En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vänersborg har halverat frånvaron

Att barn och unga inte är närvarande i skolan är ofta ett tecken på problem av något slag. I skolan, hemma eller med kompisar. Förutom den uppenbara risken att det finns en risk att de här eleverna inte klarar skolans kunskapskrav, löper de också en ökad risk att drabbas av psykosociala problem. Att arbeta för ökad skolnärvaro är en vinst både för individen och för samhället.

Skolinspektionen har nyligen presenterat resultatet av sin kvalitetsgranskning om grundskolans arbete för att främja närvaro och motverka frånvaro. De utvecklingsområden som Inspektionen lyfter fram ligger i linje med det som SKL konstaterat i arbetet med projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga.  Det handlar bl.a. om:

  • behov av bättre samverkan mellan myndigheter,
  • bättre samarbete med elever och vårdnadshavare,
  • att snabbt ta reda på orsakerna till frånvaron,
  • elevhälsans förebyggande och främjande arbete och
  • tydligare uppföljning av elevers närvaro.

Kommuner kan och vill öka närvaron

Jag upplever att många kommuner är intresserade av att förbättra sitt skolnärvaroarbete. I början av maj publicerade SKL Vänd frånvaro till närvaro. Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Den beskriver hur kommuner kan arbeta för att öka skolnärvaron. I rapporten lyfter vi fram Vänersborg som har lyckats halvera frånvaron i både grund- och gymnasieskolan. Jag är imponerad av deras systematiska arbete!

Precis som vi ser i andra sammanhang är politikernas intresse och engagemang viktigt. I Vänersborg finns ett nära samarbete mellan tre nämnder som alla har skrivit in ökad skolnärvaro som ett mål och efterfrågar resultat från organisationen. Nya rutiner för vad som gäller från första ogiltiga frånvarotillfället har införts. Nu har skolan koll på varje elev och har varken korridorsittare eller hemmasittare längre.

En central framgångsfaktor handlar om att lyssna på eleverna och göra dem delaktiga i skolnärvaroarbetet. I Vänersborg intervjuas alla elever som har frånvaro av kurator eller socialpedagog. Syftet är att få en bild av elevens syn både på sin skol- och livssituation.

Vill du veta mer om Vänersborgs arbete kan du läsa rapporten eller se filmen från det fullsatta seminariet på Skolriksdagen.

Skolkuratorerna har blivit fler

Nyligen presenterade Novus och Akademikerförbundet SSR en undersökning som bygger på intervjuer med 424 skolkuratorer. Bara tre av tio kuratorer anser sig ha tid att arbeta med förebyggande insatser för elevernas hälsa. I medierna har detta vinklats som resultatet av nedskärningar på skolorna. Men fakta ger en annan bild.

När jag tittar på SKL:s personalstatistik visar den att elevhälsans personalgrupper tillhör de som har ökat mest i svensk skola. Antalet kuratorer i kommunernas grund- och gymnasieskolor ökade med 51 procent mellan år 2000 och 2011.

I relation till elevkullarna är ökningen av kuratorer i själva verket ännu större. De tio senaste åren har antalet elever i kommunernas grundskolor minskat med drygt 230 000. I gymnasieskolan var minskningen inte lika stor (drygt 15 000).

Jag vill inte förringa de intervjuade kuratorernas upplevelse. De pekar bland annat på sociala medier som påverkar elevernas psykiska hälsa, och därmed kuratorernas arbetssituation, negativt. Skolan påverkas självklart av sociala medier och olika samhällsförändringar. Det kräver nya arbetssätt i elevhälsan.

Skollagen fastställer vilka yrkesgrupper och kompetenser det ska finnas tillgång till inom elevhälsan. Men ”tillgång till” handlar inte enbart om antalet anställda, utan också om organisation och arbetssätt. Svaret är alltså inte alltid mer resurser.

För att stödja utvecklingen av nya arbetssätt, bland annat i elevhälsan, driver SKL projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga. På projektets elevhälsosida finns länkar till flera intressanta webbseminarier.

skl logotyp