En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Lär dig mer om hur man gör jämförelser och analyser av data

I slutet av november publicerades Öppna jämförelser för grundskolan. En nyhet i rapporten var att vi från och med nu kommer att presentera all statistik i Koladas Jämföraren. Jag vill passa på att tipsa om att RKA (Rådet för främjande av lokala analyser) under våren genomför kostnadsfria webbutbildningar om hur man använder databasen för att göra jämförelser och analyser. Utbildningen kan följas live eller ses i efterhand. Onsdagen den 18 januari är första tillfället!

Hör också gärna av er till mina medarbetare Karin Hedin eller Lena Jutdal och dela med er av hur ni använder Öppna jämförelser.

Vi är intresserade av era tankar om hur vi på SKL kan utveckla våra analyser och jämförelser av data så att de blir användbara för kommunernas utvecklingsarbete på bästa sätt.

Kolada webbutbildning

Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

oj_grundskola_2016_webbutik

Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

storfors-blogg

Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

I Filipstad och Södertälje ökar resultaten och andelen nyanlända

Filipstad och Södertälje är två kommuner som har ett stort mottagande av asylsökande och nyanlända elever. Samtidigt har de lyckats höja kunskapsresultaten. Idag berättade de om sitt arbete i samband med att SKL släppte Öppna jämförelser – Grundskola 2016, tema nyanlända elever.

Nästan en årskull elever till Sverige förra året

Förra året kom drygt 70 000 barn i åldern 0-17 år till Sverige. Håkan Sörman, som inledde seminariet med att gå igenom de övergripande resultaten i rapporten, pekade på att detta självklart innebär stora utmaningar för kommuner, förskolor och skolor. Intressant att notera är att bland de tjugo kommuner som har högst sammanvägt resultat i Sverige, varierar andelen elever med utländsk bakgrund mellan 5,5 och 26 procent.

Den kommun på topp 20 som har högst andel elever med utländsk bakgrund är Filipstad. Kommunen har under flera år stadigt förbättrat sina resultat och ligger i år på plats sex. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat med 20 procentenheter sedan 2009. Samtidigt har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 10 till 26 procent.

Även Södertälje har gjort en imponerande resa. Södertälje har gått från plats 272 till plats 129 i SKL:s ranking. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat från 136 till 190.

Filipstad och Södertälje har gjort liknande satsningar

Båda kommunerna var överens om framgångsfaktorerna och har gjort liknande satsningar:

En närvarande rektor. Kommunerna har fokuserat på rektors roll som pedagogisk ledare. I Filipstad besöker rektorerna klassrummen två gånger i veckan, har coachande samtal med lärarna och utnyttjar sin möjlighet att delegera. I Södertälje provar man ett funktionellt delat ledarskap där det nationella uppdraget separeras från de kommunala.

Fokus på utveckling av undervisning och lärarnas kompetens. Kommunerna satsar t.ex. på ämnesdidaktiker och förstelärare som leder utvecklingen i olika ämnen, tvålärarsystem, utvecklingslärare som coachar lärarna i klassrummen osv.

Systematiskt kvalitetsarbete med tydlig uppföljning av elevernas kunskaper. Fokus är på de nationella målen.

Tydlig styrning och samsyn mellan politik och tjänstemän.

Flexibilitet viktig framgångsfaktor

Under diskussionen var panelen överens om att flexibilitet är en viktig framgångsfaktor. Ing-Marie Jonsson, rektor i Filipstad, berättade om hur skolorna är flexibla på olika sätt. Kommunen har både förberedelseklasser, direktintegrering för de yngre barnen och successiv integrering. Kommunen ser att det är en stor skillnad om man kommer i låg- eller mellanstadiet eller om man kommer senare. Äldre elever behöver ofta mer tid.

Peter Fredriksson menade att vi har mycket kunskap idag om hur ett bra mottagande ska gå till och vi behöver förhålla oss till den kunskap som finns.

Håkan Sörman framhöll att den flexibilitet som krävs på lokal nivå även behöver finnas på nationell nivå, och pekade på de krav som SKL ställer till regeringen.

Lokaler och lärare är utmaningen

Panelen var också enig om att de största utmaningarna är brist på behöriga lärare och brist på lokaler. En annan utmaning, som Peter Fredriksson pekade på, var att de kommuner som tidigare inte haft stort mottagande inte har så mycket erfarenheter. Därför är behovet av kunskapsspridning stort.

Behov av nationellt stöd

Panelen riktade två önskemål till staten. Full ersättning för de kostnader som kommuner har för nyanlända elever och en massiv kompetensutvecklingsinsats för svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt – helst genom distansundervisning.

Engagemang och kreativitet på lokal nivå

Se gärna webbinariet i efterhand. Diskussionerna visar återigen det engagemang, den kreativitet och det fokus på att hitta lösningar som finns lokalt. Från SKL:s sida fortsätter vi uppmärksamma detta och driver samtidigt bättre regelverk och förutsättningar från statens sida.

FilipstadSödertälje

Kristina Cunningham, SKL, Ing-Marie Jonsson, Filipstad, Gun Palmqvist, Filipstad, Peter Fredriksson, Södertälje och Håkan Sörman, SKL diskuterar framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med nyanlända elever.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Spännande vecka på SKL

Nästa vecka arrangerar SKL två seminarier med angelägna och högaktuella teman: ”Nyanlända elever – hur skapar vi en bra skolgång?” och ”Bättre likvärdighet med digitaliserade prov”. Missa inte dessa!

Tema nyanlända elever i årets ÖJ grundskola

Nyanlända elever är temat i årets Öppna jämförelser – grundskola. Situationen är ansträngd i många kommuner och det är svårt att leva upp till alla krav i skollagstiftningen. Men det finns tydliga framgångsfaktorer för de som lyckas väl. Rapporten publiceras måndagen den 25 april. På seminariet berättar Filipstad och Södertälje om sitt arbete. Vi redovisar även läget för den allmänna resultatutvecklingen i kommunerna. Vilka kommuner ligger i topp i år?

Bättre likvärdighet med digitaliserade prov

Nyligen presenterade utredningen om nationella prov sitt betänkande. Förslagen har fått stort genomslag i media. Det här är en fråga som vi på SKL arbetar intensivt med. På seminariet onsdagen den 27 april, handlar diskussionen om hur ett likvärdigt system för kunskapsbedömning kan se ut och hur digitaliseringen kan stärka ett sådant system. Regeringens utredare, Tommy Lagergren, är en av deltagarna. Jag själv ser särskilt fram emot att lyssna på den provkonstruktör från Australien som kommer att delta på videolänk. Vad kan vi lära oss av Australien som har kommit långt när det gäller digitaliseringen av prov?

Varmt välkomna till SKL nästa vecka! Anmäl er via länkarna ovan om ni vill följa seminarierna på plats. Frukostsmörgås och kaffe serveras. För att se dem på webben behövs ingen föranmälan och du kan antingen se direkt eller i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Ny Öppna jämförelser tar hänsyn till kommunernas förutsättningar

Håll ögonen öppna den 27 april. På Skolriksdagen presenterar vi årets Öppna jämförelser för grundskolan. I år möter du flera nyheter i rapporten.

2015OJGrundskola_300En nyhet är att vi har tagit fram ett mått som tar hänsyn till socioekonomiska   skillnader för att kunna göra relevanta jämförelser mellan kommuner och underlätta värderingen av det egna resultatet. Att jämföra resultat rakt av blir inte alltid rättvisande eller fruktbart för en kommun som ska utveckla sin verksamhet. Detta eftersom skillnader i elevernas socioekonomiska bakgrund spelar stor roll för resultaten. Dessutom ökar dessa skillnader.

Ett bättre mått än tidigare år

Som du kanske minns tog Skolverket förra året bort det tidigare måttet (SALSA) på kommunnivå, och redovisar nu SALSA enbart på skolnivå. Många kommuner hörde av sig till oss och önskade att vi skulle ta fram ett nytt socioekonomiskt värde. Det har vi nu gjort tillsammans med SCB. Ett mått som vi kallar för modellberäknat värde.

Därmed kan vi i år återgå till ett läge likt år 2013 och tidigare. Dessutom med ett värde som har högre förklaringskraft. Nu kan vi till exempel ta hänsyn till andelen nyinvandrade elever.

Bilden nedan illustrerar vad som påverkar elevernas resultat. I vårt modellberäknande värde ingår de tre faktorer som finns i SALSA plus andelen föräldrar i behov av ekonomiskt bistånd.

Öj 2

Ingen kommun kan slå sig till ro

Alla elever ska nå skolans kunskapskrav. En kommun kan därför inte slå sig till ro med sämre faktiska resultat än andra kommuner, bara för att man presterar högre än sitt förväntade värde. Med ett förväntat värde kan heller ingen gömma sig bakom sina förutsättningar – oavsett om de är goda eller tuffa.

Vi hoppas att detta ger kommunerna ytterligare motivation att utveckla sitt arbete. Det gäller både kommuner som lyckas bra idag och kommuner som ligger lägre än förväntat.

Förändringar i ÖJ – ett samarbete mellan SKL och kommuner

För SKL är det viktigt att rapporterna ger bra stöd och inspiration till huvudmännens utvecklingsarbete. Årets rapport innehåller flera nyheter än den som jag har berättat om i denna blogg. De förändringar vi gjort har vi arbetat fram tillsammans med ett antal kommuner. Arbetet har omfattat både rapporten för grundskolan och gymnasieskolan, som kommer i höst. Hör gärna av dig till oss och berätta vad du tycker!

P.S. Jag kan också nämna att årets tema i Öppna jämförelser Grundskola är systematiskt kvalitetsarbete där vi presenterar en handbok för lokalt analysarbete. I den hittar du både mallar, tips och goda exempel som vi hoppas blir ett bra stöd till dig som tjänsteman och politiker.

Det går att minska avhoppen från gymnasiet

Idag släpper SKL årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan. Denna rapport blir faktiskt den sista i sitt slag. Inför nästa år kommer vi att förändra både innehåll och utformning.  Däremot är det inte sista gången vi lyfter temat för årets rapport. Tvärtom. Den handlar nämligen om gymnasieskolans stora utmaning – att minska avhoppen.

Små resultatförändringar

Generellt kan man säga att det inte händer så mycket när det gäller resultaten. Genomsnittligt betygspoäng och behörighet har i princip varit konstanta de senaste fyra åren. Fullföljandegraden har tyvärr också varit konstant – på en bekymmersam låg nivå. Nästan en av fyra elever fullföljer inte gymnasieskolan inom fyra år. Det är naturligtvis ett stort problem. Bakom denna siffra finns tusentals ungdomar som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och utanförskap.  Något som innebär en stor kostnad både för individ och samhälle.

Det går att vända

Men det går att vända utvecklingen. I årets Öppna jämförelser lyfter vi fram både Plug In-projektet och kommuner som har högst genomströmning av gymnasieelever i förhållande till sina socioekonomiska förutsättningar. Tranemo är den kommun som hamnar i topp på den listan.

ÖJ gy

Tranemo överträffar sitt förväntade resultat med elva procent åren 2009-2013. När vi talade med Thomas Åhman, chef på lärandesektionen, berättade han att majoriteten av eleverna från kommunen väljer att gå i kommunens egna gymnasieskola. Han lyfte fram flera förklaringar till den höga genomströmningen;  kollegialt lärande och formativ bedömning har utvecklat verksamheten de senaste åren. Att skolan och programmen till sin storlek är relativt små underlättar för lärarna att se varje elev. Kommunikations- och beslutsvägarna är korta. Thomas Åhman pekar också på att skolan sätter in tidiga stöd- och hjälpinsatser och har en välutvecklad elevhälsa.

Marit Ekstener, rektor, Thomas Åhman, sektionschef och Andreas Nelander, rektor från Tranemo fick blommor på SKL:s gymnasiekonferens i Göteborg idag.

Marit Ekstener, rektor, Thomas Åhman, sektionschef och Andreas Nelander, rektor från Tranemo fick blommor på SKL:s gymnasiekonferens i Göteborg idag.

Svåra frågor kräver samarbete

Det finns ingen tvekan om att avhopp från gymnasieskolan kommer ligga högt på agendan de närmaste åren. I budgetpropositionen framgår att förutom att tillsätta en utredning om obligatorisk gymnasieskola, avser regeringen att ”inleda samtal med den kommunala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi”. Intressant! Jag gillar särskilt ordet samtal. Det finns nämligen inga enkla svar eller någon magisk formel som löser problemet. Men förutsättningarna blir bättre om vi jobbar tillsammans.

Jag är övertygad om att ”den kommunala sektorn” är mycket positivt inställd till ett samarbete som nu föreslås i budgetprop:en. Sektorn kommer att kunna bidra både med problembeskrivningar, erfarenheter och nya idéer om hur avhopp kan förebyggas och minskas. Inte minst med lärdomar från vårt Plug In-projekt, där fem regioner, femtio kommuner och 7 500 elever testat nya arbetssätt och metoder. Just nu pågår utvärdering av projektet, men resultatet verkar lovande. Läs mer i årets Öppna jämförelser.

 

En modell för att utveckla svensk skola

-Vi har en helt annan diskussion nu. Vi pratar ärligt om hur det ser ut på olika skolor och mellan olika kommuner.

Så beskriver Rose-Marie Bergman, utvecklingsstrateg i Kävlinge kommun, SKL:s Matematiksatsning som är temat för årets Öppna jämförelser grundskola. Satsningen innebär ett nytt sätt att arbeta med skolutveckling. När Öppna jämförelser-rapporten presenterades på ett seminarium förra veckan var det denna modell som var i fokus.

En tredjedel av landets kommuner deltar i Matematiksatsningen

Matematiksatsningen startade 2012 och avslutas 2016. En tredjedel av landets kommuner deltar. Alla har åtagit sig att förbättra resultaten i matematik. Satsningen innebär att alla nivåer som arbetar med skolan är med från varje kommun: politiken, förvaltningen, rektorer och lärare. Tillsammans arbetar man för att utveckla ledningen och styrningen i sin kommun. Arbetet sker både på hemmaplan och tillsammans med andra kommuner i nätverk. Bilden nedan illustrerar modellen och här kan du läsa mer om hur arbetet går till.

modell

I Kävlinge ger den tydliga riktningen från politiken resultat

BARBRO~1

Barbro Börjesson och Rose-Marie Bergman, Kävlinge kommun, deltog på SKL:s seminarium

Förutom Rose-Marie deltog även Kävlinges skolchef Barbro Börjesson. För några år sedan bestämde politiken en tydlig viljeriktning för skolan i Kävlinge som man sedan hållit fast vid. Utifrån denna har kommunen gjort riktade insatser, till exempel vad gäller kompetensutveckling. Resultaten har förbättrats och i årets Öppna jämförelser ligger kommunen på plats 40 i rankingen.

Tydliga mål och uppföljning går hand i hand

En viktig del i modellen handlar om att sätta operativa mål. Det är naturligtvis inget nytt under solen. Jag citerade Nalle Puh på seminariet: Om vi inte vet vart vi ska är det ingen idé att skynda sig. Det talar för sig självt tycker jag.

Tydliga mål och uppföljning går hand i hand. I Kävlinge följs alla elevers resultat upp två gånger per år och åtgärder kan sättas in.  Kävlinge menade också att den övergripande uppföljning som görs inom Matematiksatsningen, till exempel av hur man arbetar för att stötta elever i behov av stöd, bidrar till att hålla fokus i utvecklingsarbetet i kommunen.

Ärlighet skapar förutsättningar för utveckling

Efter två år kan vi se att diskussionerna både inom och mellan kommunerna blir alltmer uppriktiga. Det handlar om att man är öppen med vilka brister och utmaningar som finns inom organisationerna. Jag ser att det är ett steg framåt. Först då kan man börja bygga en verklig plattform för utveckling och förbättring.

Vi hör också från de kommuner som är med att förståelsen för varandras olika roller börjar öka. Lärarna kan förstå politikerna, politikerna kan förstå rektorer och lärare – tilliten blir starkare.

För att utveckla skolan räcker det inte att bara rikta in sig på lärarna, rektorerna eller politikerna var för sig. Jag är övertygad om att gemensamma krafter behövs. Det är därför jag tror på SKL:s modell.

Se seminariet i efterhand

Att öka elevernas motivation

Förra veckan presenterades Öppna jämförelser för grundskolan. När jag nu summerar diskussionen efteråt kan jag konstatera att jag behöver skriva två blogginlägg. Ett första om elevenkäten, som är den största i sitt slag med 104 000 elever i årskurs fem och åtta. Och ett andra som handlar om  temat för årets rapport, nämligen SKL:s matematiksatsning som vi också kallar för en modell att utveckla svensk skola.

Medialt intresse för elevenkäten

Mycket av det mediala ljuset efter publiceringen av rapporten hamnade på elevenkäten. Det är roligt tycker jag.  Enkäten visar positiva resultat där över nio av tio elever känner sig trygga i skolan och upplever att de får hjälp och stöd av sina lärare. En verkligt bra grund för att förbättra resultaten.

Med anledning av resultatet blev Håkan Sörman inbjuden till Gomorron Sverige. Jag är glad för den positiva respons som vi har fått efter inslaget. Någon uttryckte det som att det kändes befriande att lyssna till en diskussion som lyfte fram något annat än den bild av kris som hängt tungt över skolan senaste månaderna.

Elevers motivation i blickfånget

Diskussionen handlade om elevers motivation och de sociala relationerna i skolan, särskilt hur man får till mötet mellan lärare och elev.  En fråga som Håkan menade alltför sällan syns i debatten. Jag håller med.

Gunilla Kapla, för- och grundskolechef i Malung-Sälen var också med. Malung-Sälen är en kommun som både har höga resultat på kunskapsindikatorerna och på elevenkäten. Gunilla talade om vikten av ett elevnära arbete och gav exempel på hur de systematiskt arbetar för att anpassa undervisningen för att motivera alla elever. De har en helhetssyn och Gunilla uttryckte det som att man ”behöver ta in eleverna”, det vill säga lyssna både på hur det går i skolan och hur de mår. Genom att arbeta formativt ökar elevernas egen förståelse för sin egen utveckling på ett annat sätt än bara genom prov.

Vuxna måste ha längre perspektiv

I studion fanns även Ylva Kurtén, skolpsykolog, som bekräftade att relationerna i skolan är viktiga om man ska kunna ska öka motivationen. Det handlar om att möta eleverna där de befinner sig. Att PISA visar att svenska elever har lite tålamod, kommenterade hon med att vi vuxna också måste stå för en del av uthålligheten, vara tålmodiga och ha ett lite längre perspektiv än de resultat som ligger precis framför näsan. Klokt sagt.

Viktigt att lyfta fram det som också är bra

Jag tycker att det blev en bra och nyanserad diskussion i inslaget. Det är viktigt att framhålla det som är positivt i svensk skola. Det låter nästan löjligt självklart  – särskilt i ett sammanhang när vi pratar om vad det är som påverkar motivation och inte.  Varför skulle lärare, rektorer och andra verksamma i skolan fungera annorlunda än elever? Vem blir motiverad om man bara får höra att allt är dåligt hela tiden?

Här kan du se inslaget i Gomorron Sverige i efterhand

PS För ett par dagar sedan presenterades en SIFO-undersökning som visar att föräldrar är positiva till skolan och att 76 procent av de som har barn i skolan tycker att barnen lär sig det som de behöver. När man frågar befolkningen i allmänhet är motsvarande siffra 28 procent! Vi har sett liknande resultat i tidigare undersökningar. De som bara ser skolan genom media har en helt annan bild är de som möter den på riktigt.

Mer information om Öppna jämförelser – Grundskola 2014

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Stadig ökning av elevhälsopersonalen

I P1 Morgon uttrycker SSR oro över att ökningen av antalet kuratorer är för långsam. Statssekreterare Bertil Östberg konstaterar att det tar tid att hitta rätt personer och att anställa. Jag instämmer. Vi är båda övertygade om att den pågående elevhälsosatsningen kommer att ge effekt, både när det gäller antalet kuratorer och andra yrkesgrupper. Jag vet att kommunernas intresse för att få del av Skolverkets riktade statsbidrag är stort.

Kommuner satsar på elevhälsan

Många kommuner vill göra – och gör faktiskt – personalförstärkningar inom elevhälsan. Färsk statistik över elevhälsopersonalen i kommunala grund- och gymnasieskolor visar att antalet anställda inom elevhälsans samtliga yrkesgrupper har ökat sedan år 2000. Till exempel ökade antalet skolkuratorer med 63 procent och antalet skolpsykologer med 78 procent mellan 2000 och 2012

Statistik elevhälsopersonal 2010-2012

I relation till elevkullarna är ökningen i själva verket ännu större. De senaste tolv åren har antalet elever i kommunernas grundskolor minskat med mer än 229 000, eller 23 procent. I de kommunala gymnasieskolorna var minskningen 26 000, vilket motsvarar nio procent.

Elevhälsans arbete är viktigt

SKL:s Öppna Jämförelser grundskola 2013 visar att nio av tio elever känner sig trygga i skolan. Samtidigt får vi inte blunda för att det finns elever som mår dåligt, känner sig stressade och har bristande tilltro till sin kompetens. Det är mycket utanför skolan som påverkar barns och ungas psykiska hälsa, inte minst sociala medier. Det måste skolan ta på allvar och därför är elevhälsans arbete centralt.

När samhället och behoven förändras behöver vi hitta nya sätt att arbeta. Jag vill tipsa om SKL:s projekt Psynk – psykisk hälsa, barn och unga som vi driver sedan 2012. På projektets elevhälsosida finns både spännande exempel på hur skolan och samhället kan jobba och länkar till intressanta webbseminarier.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: , ,

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Sida 1 av 212
skl logotyp