En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Ett viktigt steg mot bättre utbildning för nyanlända

Idag tog utbildningsministern emot delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandling på modersmål. Det handlar om att öppna möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad – något som vi på SKL länge har arbetat för.

Allt som oftast har Skolinspektionen kritiserat kommuner för att de inte har sett till att alla nyanlända elever har fått studiehandledning på sitt modersmål. Men att eleverna inte har fått det har ju berott på att det har saknats studiehandledare i dessa språk i kommunen. Samtidigt har kommunen inte haft tillåtelse att köpa studiehandledning av andra kommuner eller huvudmän. Kommunerna har därmed suttit i en ”rävsax”.

En del kommuner och rektorer har valt att öppet stå på elevernas sida och bryta mot lagen så som Mikael Wiklund i Kramfors. Jag är glad att han och kommunen har hållit ut trots kritiken från Skolinspektionen. Skolinspektionen å sin sida har ju hela tiden tyckt som vi men tvingats kritisera kommunerna på grund av otidsenlig lagstiftning.

Om allt går enligt planen har vi skollagsändringarna på plats från den 1 augusti.

Grattis alla elever med andra modersmål! Nu kommer lagstiftningen ikapp verkligheten.

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Idag fattar Riksdagen beslut om fjärrundervisning. Regeringen och alliansen är överens om att den behövs, men i det nya lagförslaget ges fortfarande ingen möjlighet att köpa fjärrundervisning av en annan kommun. Ett beslut som drabbar nyanlända elever och elever i glesbygd.

In i det sista har vi och flera andra försökt få regeringen att inse konsekvenserna av beslutet. Riksdagsdebatten igår handlade mycket om förutsättningarna för små skolor i glesbygden, där möjligheten till fjärrundervisning är en viktig fråga. Däremot var inte frågan om nyanlända elever särskilt framträdande i debatten. Synd, eftersom jag skulle vilja säga att där är behovet av fjärrundervisning akut. Mottagandet av nyanlända elever är stort över hela landet.

Bra reportage i TV4   

Riksdagens beslut gör många besvikna. Se detta inlägg på TV4-nyheterna.  Så här säger rektor Mikael Wiklund, rektor på Ådalsskolan i Kramfors som köper fjärrundervisning från Språkskolan i Uppsala:

”Varför jag bryter mot lagen? Jo, för att dessa elever har laglig rätt att få modersmålsundervisning och studiehandledning. I och med att jag inte vill bryta mot den lagen, bryter jag mot den andra helt enkelt”

Det är lätt att förstå honom. Det är helt orimligt för lilla Kramfors att få tag i behöriga och legitimerade lärare i tio olika språk för 25 elever. Kramfors är inte ensam om att vara i en liknande situation. Vilken lagparagraf i skollagen ska rektorerna välja? Om jag vore rektor på samma skola skulle jag också välja den som hjälper eleverna.

Bra verksamhet kan fortsätta?

Jag föreslår att berörda kommuner så snabbt som möjligt kommer med i den försöksverksamhet som föreslås. Kanske skulle någon form av dispens fram till försöksverksamheten kunna vara möjlig? Hur ska eleverna annars få tillgång till undervisning och studiehandledning på modersmål?

Om man tolkar riksdagsdebatten igår gav den dock lugnande besked. På direkt fråga från Ulrika Carlsson (C) om hur regeringen ska säkerställa att den goda verksamheten som finns ute i landet ska få fortsätta, sa Gunilla Svantorp (S) inte bara att hon räknade med att huvudmännen skulle fortsätta bryta mot lagen, utan också att hon hoppades att verksamheten skulle fortsätta.

Se själv 44 minuter in i Riksdagsdebatten:

riksdagsdebatt

Beslutet rimmar illa med regeringens integrationsförslag

Dagens riksdagsbeslut rimmar illa med regeringens promemoria ”Utbildning för en bra start i Sverige” som presenterades för ett par veckor sedan (läs mitt tidigare blogginlägg). Det är mycket märkligt hur regeringen ena veckan kan skriva att fjärrundervisning ska underlättas – och ett par veckor därpå fatta ett beslut som innebär raka motsatsen.

Förra veckan diskuterade också Gustav Fridolin och Lina Axelsson, grundskolechef i Nyköpings kommun, skolsegregation i SVT morgon. Diskussionen handlade om SVT:s undersökning som visar att de skolor som har lägst resultat har en hög andel invandrade elever och nyanlända elever.

När SVT:s journalist frågade utbildningsministern vad politikerna gör för att förbättra läget, sa Gustav Fridolin en sak som gjorde att jag hajade till. Han sa bland annat att vi har nya regler för hur man ska ta emot nyanlända. Att nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål är en sådan regel. När då huvudmännen hittar bra sätt att leva upp till regeringens krav, sätter regeringen istället käppar i hjulet för det. Jag undrar om de själva förstår vidden av detta beslut.

Lyssna på eleverna

Fridolin menade i TV4-inslaget att vi måste lösa relationen mellan lärare och elev först. Den är redan löst menar jag. Titta på Språkskolan i Uppsala som har upparbetade rutiner, samarbete med universitet och drivit på kvalitetsutvecklingen i modersmålsundervisning och handledning. Eller varför inte lyssna på vad eleverna säger i reportaget?

Staten måste ge huvudmännen förutsättningar

Staten måste helt enkelt ge huvudmännen rimliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Fjärrundervisning på entreprenad är bara en av flera frågor. I ett större sammanhang handlar det också om att statens ersättning för asylsökande elever endast motsvarar två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna själva skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat.

Hoppfull på lång sikt

Jag vet att det finns politisk vilja att lösa frågan om fjärrundervisning, både hos regering och oppositionen. Kanske saknas full insikt i problemet? Jag hoppas att det går snabbt. Och blir rätt. För elevernas skull.

 

 

Fakta om dagens beslut:

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning (men däremot inte med en annan kommun). De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utbildningsutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Vidare vill utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

 

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Förra veckan presenterade regeringen delar av sin integrationspolitik. I måndags kom sju förslag som rör skolan. Fler av förslagen är intressanta, även om vi ännu inte vet i detalj vad de innebär och hur de ska genomföras eller finansieras. Här är några kommentarer:

  • Fler lärare utländsk bakgrund 

Nyanlända och flyktingar som har en lärarbakgrund ska snabbt kunna börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan dess ska de kunna arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Förslaget är bra. Det är viktigt med ett flexibelt system som tar tillvara de nyanländas kompetens. Regeringen beskriver dock inte i detalj hur det ska fungera och utredningen om ett sammanhållet system för validering presenterar sina förslag i april.

  • Studiehandledning och fjärrundervisning

Alla nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål och regeringen avser att återkomma med budgetsatsningar. Detta är en viktig fråga. Men för att det överhudtaget ska vara möjligt att genomföra – framförallt i mindre kommuner och glesbygdskommuner – måste regeringen öppna upp för fjärrundervisning. Så enkelt är det. Det finns idag flera lyckadesamarbeten där kommuner köper studiehandledning och modersmålsundervisning av hög kvalitet, med behöriga lärare, från andra kommuner. Men det är inte tillåtet idag. Alternativet – att följa lagen – skulle innebära ingen studiehandledning eller modersmålsundervisning alls för eleverna. Det är bortom all rim och reson.

Ett av regeringens förslag handlar om att fjärrundervisningen ska underlättas, men det är fortfarande högst oklart vad den propositionen verkligen kommer att innebära. Från SKL:s sida är vi ännu inte helt trygga med att en lösning är i sikte. Propositionen föreslår nämligen att statliga institutioner ska få sälja undervisning, medan kommuner bara ska få ägna sig åt det i form av försöksverksamhet vars omfattning bestäms av Skolverket.  Vi fortsätter därför att driva denna fråga – läs gärna mina mina tidigare blogginlägg.

  • SFI i kombination med vuxenutbildning

SFI-utbildningen behöver individanpassas och eleverna ska kunna kombinera språkundervisningen i SFI med andra kurser i vuxenutbildningen, till exempel en yrkesutbildning. Det är ett bra förslag och något som SKL har drivit länge. Men det görs inte i en handvändning. Det behövs förutsättningar för att anpassa vuxenutbildningen efter målgruppen. Det handlar till exempel om översättning av kursmaterial, språkstöd och studiehandledning. Vi hoppas att den kommande propositionen ska tydliggöra hur detta ska genomföras.

  • Kompetensutveckling och stöd till skolor med tuffa förutsättningar

Rektorer och lärare ska få kompetensutveckling om flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande metoder. Utmärkt tycker jag, men eftersom tiden för lärare och rektorer är knapp hoppas jag att Skolverket tänker nytt vad gäller under vilka former utbildningen erbjuds.

Regeringen avser också att ge stöd till skolor som har tuffa förutsättningar genom att Skolverket ska sluta avtal med skolor med låga studieresultat. Ett intressant förslag. Självfallet är det viktigt att huvudmännen deltar aktivt i arbetet.

Integrationspolitiken måste hänga ihop

Det är enkelt att hålla med regeringen om att en bra start i skolan är en bra start i Sverige. Att snabbt komma in i skolan är avgörande för barnens utbildning och hälsa. Statens ersättning för asylsökande barn motsvarar dock endast två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat. Den undervisning och det stöd som nyanlända får i svenska skolor är fantastisk. Det ska vi fortsätta med. Men tusentals nya barn innebär inte bara fler pennor och böcker, utan fler lärare och till och med helt nya lokaler.

Integrationspolitiken måste hänga ihop. Det går inte att skruva lite här och där. Mottagande av asylsökande, boende, skolgång, insatser till arbete och statens ersättningar till kommunerna är beroende av varandra och måste fungera i alla delar. Ett bättre mottagande kräver flera brådskande beslut från staten. Olika politikområden behöver samspela och regeringen måste ha en ständig dialog med kommunerna, myndigheterna och SKL.  Läs gärna min debattartikel i Dagens Samhälle.

 

 

 

skl logotyp