En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Gemensamt vuxenansvar centralt för studiero

Det är inte konstigt att Metta Fjelkners ordning och reda-utredning har varit på tapeten sedan den tillsattes i våras. Få saker i skolan berör och väcker känslor på samma sätt. Idag var det dags för presskonferens.

Sedan utredningen tillsattes i början av året tycker jag faktiskt debatten har varit förvånansvärt nyanserad och speglat att det är en svår fråga. Den har visat att grunden till studiero handlar om att skapa goda relationer och ha en bra dialog mellan rektor, lärare, elever och föräldrar. Men det kanske viktigaste, att vuxna tillsammans både måste och kan ta ansvaret.

Tips om studiero

Redan i juni bjöd SKL in till ett seminarium för att diskutera hur man når studiero och trygghet. Lärarnas Riksförbund, de båda elevorganisationerna SVEA och Sveriges Elevkårer samt Jan Jönsson, rektor i Botkyrka kommun deltog i panelen. Här är några av deras tips:

  • Ett aktivt och tydligt ledarskap där rektor återkommande lyfter frågan om skolans värdegrund med sitt kollegium.
  • Att ständigt, redan från förskoleklass, involvera eleverna i arbetet med värdegrunden. Det tar tid att bygga relationer och dialogen behöver vara ständigt närvarande.
  • En god kommunikation med föräldrar, både för att få samsyn om      undervisningens mål och snabb kontakt efter allvarliga incidenter.
  • Ordentlig introduktion för nya lärare. Relationer med elever och föräldrar upplever nya lärare som det svåraste, och det går heller inte att öva på under utbildningen.
  • Uppfatta och använd sanktioner som ett medel att stödja elever att nå skolans mål – inte som en bestraffning. Kvarsittning till exempel handlar om att ta igen förlorad studietid.

Självklart är dessa ”tips” inte något man gör i en handvändning eller som man kan bocka av i en pärm och sätta på bokhyllan. Dagens presskonferens visade också att det här är komplexa frågor och att det inte finns några snabba lösningar.

Se SKL:s seminarium i efterhand här.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Hot om straff löser inga problem

”Att ge lärarna formella befogenheter att straffa störande elever med att köra ut dem eller stänga av dem löser inte ett enda problem”, skriver gymnasieläraren Marita Johansson på Brännpunkt nu i veckan apropå Metta Fjelkners uppdrag att utreda disciplinproblemen i skolan.

Som lärare känner jag mycket väl igen mig i hennes beskrivning av vad som händer i klassrummet och hur en sådan situation påverkar både mig som lärare, de andra eleverna och arbetet under resten av lektionen. Särskilt tydligt blir det när hon drar paralleller till arbetslivet och skriver: ”Tänk dig att din chef en dag blir enormt arg på en medarbetare som högljutt uttrycker motsatta åsikter och offentligt inför hela arbetsplatsen skickar hem medarbetaren för att han/hon upplevs störande.”  Johansson ställer sedan logiska följdfrågor: hur du skulle reagera och vad du skulle tänka när din kollega kommer tillbaka nästa dag? Kommer din kollega ens tillbaka? Det hela framstår då som ganska löjligt. Och varför – egentligen – tror vi att det går att vinna barn och ungdomars respekt och förtroende på ett helt annat sätt än vuxnas?

Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning på lektionerna

Tanken är naturligtvis god, det vill säga att de elever som blir kvar i klassrummet ska få lugn och ro och att straffet ska ha en avskräckande effekt. Men jag håller med Marita Johansson om att det inte fungerar särskilt bra i verkligheten. Det förstår man när man läser hennes exempel.

Självklart behöver barn och ungdomar visa lärare och varandra respekt och skolmiljön behöver vara lugn och trygg. Och det kan naturligtvis finnas tillfällen då elever kan behöva avskiljas från ett sammanhang. Men frågan är hur stora disciplinproblemen i skolan egentligen är? Attityder till skolan som publicerades förra året visade att åtta av tio lärare tycker att det finns arbetsro på nästan alla/de flesta lektioner. Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning. Samtidigt vill åtta av tio ha mer ordning och reda. Jag vet inte riktigt hur det hänger ihop.

Mer sanktioner är kontraproduktivt

Men oavsett om disciplin är ett stort problem eller ej, är det kontraproduktivt att fokusera på sanktionerna.  Som Marita Johansson skriver klarar den klart övervägande majoriteten lärare att upprätthålla ordning i sina klassrum utan att bestraffa eleverna. ”De grundar inte sin relation till eleverna på hot om straff, utan på motivation, tilltro, kunskap, glädje och utveckling. De vet att lärande främjas av en sådan miljö och attityd”. Kloka ord. Marita Johansson menar att lärarna helt enkelt inte har behov av disciplinära åtgärder.

Ett ökat fokus på bestraffning tror jag snarare riskerar att minska lärarnas auktoritet och möjlighet att vara ledare i klassrummet. Respekt och förtroende vinner man inte genom hot om bestraffning. Inte heller leder det till bättre undervisning.

Stärk kunskapen om hur man kan påverka elevernas motivation

För att förbättra resultaten i skolan behöver eleverna var med på lektionerna och det bör finnas arbetsro och arbetsglädje som motiverar dem att ta eget ansvar för sitt lärande. Det tror jag att regeringens utredare håller med om. Men vägen dit är inte mer bestraffning. Fokusera istället på att stärka lärarnas kunskap om hur man kan påverka elevernas motivation och vilja att vara i skolan.

Lästips:

Vänd frånvaro till närvaro

ÖJ grundskola 2013

Pluginnovation

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Elever
Etiketter: ,

skl logotyp