En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Viktigt om arbetsbelastning från Lärarförbundet

Igår presenterade Lärarförbundet en undersökning som visar att nio av tio lärare tycker att deras arbetsbelastning är för hög. Skolverkets senaste ”Attityder till skolan” visar att hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade, även om andelen inte har ökat sedan 2012.

Lärarnas arbetsbelastning är en central fråga för SKL. Vi har egna satsningar för att stödja huvudmännens arbete och samarbetar med andra aktörer för att förändra på nationell nivå. Till exempel driver vi tillsammans med Lärarförbundet att bördan av nationella prov måste minska. Inom ramen för regeringens initiativ ”Nationell samling för läraryrket” där SKL deltar undersöker vi bland annat hur lärare kan få avlastning av andra yrkeskategorier, något som vi ser att våra medlemmar arbetar aktivt med på senare tid. När vi förlängde läraravtalet i höstas var arbetsmiljöfrågorna ett av de områden som vi såg att vi behöver arbetar vidare med.

Flera kommuner till PRIO-satsningen

Vad gäller vårt eget arbete vill jag särskilt lyfta fram PRIO-satsningen som uppskattas av lärare och rektorer. PRIO handlar om att utveckla undervisning och arbetssätt på skolorna. Ett av resultaten har varit att lärarnas tid används på ett mer effektivt sätt och att mer utrymme för gemensam planering skapats. Hittills har fler än 250 skolor i 54 kommuner påbörjat ett arbete med PRIO. Nästa vecka ser vi fram emot att välkomna ytterligare fem kommuner till satsningen!

Det är synnerligen angeläget att huvudmännen tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Alla som arbetar i skolan – elever, lärare, skolledare och annan personal – ska ha förutsättningar att göra ett bra jobb och känna lust och energi för skolan. Skolan behöver vara en attraktiv arbetsplats både i dag och i framtiden.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Bra att efterfråga uppföljning och utvärdering!

Vetenskapsradion riktar idag, i sin skolgranskning Pisadoktrinen, viss kritik mot utvecklingsarbetet PRIO som SKL har utarbetat med Stockholms stad och McKinsey & Company. Kritiken handlar bland annat om bristen på mätbara effekter och att SKL har valt att sprida ett icke-utvärderat arbete till ett 50-tal kommuner. Men kritiken faller platt, tycker jag.

Långsiktig utveckling utifrån kartläggning

PRIO bygger på att få en gemensam bild av varje deltagande skolas styrkor och utvecklingsområden. Arbetet utgår från en gedigen kartläggning som utmynnar i ett antal konkreta utvecklingsområden. Det unika med PRIO är att lärarna själva deltar i, och bestämmer över, arbetets utformning och inriktning. Exakt hur möten ska effektiveras eller hur det kollegiala lärandet ska stärkas är alltså upp till varje skola. PRIO handlar alltså om att stärka professionen och den lokala handlingskraften. Det handlar om att fokusera på rätt saker.

Positiv respons från lärare och skolledare

Att kritisera just PRIO för brist på mätbara effekter är både orättvist och osakligt. Enkelt uttryckt har arbetet pågått för kort tid för att vi ska kunna visa upp några säkra resultat. Det vi har kunnat göra under den begränsade tid som arbetet pågått sedan 2013 är att undersöka hur PRIO mottagits av personal och skolledare vid de deltagande skolorna. Sådana undersökningar ingår också som en självklar del PRIO. Resultaten har visat att en överväldigande majoritet – närmare 90 procent – av såväl lärare som skolledare anser att PRIO fokuserar på rätt saker och att arbetet förväntas påverka elevernas lärande positivt. Att vi valt att gå vidare med PRIO känns därför inte konstigt. Motsatsen hade gjort det.

Ett vanligt skäl till varför olika satsningar misslyckas är annars bristen på uthållighet (vilket också McKinsey visar). Att förvänta sig omedelbara resultat av en satsning är ofta ett symptom på detta. Vi ser PRIO som ett långsikt arbete och har därför valt att följa resultaten både på kort och på lång sikt.

Tre dimensioner under sex år

Vi kommer i vår uppföljning att fokusera på tre dimensioner av PRIO:

  • Tidsanvändning och arbetssätt (kort sikt 2 år)

För att mäta om de deltagande skolorna rör sig i riktning mot en lärande organisation kommer baslinjemätningen om tid, arbetssätt och attityder att återupprepas efter fyra terminer.

  • Trivsel och arbetsbelastning (medellång sikt 2-4 år)

Här kommer vi att följa och jämföra hur situationen såg ut före PRIO-start och hur de utvecklats sig över tid.

  • Elevers studieresultat (lång sikt 4-6 år)

Här följer vi olika former av studieresultat, exempelvis betyg, genomströmning och resultat från nationella prov.

En extern referensgrupp var i början av arbetet knuten till PRIO. Gruppens medlemmar hade till uppgift att granska PRIO:s arbetssätt från sina perspektiv. Här fanns representanter från Skolverket, Skolinspektionen, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund samt ett antal skolforskare. Referensgruppen var positiv såväl till arbetets utformning som inriktning.

Bra att utvärdering diskuteras

Jag tycker att det är bra att frågan om just uppföljning och utvärdering lyfts. Avsaknaden av detta har nämligen varit närmast praxis under lång tid när det gäller nationella satsningar på skolans område. Det visade inte minst Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan i sin utredning Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer förra året.

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

skl logotyp