En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Dagen efter PISA – vikten av uthållighet, långsiktighet och samsyn

Jag tror att vi är många som är lättade efter gårdagens PISA-rapport. Känslan av försiktig optimism präglade också debatten på det seminarium jag deltog i igår eftermiddag.

Gustav Fridolin kallade resultaten för ett styrkebesked och ett erkännande för elever, lärare, rektorer och huvudmän. Andreas Schleicher från OECD var med på länk och gratulerade Sverige för ”robust improvements”.

Astrid Pettersson påpekade att Sverige 2012 var det land som hade försämrat sig mest i matematik. Nu är vi det OECD-land som förbättrat oss mest. Flera i panelen lyfte frågan om att det kanske var så att 2012 var ett avvikande år? Skolor, lärare och elever var mitt i implementeringen av alla nya reformer när undersökningen gjordes. Oavsett om detta stämmer eller inte, var panelen enig om att förra PISA-resultaten har bidragit till ett starkt fokus och en kraftsamling för att förbättra resultaten i skolan.

bildpisasem

Den ökande ojämlikheten är en utmaning

En stor del av seminariet handlade om de ökande skillnaderna mellan eleverna. Det är en oroväckande utveckling. Förslagen på åtgärder var flera; nytt skolpengssystem, säkerställa mer blandade grupper, bättre professionsutveckling, bättre arbetsvillkor och mindre undervisningstid för de lärare som arbetar i utsatta områden, anpassa läromedel och så vidare.

Jag själv lyfte fram att även om skolan kan göra mycket, kan skolan inte kompensera för allt. Vi har en kraftig boendesegregation med en EBO-lagstiftning som innebär att 70 procent av de nyanlända väljer eget boende. Många barn har därför en boendesituation som starkt missgynnar möjligheterna att klara skolan. Skolan kan inte ensam bryta den ökande ojämlikheten.

Styrningen av skolan

I diskussionen om skolans styrning pekade Matz Nilsson på att kommuner och fristående skolor fortsatt ska vara huvudmän. Men att staten bör ta ett större ansvar för en gemensam professionsutveckling. Han menade även att vi behöver en inspektion som stöder skolorna i sin utveckling.

Jag själv fick frågan om staten skulle ta ett större grepp. Jag svarade ja. Med det menar jag att staten ska ta ett bättre grepp för det som staten ansvarar för idag. Och gärna ha en bättre samverkan mellan det som är det statens ansvar och det som är huvudmännens. Kompetensförsörjningen är ett exempel. Staten behöver se till att vi har en rätt dimensionerad lärarutbildning som möter behovet av förskollärare och lärare. Medan det är professionens och arbetsgivarnas ansvar med utveckling i yrkesutövningen. Ett annat exempel är att staten behöver lösa problemet med de 60 statsbidrag som stökar till det ute i verksamheten.

När jag läser tidningarna idag kan jag inte låta bli att reflektera över hur vi pratar om vem som gör det viktiga för skolan. Ofta låter det som att staten beslutar och lärarna utför och man glömmer bort mellannivån, det vill säga huvudmännen. Statens insatser är viktiga, men det lokala, vardagliga och ständiga utvecklingsarbetet ansvarar huvudmännen och skolorna för. En tredjedel av kommunerna har i 3-4 år varit med i vår satsning för att stärka styrkedjan i kommunerna, SKL matematik PISA 2015.

Jag håller med Astrid Pettersson som på seminariet pekade på vikten av lärarnas friutrymme och att vi behöver ha mer praktiknära forskning. Särskilt glad blev jag naturligtvis när hon lyfte fram det samarbete som lärare, rektorer, skolchefer och forskare hade tillsammans i Huvudmännens expertråd. Här kan du läsa rapporten.

Bryter vi den onda cirkeln nu?

Jag tror att Skolsverige vill att vi nationella aktörer samlar oss och samarbetar. Den andan genomsyrade också debatten igår.

Jag brukar ofta prata om bilden av skolan. Nu ser vi en positiv kunskapsutveckling; både vad gäller behörigheten till gymnasieskolan och tydliga förbättringar i både TIMSS och PISA. PISA visar också att svenska elevers motivation ökar. Vi har den senaste veckan läst en inspirerande reportageserie om skolan i DN. Vågar vi hoppas på att Sverige är på väg att bryta den onda cirkeln och gå mot en mer positiv spiral?

oecdpisa

Bilden är baserad på OECD (2016). Education Governance in Action.

Här kan du se gårdagens seminarium i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

PISA upp eller ner – hur vi än vänder oss måste vi jobba lokalt

Imorgon presenteras nästa PISA-rapport. Hur det än går kan vi vara säkra på en sak: Rikspolitiker kommer att lovorda sig själva och lärarna om det går bra. Men om det går dåligt så faller ansvaret på kommunerna.

Det är givet att rektorer, lärare – och elever – ska få uppskattning för skolans framgångar. Faktum är att det händer alldeles för sällan. Och visst är det rimligt att huvudmän ska synas när det inte går bra. Men samtidigt ska vi ha i minnet att även lokala politiker, skolchefer och rektorer har en del i skolors framgångar. Samarbete mellan alla nivåer är centralt för framgångsrika skolor.

SKL vet vad som krävs

Jag vill dock framför allt påminna om att hålla i hatten och inte dras med i publikfriande lösningar om det blir en ny PISA-storm. Självfallet ska vi analysera resultaten, men i stort vill jag mena att det finns mycket kunskap om vad som krävs för bättre resultat. De lokala huvudmännen och staten har ett gemensamt ansvar för att nedanstående genomförs. Ett nära samarbete oss emellan är en grundbult. Med det menar jag inte mer styrning utan bättre styrning. Det vill säga att ansvar och befogenheter hänger ihop.

Bra lärare, som behöver en bra arbetsmiljö, kompetensutveckling och löneutveckling. Arbetssätt som främjar elevernas lärande behöver stärkas. Det gäller både i klassrummet och när lärare arbetar tillsammans. Jag träffar ofta lärare och andra medarbetare som vittnar om att denna utveckling är i full gång.

Bra ledarskap som skapar tillit mellan profession, huvudmän och stat. Lokala politiker som sätter tydliga mål samt kunniga rektorer och förskolechefer har centrala roller för att utveckla verksamheten och skapa goda förutsättningar för lärare. Här finns utrymme för förbättring. Samtidigt märker jag höga ambitioner bland kommunerna att utveckla både ledning och styrning, och undervisning och dialog med lärarna.

Bra samarbete, dels mellan staten och huvudmännen så att till exempel statliga stöd anpassas till lokala behov. Dels inom och mellan kommuner, mellan den politiska ledningen, förvaltningen, rektorer och lärare. Precis som vi har gjort i SKL:s Matematiksatsning. Min upplevelse är att SKL:s samarbete med staten har blivit bättre men behöver vässas ytterligare. Samarbetet inom och mellan kommuner är behöver ständigt hållas levande. Tillit är grunden för en bra skola.

Styrningen behöver också vara långsiktig och lyhörd inför de olika förutsättningar som finns lokalt.Generella metoder och förslag är inte alltid lösningen när behoven ser olika ut. Det vet landets kommuner som har allt från 215 till 86 335 elever där olika individer har olika behov.

Få tycks känna till historierna om dåliga resultat som vänds till positiva. Eller hur nya arbetssätt skapar glädje, motivation och trygghet både hos lärare och elever. Det är dags att vi börjar sprida berättelserna om det lokala framgångsrika skolarbetet. Det får bli mitt tidiga nyårslöfte.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Ny Öppna jämförelser grundskola kommer i morgon!

I morgon tisdag släpper SKL rapporten Öppna jämförelser (ÖJ) Grundskola 2014. Det är åttonde gången vi presenterar jämförelser på kommunnivå över resultat- och resursindikatorer. ÖJ är ett stöd till kommuner att utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv förbättra resultaten i skolan. Jag är stolt över att vi tar fram detta stöd till våra medlemmar!

Jag är också stolt över att vi håller i den största elevenkäten i Sverige, som vi för tredje året i rad redovisar i ÖJ. Enkäten riktas till elever i årskurs 5 och 8 som får svara vad de tycker om skolan och undervisningen. Det är något vi alla kan bli bättre på – att lyssna på eleverna! Enkäten är frivillig för kommunerna att använda och det blir allt fler kommuner som använder den. Första året (2011) var det 122 kommuner som använde den och nu, tredje året den använts, är vi uppe i 192 kommuner. Över 104 000 elever i årskurs 5 och 8 har bevarat enkäten! Resultaten och kommunrankningen för 2013 blir offentliga i morgon.

Sist men inte minst är jag även nöjd med att vi som tema i året ÖJ Grundskola har ”En modell för att utveckla svensk skola”. Utifrån kända framgångsfaktorer för styrning och ledning har vi tagit fram en arbetsmodell för att höja resultaten i skolan. Denna modell prövar vi sedan några år i skarpt läge i 86 kommuner i vår matematiksatsning, som tar sikta på bättre resultat i PISA 2015. Nu är det dags för oss att föra ut kunskap om hur denna arbetsmodell kan användas även för andra ämnen och områden i skolan.

Visst låter detta spännande!? Vi släpper ÖJ i morgon under ett webbsänt seminarium kl 9:00-9:45 på http://www.skl.se. Hoppas du tittar!

Nedslående siffror

OECD PISA 2013Så kom då PISA-resultaten i tisdags. Nedslående siffror. Sällan har media svämmat över så mycket med skoldebatt. Det kan vara både bra och dåligt. Bra, om rätt saker hamnar i fokus. Dåligt, om debatten leder till panikåtgärder.

Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommenterade i tisdags resultaten genom att peka på två utvecklingsområden: 1) att lärare lär av varandra och utvecklar det kollegiala samarbetet samt 2) att  lärarna måste få rätt stöd genom att politik, förvaltning, rektorer och lärare samarbetar. Klok kommentar, tycker jag. Ni hittar hela uttalandet här.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter:

skl logotyp