En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vi kan inte sätta nyanlända elever på vänt

I måndags presenterades en ny ESO-rapport om skillnader i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund. Den bekräftar många av de faktorer vi redan vet påverkar elevers skolresultat. Rapporten diskuterades på ett seminarium där myndigheter, forskare och politiker medverkade.

Rapportförfattarna föreslår åtgärder som riktar sig till föräldrarna. Det tycker jag är en omväg. Vi måste istället rikta blicken mot skolans arbetssätt. Oavsett om föräldrarna har akademisk utbildning eller inte, oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller inte måste skolans arbetssätt förändras så att alla elever får den bästa undervisningen. Det handlar om höga förväntningar, att utmana och stötta individer istället för att skapa kollektiva lösningar för alla nyanlända elever.

Skolan kan inte stå ensam

Hur länge en elev har gått i svensk grundskola och vilken socioekonomisk bakgrund föräldrarna har är ofta avgörande för skolresultaten. Rapporten visar att studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever är minimalt när man tar hänsyn till både föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och bostadsområde. Samtidigt är studiegapet större nu än i slutet av 80-talet, vilket bland annat beror på att nyanlända elever är allt äldre när de börjar i svensk skola.

Detta visar att skolan inte ensam kan hantera samhällets alla utmaningar som påverkar skolresultaten. De berör en bredd av politikområden – migrationspolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik.

Tiden är en avgörande faktor

Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun, framhöll på seminariet att skolsystemet bygger på att alla elever går nio år i svensk grundskola. Elever som anländer sent under skoltiden utmanar systemet. Flera av paneldeltagarna lyfte tidsaspekten, att ge eleverna möjlighet till mer undervisning i form av sommarskola, men också prioritera hur vi använder tiden.

Statssekreterare Erik Nilsson lyfte lärarbrist och kompetensbrist som stora utmaningar. Undervisningsspråket får inte hindra elevernas fortsatta lärande. Vi kan inte sätta elever på ”vänt” tills deras svenska ”räcker”. Undervisningen måste organiseras så att eleven kan använda sitt språkliga kapital och successivt få ”växla in” sin språkliga valuta i svenska. Eleverna måste få stöd på sitt modersmål och alla lärare behöver kunna undervisa språk- och kunskapsutvecklande, något som är gynnsamt för alla elever med ett svagt skolspråk.

Elever som invandrat före skolstart når bättre resultat än tidigare

En ljuspunkt är att elever som idag invandrar före skolstart når bättre resultat än tidigare. Förra hösten visade Skolverkets statistik att det på senare år även går bättre för elever som anländer efter skolstart.  Den stora ökningen av antalet nyanlända elever under 2015 har också bidragit till att skolan utvecklat kunskaperna om nyanländas lärande. Jag vet att det finns ett stort engagemang i kommuner och skolor för att ordna ett bra mottagande och skolgång för nyanlända elever.

Förbättringsarbetet fortsätter för att skolan ska kunna ge alla elever möjligheter att utveckla sin fulla potential, oavsett om de är inrikes eller utrikes födda.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever Skolutveckling
Etiketter: ,

Kvotering räcker inte för bättre skolgång för nyanlända

Utbildningsdepartementet föreslår en tillfällig lag att kommuner kan avsätta en särskild kvot på fem procent för nyanlända elever på skolor. De kommuner som vill kan då kringgå den närhetsprincipen för att påverka elevsammansättningen på skolor – som idag ofta är ett utslag av boendesegregationen. Många nyanlända elever går på skolor där merparten av eleverna har en svag socio-ekonomisk bakgrund.

Det är angeläget att underlätta nyanländas skolgång. Sedan i höstas kan fristående skolor med kö inrätta en särskild kvot för nyanlända elever. Jag tycker att det är rimligt att även kommuner ges denna möjlighet. Vi har tidigare från SKL föreslagit en försöksverksamhet av detta slag.

Men jag hoppas att inte utbildningsministern eller någon annan tror att en särskild kvot är en quick fix för att lösa nyanländas utmaningar i skolan. Ett bra mottagande och skolgång för nyanlända elever är en komplex fråga precis som elevsammansättningen i klasser och skolor.

Stor efterfrågan på lärare i svenska som andra språk

Tillgången till lärare i svenska som andraspråk är viktig, kompetensen hos övriga lärare på skolan att undervisa språk- och kunskapsutvecklande, liksom samarbetet med modersmålslärare och studiehandledare är viktigt. Men idag råder brist på dessa kompetenser.

-Först och främst måste det utbildas fler lärare i svenska som andraspråk.

-Staten skulle också kunna erbjuda storskalig webbaserad kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för lärare.

-Webbaserad kompetensutveckling för elevhälsans yrkesgrupper och studie- och yrkesvägledare kan också behövas för att ge nyanlända elever ett bra stöd.

Lär av de som lyckas

Vår utgångspunkt är att alla skolor ska vara bra skolor. Skolor som har lång erfarenhet av att ta emot nyanlända elever kan erbjuda en bra utbildning och fler skolor kan behöva lära av dem. Exempelvis har Rosengårdsskolan i Malmö förbättrat sina resultat genom ett målmedvetet förbättringsarbete. I Öppna jämförelser – Grundskola 2016 pekade vi på ett antal framgångsfaktorer i utbildning för nyanlända elever.

Per-Arne Andersson

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter:

I Filipstad och Södertälje ökar resultaten och andelen nyanlända

Filipstad och Södertälje är två kommuner som har ett stort mottagande av asylsökande och nyanlända elever. Samtidigt har de lyckats höja kunskapsresultaten. Idag berättade de om sitt arbete i samband med att SKL släppte Öppna jämförelser – Grundskola 2016, tema nyanlända elever.

Nästan en årskull elever till Sverige förra året

Förra året kom drygt 70 000 barn i åldern 0-17 år till Sverige. Håkan Sörman, som inledde seminariet med att gå igenom de övergripande resultaten i rapporten, pekade på att detta självklart innebär stora utmaningar för kommuner, förskolor och skolor. Intressant att notera är att bland de tjugo kommuner som har högst sammanvägt resultat i Sverige, varierar andelen elever med utländsk bakgrund mellan 5,5 och 26 procent.

Den kommun på topp 20 som har högst andel elever med utländsk bakgrund är Filipstad. Kommunen har under flera år stadigt förbättrat sina resultat och ligger i år på plats sex. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat med 20 procentenheter sedan 2009. Samtidigt har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 10 till 26 procent.

Även Södertälje har gjort en imponerande resa. Södertälje har gått från plats 272 till plats 129 i SKL:s ranking. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat från 136 till 190.

Filipstad och Södertälje har gjort liknande satsningar

Båda kommunerna var överens om framgångsfaktorerna och har gjort liknande satsningar:

En närvarande rektor. Kommunerna har fokuserat på rektors roll som pedagogisk ledare. I Filipstad besöker rektorerna klassrummen två gånger i veckan, har coachande samtal med lärarna och utnyttjar sin möjlighet att delegera. I Södertälje provar man ett funktionellt delat ledarskap där det nationella uppdraget separeras från de kommunala.

Fokus på utveckling av undervisning och lärarnas kompetens. Kommunerna satsar t.ex. på ämnesdidaktiker och förstelärare som leder utvecklingen i olika ämnen, tvålärarsystem, utvecklingslärare som coachar lärarna i klassrummen osv.

Systematiskt kvalitetsarbete med tydlig uppföljning av elevernas kunskaper. Fokus är på de nationella målen.

Tydlig styrning och samsyn mellan politik och tjänstemän.

Flexibilitet viktig framgångsfaktor

Under diskussionen var panelen överens om att flexibilitet är en viktig framgångsfaktor. Ing-Marie Jonsson, rektor i Filipstad, berättade om hur skolorna är flexibla på olika sätt. Kommunen har både förberedelseklasser, direktintegrering för de yngre barnen och successiv integrering. Kommunen ser att det är en stor skillnad om man kommer i låg- eller mellanstadiet eller om man kommer senare. Äldre elever behöver ofta mer tid.

Peter Fredriksson menade att vi har mycket kunskap idag om hur ett bra mottagande ska gå till och vi behöver förhålla oss till den kunskap som finns.

Håkan Sörman framhöll att den flexibilitet som krävs på lokal nivå även behöver finnas på nationell nivå, och pekade på de krav som SKL ställer till regeringen.

Lokaler och lärare är utmaningen

Panelen var också enig om att de största utmaningarna är brist på behöriga lärare och brist på lokaler. En annan utmaning, som Peter Fredriksson pekade på, var att de kommuner som tidigare inte haft stort mottagande inte har så mycket erfarenheter. Därför är behovet av kunskapsspridning stort.

Behov av nationellt stöd

Panelen riktade två önskemål till staten. Full ersättning för de kostnader som kommuner har för nyanlända elever och en massiv kompetensutvecklingsinsats för svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt – helst genom distansundervisning.

Engagemang och kreativitet på lokal nivå

Se gärna webbinariet i efterhand. Diskussionerna visar återigen det engagemang, den kreativitet och det fokus på att hitta lösningar som finns lokalt. Från SKL:s sida fortsätter vi uppmärksamma detta och driver samtidigt bättre regelverk och förutsättningar från statens sida.

FilipstadSödertälje

Kristina Cunningham, SKL, Ing-Marie Jonsson, Filipstad, Gun Palmqvist, Filipstad, Peter Fredriksson, Södertälje och Håkan Sörman, SKL diskuterar framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med nyanlända elever.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Spännande vecka på SKL

Nästa vecka arrangerar SKL två seminarier med angelägna och högaktuella teman: ”Nyanlända elever – hur skapar vi en bra skolgång?” och ”Bättre likvärdighet med digitaliserade prov”. Missa inte dessa!

Tema nyanlända elever i årets ÖJ grundskola

Nyanlända elever är temat i årets Öppna jämförelser – grundskola. Situationen är ansträngd i många kommuner och det är svårt att leva upp till alla krav i skollagstiftningen. Men det finns tydliga framgångsfaktorer för de som lyckas väl. Rapporten publiceras måndagen den 25 april. På seminariet berättar Filipstad och Södertälje om sitt arbete. Vi redovisar även läget för den allmänna resultatutvecklingen i kommunerna. Vilka kommuner ligger i topp i år?

Bättre likvärdighet med digitaliserade prov

Nyligen presenterade utredningen om nationella prov sitt betänkande. Förslagen har fått stort genomslag i media. Det här är en fråga som vi på SKL arbetar intensivt med. På seminariet onsdagen den 27 april, handlar diskussionen om hur ett likvärdigt system för kunskapsbedömning kan se ut och hur digitaliseringen kan stärka ett sådant system. Regeringens utredare, Tommy Lagergren, är en av deltagarna. Jag själv ser särskilt fram emot att lyssna på den provkonstruktör från Australien som kommer att delta på videolänk. Vad kan vi lära oss av Australien som har kommit långt när det gäller digitaliseringen av prov?

Varmt välkomna till SKL nästa vecka! Anmäl er via länkarna ovan om ni vill följa seminarierna på plats. Frukostsmörgås och kaffe serveras. För att se dem på webben behövs ingen föranmälan och du kan antingen se direkt eller i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Språket ger makt

Skolbakgrunden varierar hos de många ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige. Att utveckla sin läs- och skrivförmåga på svenska är avgörande för att nyanlända elever ska kunna ta makten över sitt eget liv och rota sig i sitt nya land.

SKL ser behov av såväl regelförändringar som nationella satsningar och lokalt utvecklingsarbete för nyanlända i gymnasieåldern. Detta återspeglas i den rapport om språkintroduktion som Skolverket publicerade igår. Deras tidigare studie visade att brister i läs- och skrivförmågan är en stoppkloss för att komma vidare till andra gymnasieprogram.

Se på tv!

Sveriges Utbildningsradio (UR) gör just nu två tv-serier som vänder sig till unga vuxna, Ordet är mitt och Min livstid. Olika personer får berätta om vad läsning och texter betyder och betytt för dem.

Programmet som sändes igår kväll i SVT1 handlar om Musse som kom till Sverige som 15-åring från Afghanistan utan sina föräldrar. Nu är han 22 år och ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening i Stockholm. Han träffar ensamkommande ungdomar och hjälper dem – ofta med att förstå en text som berör deras liv. Vill du se programmet, så finns det tillgängligt via Youtube .

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Fler nyanser av språkintroduktion

Att arbeta med nyanlända flyktingbarn i skolan kan vara fantastiskt belönande. En stor utmaning ligger i att möta variationen i förkunskaper och erfarenheter hos sent anlända elever.

Igår sände P1 Morgon ett bra reportage om två ensamkommande killar från Afghanistan som med hög motivation och stark vilja snabbt tagit sig igenom gymnasiets språkintroduktion.

Reportage med Ali Sina Rezai och Jamshid Mohammedi

Ta vara på olika erfarenheter

Jag tänker att det är viktigt att vi dels lyssnar till nyanlända elevers egna erfarenheter, dels lyssnar till de lärare som dagligdags arbetar med utbildning av nyanlända elever. Det pågår flera spännande arbeten runt om i landet för att utveckla språkintroduktionen.

Killarnas lärare från språkintroduktionen på Kärrtorps gymnasium, Britt Persson, intervjuades. Hon betonade att vi behöver sprida fler bilder av språkintroduktion. Vi behöver ta till oss det som fungerar bra utan att blunda för de brister som finns. Lyssna på reportaget med Britt Persson ”Lärarna ska samarbeta för att gynna eleverna”

Ny skrift om nyanländas skolgång

Ett inspirationsmaterial som SKL har gjort tillsammans med Skolverket kom i dagarna från tryckeriet. I Skolgång för nyanlända elever – Exempel och inspiration från kommuner finns två texter som specifikt handlar om språkintroduktion, ett från Örebro kommun och ett från Mölndals stad. I materialet finns också andra reportage om hur man kan arbeta med mottagande och lärande för nyanlända elever, till exempel studie- och yrkesvägledning och fjärrundervisning.

Ladda gärna ner materialet eller beställ det i vår webbutik.

Glad midsommar!

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Skola och nyanlända toppfrågor för SKL:s nya styre

Idag har SKL haft kongress. Ny ordförande är Lena Micko (S). I sitt tal lyfte hon vikten av god ledning och styrning, bra lärare och politikers engagemang för att lyfta resultaten i skolan. Micko menade också att vi behöver få till en tät dialog med staten och att det behövs en samsyn om skolans problem och lösningar. Jag håller med vår nya ordförande. SKL:s satsningar på skolområdet handlar precis om detta.

Imorgon väljs Lena Baastad (S), kommunalråd i Örebro, till ordförande i beredningen för utbildningsfrågor.  Förhandlingsdelegationen kommer att ledas av Heléne Fritzon (S), kommunalråd i Kristianstad. Jag och mina medarbetare ser fram emot ett bra samarbete! Klart är att vi har en intensiv och spännande mandatperiod framför oss med många angelägna frågor att driva för våra medlemmar.

Jag vill också passa på att rikta ett tack till Maria Stockhaus (M) som under åtta år varit en engagerad och kunnig ordförande i SKL:s utbildningsberedning. Samtidigt har hon under samma tid varit med och lyft resultaten i Sollentunas skolor.

Nyanlända elever – central fråga för SKL

En fråga som jag lyft här på bloggen den senaste tiden handlar om kommunernas förutsättningar vad gäller mottagande av nyanlända elever. I sitt tal idag sa Lena Micko att vi måste förmå staten att stå för den extra kostnad som det innebär för den enskilda kommunen. Idag skriver också SKL:s vd, Håkan Sörman och Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler en gemensam debattartikel i DN om hur nya regler och resurser kan säkra asylsökandes skolgång. Läs den!

Här på kongressen hade dock statsminister Stefan Löfvén ett positivt budskap till landets kommuner idag. Under sitt tal sa han att han inte utesluter mer statliga pengar till kommuner för framförallt nyanlända barn och unga. Jag hoppas att det budskapet blir verklighet.

dn SIoch SKL

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Idag fattar Riksdagen beslut om fjärrundervisning. Regeringen och alliansen är överens om att den behövs, men i det nya lagförslaget ges fortfarande ingen möjlighet att köpa fjärrundervisning av en annan kommun. Ett beslut som drabbar nyanlända elever och elever i glesbygd.

In i det sista har vi och flera andra försökt få regeringen att inse konsekvenserna av beslutet. Riksdagsdebatten igår handlade mycket om förutsättningarna för små skolor i glesbygden, där möjligheten till fjärrundervisning är en viktig fråga. Däremot var inte frågan om nyanlända elever särskilt framträdande i debatten. Synd, eftersom jag skulle vilja säga att där är behovet av fjärrundervisning akut. Mottagandet av nyanlända elever är stort över hela landet.

Bra reportage i TV4   

Riksdagens beslut gör många besvikna. Se detta inlägg på TV4-nyheterna.  Så här säger rektor Mikael Wiklund, rektor på Ådalsskolan i Kramfors som köper fjärrundervisning från Språkskolan i Uppsala:

”Varför jag bryter mot lagen? Jo, för att dessa elever har laglig rätt att få modersmålsundervisning och studiehandledning. I och med att jag inte vill bryta mot den lagen, bryter jag mot den andra helt enkelt”

Det är lätt att förstå honom. Det är helt orimligt för lilla Kramfors att få tag i behöriga och legitimerade lärare i tio olika språk för 25 elever. Kramfors är inte ensam om att vara i en liknande situation. Vilken lagparagraf i skollagen ska rektorerna välja? Om jag vore rektor på samma skola skulle jag också välja den som hjälper eleverna.

Bra verksamhet kan fortsätta?

Jag föreslår att berörda kommuner så snabbt som möjligt kommer med i den försöksverksamhet som föreslås. Kanske skulle någon form av dispens fram till försöksverksamheten kunna vara möjlig? Hur ska eleverna annars få tillgång till undervisning och studiehandledning på modersmål?

Om man tolkar riksdagsdebatten igår gav den dock lugnande besked. På direkt fråga från Ulrika Carlsson (C) om hur regeringen ska säkerställa att den goda verksamheten som finns ute i landet ska få fortsätta, sa Gunilla Svantorp (S) inte bara att hon räknade med att huvudmännen skulle fortsätta bryta mot lagen, utan också att hon hoppades att verksamheten skulle fortsätta.

Se själv 44 minuter in i Riksdagsdebatten:

riksdagsdebatt

Beslutet rimmar illa med regeringens integrationsförslag

Dagens riksdagsbeslut rimmar illa med regeringens promemoria ”Utbildning för en bra start i Sverige” som presenterades för ett par veckor sedan (läs mitt tidigare blogginlägg). Det är mycket märkligt hur regeringen ena veckan kan skriva att fjärrundervisning ska underlättas – och ett par veckor därpå fatta ett beslut som innebär raka motsatsen.

Förra veckan diskuterade också Gustav Fridolin och Lina Axelsson, grundskolechef i Nyköpings kommun, skolsegregation i SVT morgon. Diskussionen handlade om SVT:s undersökning som visar att de skolor som har lägst resultat har en hög andel invandrade elever och nyanlända elever.

När SVT:s journalist frågade utbildningsministern vad politikerna gör för att förbättra läget, sa Gustav Fridolin en sak som gjorde att jag hajade till. Han sa bland annat att vi har nya regler för hur man ska ta emot nyanlända. Att nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål är en sådan regel. När då huvudmännen hittar bra sätt att leva upp till regeringens krav, sätter regeringen istället käppar i hjulet för det. Jag undrar om de själva förstår vidden av detta beslut.

Lyssna på eleverna

Fridolin menade i TV4-inslaget att vi måste lösa relationen mellan lärare och elev först. Den är redan löst menar jag. Titta på Språkskolan i Uppsala som har upparbetade rutiner, samarbete med universitet och drivit på kvalitetsutvecklingen i modersmålsundervisning och handledning. Eller varför inte lyssna på vad eleverna säger i reportaget?

Staten måste ge huvudmännen förutsättningar

Staten måste helt enkelt ge huvudmännen rimliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Fjärrundervisning på entreprenad är bara en av flera frågor. I ett större sammanhang handlar det också om att statens ersättning för asylsökande elever endast motsvarar två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna själva skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat.

Hoppfull på lång sikt

Jag vet att det finns politisk vilja att lösa frågan om fjärrundervisning, både hos regering och oppositionen. Kanske saknas full insikt i problemet? Jag hoppas att det går snabbt. Och blir rätt. För elevernas skull.

 

 

Fakta om dagens beslut:

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning (men däremot inte med en annan kommun). De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utbildningsutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Vidare vill utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

 

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Förra veckan presenterade regeringen delar av sin integrationspolitik. I måndags kom sju förslag som rör skolan. Fler av förslagen är intressanta, även om vi ännu inte vet i detalj vad de innebär och hur de ska genomföras eller finansieras. Här är några kommentarer:

  • Fler lärare utländsk bakgrund 

Nyanlända och flyktingar som har en lärarbakgrund ska snabbt kunna börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan dess ska de kunna arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Förslaget är bra. Det är viktigt med ett flexibelt system som tar tillvara de nyanländas kompetens. Regeringen beskriver dock inte i detalj hur det ska fungera och utredningen om ett sammanhållet system för validering presenterar sina förslag i april.

  • Studiehandledning och fjärrundervisning

Alla nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål och regeringen avser att återkomma med budgetsatsningar. Detta är en viktig fråga. Men för att det överhudtaget ska vara möjligt att genomföra – framförallt i mindre kommuner och glesbygdskommuner – måste regeringen öppna upp för fjärrundervisning. Så enkelt är det. Det finns idag flera lyckadesamarbeten där kommuner köper studiehandledning och modersmålsundervisning av hög kvalitet, med behöriga lärare, från andra kommuner. Men det är inte tillåtet idag. Alternativet – att följa lagen – skulle innebära ingen studiehandledning eller modersmålsundervisning alls för eleverna. Det är bortom all rim och reson.

Ett av regeringens förslag handlar om att fjärrundervisningen ska underlättas, men det är fortfarande högst oklart vad den propositionen verkligen kommer att innebära. Från SKL:s sida är vi ännu inte helt trygga med att en lösning är i sikte. Propositionen föreslår nämligen att statliga institutioner ska få sälja undervisning, medan kommuner bara ska få ägna sig åt det i form av försöksverksamhet vars omfattning bestäms av Skolverket.  Vi fortsätter därför att driva denna fråga – läs gärna mina mina tidigare blogginlägg.

  • SFI i kombination med vuxenutbildning

SFI-utbildningen behöver individanpassas och eleverna ska kunna kombinera språkundervisningen i SFI med andra kurser i vuxenutbildningen, till exempel en yrkesutbildning. Det är ett bra förslag och något som SKL har drivit länge. Men det görs inte i en handvändning. Det behövs förutsättningar för att anpassa vuxenutbildningen efter målgruppen. Det handlar till exempel om översättning av kursmaterial, språkstöd och studiehandledning. Vi hoppas att den kommande propositionen ska tydliggöra hur detta ska genomföras.

  • Kompetensutveckling och stöd till skolor med tuffa förutsättningar

Rektorer och lärare ska få kompetensutveckling om flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande metoder. Utmärkt tycker jag, men eftersom tiden för lärare och rektorer är knapp hoppas jag att Skolverket tänker nytt vad gäller under vilka former utbildningen erbjuds.

Regeringen avser också att ge stöd till skolor som har tuffa förutsättningar genom att Skolverket ska sluta avtal med skolor med låga studieresultat. Ett intressant förslag. Självfallet är det viktigt att huvudmännen deltar aktivt i arbetet.

Integrationspolitiken måste hänga ihop

Det är enkelt att hålla med regeringen om att en bra start i skolan är en bra start i Sverige. Att snabbt komma in i skolan är avgörande för barnens utbildning och hälsa. Statens ersättning för asylsökande barn motsvarar dock endast två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat. Den undervisning och det stöd som nyanlända får i svenska skolor är fantastisk. Det ska vi fortsätta med. Men tusentals nya barn innebär inte bara fler pennor och böcker, utan fler lärare och till och med helt nya lokaler.

Integrationspolitiken måste hänga ihop. Det går inte att skruva lite här och där. Mottagande av asylsökande, boende, skolgång, insatser till arbete och statens ersättningar till kommunerna är beroende av varandra och måste fungera i alla delar. Ett bättre mottagande kräver flera brådskande beslut från staten. Olika politikområden behöver samspela och regeringen måste ha en ständig dialog med kommunerna, myndigheterna och SKL.  Läs gärna min debattartikel i Dagens Samhälle.

 

 

 

skl logotyp