna jobbar långsiktigt

Här kommer istället den bild som vi mött på våra konferenser: Vi ser ett mycket genomtänkt arbete. Många kommuner har ett gediget urvalsförfarande (trots kort varsel), en plan för hur man vill att arbetet ska bedrivas och ett långsiktigt tänk.

Som sagt sökte nästan alla kommuner tjänsterna första gången de hade chansen. Några av de få kvarstående kommunerna söker nu. På vår hemsida samlar vi löpande exempel på hur kommuner tar sig an reformen. Karriärtjänsternas viktigaste funktion är att utveckla skolverksamheten och därmed förbättra skolresultaten. Tjänsterna ska också bidra till att öka attraktiviteten i läraryrket. För att nå målet med reformen – ökad måluppfyllelse – är det viktigt att det blir rätt person på rätt plats.

Tidsbegränsat en övergående fas

Den korta ansökningstiden gjorde att många kommuner inte hann analysera vad tjänsterna ska innefatta på lång sikt och det har funnits ett behov av att ha utrymme att finjustera hur tjänsterna utformas. Jag tänker att det måste vara bättre att pröva sig fram till det som bäst fungerar, än att förhastat inrätta ett slags tjänster och sedan tvingas backa och göra något annat.  Därför är det inte konstigt att många kommuner i ett första skede har valt försiktighetsprincipen med tidsbegränsade förordnanden.

De tidsbegränsade tjänsterna är en övergående fas och med tanke på hur regeringen ofta ändrar och skruvar på sina reformer efter genomförandet, borde det finnas en förståelse för att kommunerna tar ansvar för att karriärreformens intentioner verkligen ska nås.

SKL ser inget annat än att kommunerna är på tå och planerar långsiktigt när det gäller karriärreformen. Varför skulle man tänka på annat sätt? Det starka gensvaret som reformen har fått visar att dessa tjänster fyller ett utvecklingsbehov. Det är ju också därför en del kommuner inrättat denna typ av tjänster redan innan regeringens reform.

Bo Jansson i LR hoppas att kommunerna som inte sökt kommer till sans och söker nästa år. Jag kan informera om att vi vet att flera av dessa avser att söka. Jag själv önskar lite mer vett och sans i debatten. Istället för kritik förtjänar kommunerna i detta fall beröm. Karriärtjänsterna kan bli det lyft för skolan som vi alla hoppas på. Då krävs också en konstruktiv attityd från alla parter.

SKL:s  stödmaterial som som beskriver ett sammanhållet karriärsystem för lärare.

 

 

Många unga vill bli lärare!

Visst är det roligt att bli positivt överraskad. En undersökning visar att drygt hälften av våra unga kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Det är till och med det yrke som verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Och ännu fler anser att jobbet är viktigt.

Det här går att läsa i en rapport från Ungdomsbarometern och SKL i vilken 1500 unga mellan 15 och 24 år ger sin uppfattning om och attityder till olika branscher och yrken. Svaren varierar en del mellan pojkar och flickor. Rapporten har tagits fram inom satsningen Sveriges Viktigaste Jobb.

Mer goda nyheter är att antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Intresset för läraryrket finns och växer. Nu gäller det att få intresset att växa ännu mer. De nya karriärtjänsterna med högre lön tror jag kommer att öka intresset ytterligare. Kan delar av lärarnas administration också förenklas så känns jobbet än mer aptitligt. Den stora efterfrågan på lärare ger trygga arbetsvillkor både nu och i framtiden.

Att lyckas med lön, arbetsmiljö och karriärvägar är grundbultar för att göra läraryrket attraktivt. Men frågan är om inte dagens största utmaning för att locka fler sökande till lärarutbildningen är att förändra bilden av skolan. Jag och många med mig vet att den överskuggande bilden är positiv. Lyckas den bryta igenom i medierna och i debatten så har vi alla chanser att de bästa söker till läraryrket.

Faktum är att rapporten från Ungdomsbarometern och SKL kom redan i vintras. Men den har fått ordentlig spridning först nu, inte minst via Skolverket. Som sagt, det är inte lätt att få ut positiva nyheter. Men trägen vinner!

 

 

Skolan behöver mer samsyn

Det har varit många positiva reaktioner i veckan på att staten, facken, friskolorna och Sveriges Kommuner och Landsting är eniga om hur förutsättningarna för lärarna ska utvecklas.

Här är ett exempel från DN:s ledarsida:

Det finns många relevanta tankar i den artikel om skolan som publicerades på DN Debatt den 3 juni. Bara att den skrivs är ett gott tecken, att utbildnings­minister Jan Björklund tillsammans med de två lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund visar enighet i denna ödesfråga.

Ur mitt perspektiv är enigheten i frågan om läraryrket ett första steg i rätt riktning. Men skolan behöver ännu mer av samsyn. Jag tänker då främst på behovet av att utveckla undervisningen så att alla elever varje dag och varje lektion får den bästa undervisningen. För att det ska vara möjligt – på bred front och långsiktigt – behövs samsyn på flera områden.

  • Samsyn kring behovet av att använda digitala verktyg i undervisningen,
  • samsyn kring behovet av mer kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra och
  • samsyn kring behovet av att förbättra ledningen och styrningen av skolan.

När det gäller den sista punkten syftar jag i första hand på tre områden där ledningen och styrningen av skolan behöver förbättras.

  1. Sammanhållen ledning och tydliga roller. Att de olika nivåerna i skolan är sammanlänkade. Den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, rektorer och lärare. Deras respektive roller ska vara tydliga och fungera tillsammans.
  2. Värdegemenskap. Att alla elever och vuxna i skolan ska ha höga förväntningar på varandra. Att alla värderar lärarkompetens och lärarsamverkan som det viktigaste för skolans utveckling och framgång.
  3. Bra rutiner för uppföljning och individuellt stöd. Att alla nivåer är involverade i hur uppföljning, analys och återkoppling ska ske och hur skolan ska ge stöd till varje enskild elev som behöver det.

Att eleverna återkommer i flera av mina punkter här utgör ingen slump. Vi måste komma ihåg att det vi gör och prioriterar i skolan alltid bör utgå från eleverna – och hur de ska få förutsättningarna att själva prestera sitt bästa i skolan.

———————————————————-

Debattartikel (DN debatt 2013-06-03): ”Tio förändringar som ska rädda svensk skola

Ledare (Erik Helmersson, DN 2013-06-04): ”Bättre sent än aldrig

Jan Björklund och Andy Hargreaves på #skolriksdag

Utbildningsministern fokuserade på tre huvudfrågor på Skolriksdagen.

  • Likvärdighet
  • Nyanlända elever
  • Uppvärdera läraryrket
Jan Björklund på Skolriksdag 2013

Jan Björklund på Skolriksdag 2013

Mest av allt pratade han om invandrarelever som problem och katederundervisning som lösning viilket väckte många reaktioner på Twitter #skolriksdag. Applåder för att Skolverket ska särredovisa nyanlända elevers skolresultat. OK, bara den används på rätt sätt säger jag. Näste föreläsare Andy Hargreaves gav en helt annan bild av kombinationen invandring och goda skolresultat. Ett lite TED-inspirerat anförande som drog applåder när han imiterade Tony Blair. Och när han avslutade med uppmaningen att se invandrare som en tillgång och inte en belastning. De är vår framtid och berikar våra samhällen.

ah1

”Your best school should be your neighborhood school” – Andy Hargreaves

Under parollen ”Leading for all” poängterade Hargreaves att alla måste ta sitt ansvar att leda och styra på ett bra sätt. Här tog han upp SKL.s Matematiksatsning PISA 2015 som förebild, där kommuner jobbar ihop och utbyter erfarenheter för att uppnå gemensamt mål.

Unga vill jobba inom skola och förskola

Många ungdomar är intresserade av att jobba inom förskola och skola. Det visar SKL idag i en ny rapport. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig att jobba som lärare eller förskolelärare. Det är de yrken som de uppfattar som de absolut roligaste och mest utvecklande inom välfärdssektorn. Läraryrket ser de som både viktigt och betydelsefullt.

Det är extra positivt att det är ungdomar med färska erfarenheter av skolan som har den här inställningen.

Sett till behoven inom skola och förskola så behöver vi rekrytera omkring 100 000 medarbetare fram till 2019. Det motsvarar knappt tio procent av de som kommer ut på arbetsmarknaden under samma period. Intresset är alltså betydligt större än behoven.

Lika viktigt som att vi tar tillvara intresset och rekryterar rätt personer in i yrket, är det att vi lyckas få duktiga medarbetare att stanna. Där har vi två stora utmaningar inför framtiden.

Länk till undersökningen Jobb som gör skillnad

DN debatt: Svarta listor lämnar frågor

I DN i dag läser jag att Lärarnas Riksförbund tar fram svarta listor på kommunerna med de lägsta snittlönerna för lärare. Dock inga listor på kommunerna med de högsta lönerna.

Självfallet har arbetsgivarna det största ansvaret för lärarnas lönesättning. Men det hade varit intressant att veta hur LR själv tänker bidra till den individuella lönesättning som behövs för att höja lönerna och läraryrkets status.

En vanlig uppfattning är att alla presterar lika. Det har inte sällan understötts av arbetstagarorganisationerna. Därför behövs det mod från arbetsgivarna och ett stödjande arbete från Metta Fjelkner och fackliga företrädare i alla led. Detta för att uppmärksamma och arbeta för en bättre koppling mellan lön, prestation och måluppfyllelse.

> Läs gärna hela Håkan Sörmans krönika i frågan

> DN debatt

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

skl logotyp