En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Behovet av lärare ställer krav på nya arbetssätt i skolan

Antalet elever blir allt fler samtidigt som många lärare går i pension. Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Vi måste även hitta nya sätt att organisera och arbeta i skolan.

Volymökningen sker i hela utbildningssystemet på samma gång – från förskola till vuxenutbildning. Det är en ny situation. Tidigare har vi sett ökningar i vissa årskullar som vi sedan slussat genom utbildningssystemet. Här är några siffror:

-Fram till år 2020 kommer 80 000 fler elever än idag finnas i grundskolan. Det motsvarar nästan en hel årskull.

-Ungefär 250 nya skolor och 600 nya förskolor behöver byggas.

-UKÄ visar att ungefär 14 000 lärare skulle behöva examineras från lärarutbildningen per år jämfört med dagens cirka 8 000 lärare för att möta arbetsmarknadens behov.

På måndag den 18 december publicerar Skolverket en aktuell prognos över behoven av att rekrytera och utbilda lärare.

Öka flödet in och behålla lärare

Lärarutbildningen är redan idag Sveriges största yrkesutbildning. Var fjärde av alla nya studenter på högskolans yrkesutbildningar börjar idag en lärarutbildning. Ja, du läste rätt, 25 procent! För att möta behovet skulle den siffran behöva vara betydligt högre samtidigt som avhoppen behöver minska markant. Till bilden hör att många andra yrken också har ett växande underskott på arbetskraft. Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är därför inte realistiskt för att lösa lärarbristen.

Samtidigt som lärarutbildningens kvalitet behöver vässas behöver genomströmningen öka och introduktionen av nyexaminerade lärare stärkas. Det måste bli lätt att återkomma som lärare eller bli lärare mitt i arbetslivet.

Strategier för att öka flödet in och behålla lärare kan vara vidareutbildning av redan anställda, underlätta att byta yrke mitt i livet, samverkan med lärosäten på olika sätt och flexiblare lärarutbildningar. Vi behöver också fånga upp lärare med utländsk utbildning och förlänga arbetslivet. För att lyckas behöver vi självklart vara en attraktiv arbetsgivare.

Organisation och skolans arbetssätt

Hur kan vi då arbeta för att bibehålla en god kvalitet i undervisningen när behovet av lärare är större än vad som kommer att examineras? En nyckel är att skolor och kommuner inventerar verksamheten så att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt. En del lärare kan koncentrera sig på vissa områden och stötta kollegor i dessa. Andra yrkesgrupper kan ge stöd till lärare att koncentrera sig på det som hör undervisningen till. Digitaliseringen ger här utrymmen för nya sätt att arbeta.

Stat och huvudmän har ett gemensamt ansvar

Som sagt krävs en palett av åtgärder – både på kort och lång sikt: Att öka flödet in i yrket och behålla lärarna, men också att förändra organisation och arbetssätt.

Arbetsgivare och staten – och även de fackliga organisationerna – sitter i samma båt. Vi behöver ta sikte mot samma mål och ro tillsammans för att undvika grynnor och skär. Vi kan inte blunda för den demografiska utvecklingen. Det är vårt ansvar inför eleverna och den svenska välfärden.

Ny rapport presenteras i februari

Jag är övertygad om nödvändigheten av att tänka nytt och våga prova nya vägar. Och det sker redan idag i många kommuner. I början av nästa år kommer SKL att visa exempel på hur några kommuner arbetar med de frågor som jag beskrivit här. Håll utkik efter ny rapport i februari!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Det går bra för lärarna

Har du också funderat över att byta jobb någon gång? De flesta, om inte alla, vuxna som jag känner har både funderat och faktiskt bytt någon gång. Att även lärare går i sådana tankar är helt normalt. Men i dagens DN presenteras detta självklara i krisrubriker. Artikeln bygger på en undersökning av Lärarförbundet.

Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl – att söka andra arbeten. Och egentligen är det väl bara positivt att lärare, med sin breda kompetens, är attraktiva också inom andra branscher?

Det går bra för lärarna

Det är bra att Lärarförbundet lyfter vikten av en god arbetsmiljö. Det är ett område som ständigt måste ses över. Men tyvärr tror jag att artiklar som denna motverkar ambitionen att locka fler till yrket. Skolans utmaningar till trots, så menar SKL att det idag går bra för lärarna. Lönerna höjs, karriärtjänster tillsätts, moderna sätt att arbeta på utvecklas och fler söker till utbildningarna.

I SKL:s aktuella strategi för att rekrytering finns fler positiva signaler:

  • Unga tycker att jobb inom skola och förskola verkar vara de mest meningsfulla och roliga inom välfärdsjobben.
  • Varannan ung kan tänka sig att arbeta som lärare i grund- eller gymnasieskola, om än inte alltid ett helt yrkesliv.
  • I jämförelse med många andra branscher upplever lärarna en större arbetsglädje. Nio av tio lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola.
  • Utbildningarna leder också till arbete. Två år efter lärarexamen har åtta av tio lärare en fast anställning och arbetar heltid.

Enligt en studie av Ungdomsbarometern på uppdrag av SKL

Många skolor är på banan

SKL tar både rekryteringen av nya lärare och arbetsmiljön på allvar. Förutom vår nya strategi vill jag särskilt lyfta fram PRIO-projektet, som har uppskattats mycket av lärarna. PRIO utvecklar skolans interna processer och arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Vi har också massor med exempel på skolor som jobbar med just detta, bland annat från Malmö stad och Sollentuna.

 

”Lärarkrisen” är ingen generell kris!

Idag presenterar SKL en viktig rapport som visar inom vilka läraryrken som rekryteringsbehovet är som störst under de närmaste tio åren. Rapporten innehåller också en handlingsplan för att möta behovet.

En slutsats är att det inte råder någon generellt lärarbrist men att det
ser olika ut på olika håll och att bristerna är särskilt tydliga inom vissa
ämnen. Detta måste verkligen tas på stort allvar. Just därför är våra nio
punkter i handlingsplanen så viktiga. Såväl stat som huvudmän har möjligheten
och ansvaret att göra läraryrket mer attraktivt

Ladda läraryrket positivt

För att locka fler till läraryrket behöver lärarstudenternas kurser bli bättre. Lärarnas arbetsmiljö och löner likaså. Här går det framåt. Men det räcker inte. Läraryrket behöver också mer positiv laddning, om uttrycket tillåts. För vem vill jobba inom en sektor som dagligen i medierna beskrivs med ord som kris, fritt fall, kaos, skitskola etcetera?

SKL:s medlemmar – skolans huvudmän – ger inte bilden av en lärarkris. Det är viktigt. Dels för att på rätt sätt kunna möta de rekryteringsbehov som finns. Dels för att inte ytterligare ge negativa signaler om läget i skolan. Som jämförelse kan du googla på ordet ingenjörskris. Jag fick 39 träffar, de flesta många år gamla. Lärarkris får tusen gånger fler träffar! Men behovet av ingenjörer är inte mindre än lärare idag.

Krisbeskrivningen en del av problemet

Det går faktiskt att vara engagerad i och bekymrad över skolan utan att tala om skolkris eller lärarkris. Jag menar att krisbeskrivningarna blivit en del av skolans problem. Att enskilda skolor – och därför klasser och elever – har brist på lärare är allvarligt. För dem kan det vara krisigt. Men är det därför kris i svenska skolan? Nej, så är inte fallet. Och här vet jag att också många lärare och rektorer håller med mig.

Jag kommer nu precis från ett möte på utbildningsdepartementet med nya statsekreteraren Helene Öberg på Utbildningsdepartementet. Vi har bland annat talat om SKL:s handlingsplan för att locka fler till läraryrket. Förhoppningsvis får planen uppmärksamhet i regeringskansliet. En av punkterna är just att vi behöver tala mer positivt om läraryrket.

skl logotyp