En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Rektorsutredningen – startskott för att stärka landets rektorer

Igår överlämnade utredare Olof Johansson sitt betänkande om rektorernas arbetssituation till regeringen. Betänkandet ger en god grund för gemensamt arbete för att stärka landets rektorer. På många håll är arbetet redan påbörjat, men jag hoppas att Johanssons utredning kan bli ett tydligt startskott för ett gemensamt ansvarstagande.

I betänkandet ges en beskrivning av rektors uppdrag och arbetssituation idag. Mycket är känt sen tidigare, men den sammanfattande bilden blir tydlig. Utredaren ger också riktning för framtida arbete.

Styrkedjan måste fungera överallt

I SKL:s mattesatsning, som är en stark inspiration till vår modell för skolutveckling, är en av de bärande idéerna att alla nivåer som arbetar i och med skolan måste samverka. Det måste vara en kedja som är stark i alla led, för att hänvisa till betänkandets framsida. Det är också en kedja där varje länk sitter ihop med de bredvid, men där det samtidigt är tydligt vad som är varje enskild länk. Det kan illustrera den tydlighet i rollfördelning och ansvar som måste finnas.

I en tredjedel av landets kommuner har man arbetat med detta de senaste åren. Det måste bli så överallt. Vi kommer också i höst att påbörja ett nytt arbete för att stärka styrkedjan – Leda för resultat i skolan. Fokus i programmet är att alla styrnivåer i kommunen ingår, men även centrala stödfunktioner som till exempel personal och ekonomi. Johanssons utredning visar att rektorerna efterfrågar ett mer tydligt sådant stöd. Vi hoppas att ”Leda för resultat” också kan bidra till
att stärka och utveckla styrkedjan på det sätt som SKL:s matematiksatsning
gjort.

Även länken mellan stat och huvudman måste vara stark

Leda för resultat bygger på en framgångsrikt arbete inom socialtjänsten, där SKL och staten har arbetat tillsammans. Vi hoppas se ett sådant samarbete även inom skolans område! Även länken mellan stat och huvudman måste vara stark.

rektorsutredningen

Energigivande rektorsupprop!

Dagens mest energivande mediahändelse: ”Sluta svartmåla skolan” skriver 104 grundskolerektorer i ett gemensamt upprop i Dagens samhälle idag. Jag håller med om vartenda ord.

Rubriksättaren har valt en rubrik som lägger skulden på media. Men svartmålningen är inte enbart medias fel. Jag tror att många aktörer i skolan bör ta sig en funderare på hur man pratar om skolan.

Det behövs fler röster som säger ifrån nu, som vänder sig mot den svartmålning som lakar ur lust och energi från både elever och de som arbetar i skolan. Om du twittrar så vill jag tipsa om #gillaskolan, där det står var och en fritt att lyfta fram positiva röster och korta berättelser om skolan!

rektorer upprop

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: , ,

En rektor tycker till

Alltför sällan hör vi rektorers röster i debatten om skolan. Dagens kloka inlägg på SvD Brännpunkt från Jan Jönsson, rektor i Norsborg, är ett lysande undantag. Han sätter fingret på centrala frågor för skolans utveckling med sådan precision att det känns som jag är tillbaka i lärarrummet igen.

Jönsson utgår från att skolorna är fulla av barn och ungdomar som både vill och har stor kapacitet att lära. Ansvaret för skolans brister vilar istället på vuxenvärlden. Helt rätt, tycker jag. Det värsta i jakten på syndabockar är just när eleverna får den rollen.

Respekt för att undervisning tar tid

Jönsson understryker att goda resultat kräver tid, ansträngning och ökat fokus på undervisningens kvalitet. Och han talar om behovet av attitydförändringar:

  • Vilken signal ger en förälder som struntar i att ledighetsansökningen avslagits och åker på semester ändå eller rutinmässigt lämnar barnen 20-30 minuter sent till skolan på morgonen?
  • På vilket sätt agerar myndigheter och skolans huvudmän så att rektorer och lärare kan lägga fokus på det som utvecklar skolan, utvecklar samarbete, utvecklar professionen, undervisningen osv?
  • Vilken signal ger nationella proven när de är så tidskrävande att dyrbar lektionstid måste ställas in?

Jag håller med om att de som arbetar i skolan behöver hitta tillbaka till lusten och engagemanget för att undervisa och att mycket av rektorernas tid behövs för att prioritera utvecklingen av undervisningen.

Komplext budskap vinner i längden

Budskap om enkla recept ger snabba poänger i skoldebatten. Bara staten tar över ansvaret för skolan så löser det sig, är ett välkänt recept.  Betydligt svårare – och mindre opportunt – är det att beskriva en komplex verklighet som såväl kräver attitydförändringar som ansvarstagande på alla nivåer. Det lyckas Jan Jönsson göra med bravur.

Här är några andra guldkorn från medarbetare i verksamheten som bidragit till att lyfta debatten om skolan den senaste tiden:

Vesna Prekopic biträdande rektor i Botkyrka

Anna Brodin, utbildningschef Lärarutbildningsnämnden Göteborgs universitet

Ingela Netz verksamhetsstrateg för grundskolan i Södertälje

 

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Rektor kan lyfta resultaten!

Igår avslutade vi Skolans ledarkonvent där allt ljus har riktats mot rektors och förskolechefs roll. Det behövs för att utveckla verksamheten!

En skicklig rektor lyfter skolans resultat. Om det berättade Erik Grönquist från IFAU. Deras undersökning  visar att om en skola får en rektor som har stark påverkan, kommer resultaten på nationella prov att öka med i genomsnitt 3,5 procent; betygen öka med i genomsnitt 1,5 procent; lönespridningen att öka med 12 procent och andelen behöriga lärare öka med 4 procent.

Rektorns påverkan är lika stark som lärarens, enligt Grönquist. Och då ska vi tänka på att en skicklig lärare främst påverkar sina egna elever, medan en skicklig rektor påverkar hela skolan.

Alla behöver ta ansvar

Vi vet att rektorer trivs med sitt jobb, samtidigt som arbetsbelastningen är hög. Torbjörn Sandén från Åbo akademi beskrev ett samhälle där det pågår en massflykt från det personliga ansvaret. Han visade talande statistik om hur många som tycker att andra skyller ifrån sig, samtidigt som man uppger att man själv aldrig eller sällan gör det. Elever skyller dåliga betyg på lärare. Lärare skyller på föräldrar. Rektor skyller på politiker. Politiker skyller på lärare. Och så vidare. Det håller förstås inte i längden.

Enligt Sandén behöver rektor skapa en kultur på skolan av att ta ansvar – och det ska gälla alla på skolan. Rektor har också en chef. En chef som har en politisk organisation med ett delegerat ansvar från fullmäktige. Därför lägger jag själv till förvaltning och politiker. En kultur av ansvar behöver genomsyra hela organisationen.

Skolans ledarkonvent

Självklart hade vi en monter! Här är jag med två av mina medarbetare

Det är alltid lika intressant att lyssna till Elisabet Nihlfors. Hennes bild med alla skolreformer (närmare 60 stycken) de senaste tjugo åren framkallade både igenkännande skratt och trötta suckar bland bänkraderna. Samtidigt var allvaret tydligt närvarande. Som när hon beskrev hur huvudmännen rundas av staten i en mängd frågor, samtidigt som huvudmännen utkrävs ansvar. Som när hon berättade att enbart 35 procent av nämndledamöterna litar på att sina rektorer är kompetenta att driva skolutveckling.

Brist på tillit stor utmaning

Bristen på tillit och förtroende i hela utbildningssystemet är nog en av de största utmaningarna för skolan i Sverige. Därför var mötet i vår monter med en rektor som deltar i SKL:s mattesatsning, PISA 2015, extra positivt. Han pekade på att projektets arbetssätt, där politiker, förvaltning, rektorer och lärare samlas för att diskutera skolan i sin kommun utifrån olika perspektiv, bidrar till att förbättra tilliten till varandra. Det skapar det koncerntänkande som behövs – där alla förstår sin roll i helheten och tar ansvar tillsammans.

Apropå PISA, kan jag i övrigt säga att det rådde en spänd förväntan – eller bävan beroende på hur man ser det – hos flera av föreläsarna inför den 3 december. Då presenteras nämligen de nya PISA-resultaten. Självklart ett ämne för ett alldeles eget blogginlägg.

Läs mer på Skolans ledarkonvent

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Ledning och styrning
Etiketter: ,

Resultatet viktigare än timplaner

Skolverket har undersökt i vilken utsträckning huvudmännen har koll på att alla elever får den garanterade undervisning som de har rätt till.

Skolverkets förslag är att skolorna ska dokumentera mer. Kritiken är att flera kommuner saknar tillräckliga administrativa rutiner för att dokumentera att timplanen följs.

Men, och detta är ett viktigt men, det finns INGET belägg för att eleverna i praktiken skulle få för lite undervisning. Däremot konstaterar Skolverket att skolorna i första hand fokuserar på att eleverna når målen. Jag undrar: Hur kan det vara dåligt att fokusera på resultat? Vem finns skolorna till för?

Som jag ser det finns det inget behov av ökad dokumentation. Det måste vara viktigare att eleverna når målen än att det exakta antalet timmar följs. När en elev byter skola är den relevanta frågan på den nya skolan, vad eleven kan och inte hur mycket timmar den fått i olika ämnen.

Kan det vara så att elever får för lite undervisning i antal timmar? Ja, sådana exempel kan man säkert finna om man letar (men jag noterar att Skolverket skriver att detta inte är ett stort problem: ”Skolverkets insamling av undervisningstid visar på en marginell skillnad mellan den nationellt lagstadgade timplanen och skolornas planerade undervisningstid. ”) Men mer vanligt är nog att elever får MER undervisning stöd än vad timplanen säger – genom stödundervisning, läxhjälp och ferieskola.

Till sist undrar jag om Skolverket och regeringen har funderat på vad ökade krav på dokumentation skulle innebära för lärares och rektorers arbetsbelastning?

Rektorer är mellanchefer

I dag skriver jag ett lite längre blogginlägg än vanligt. Det finns nämligen så mycket jag vill säga om de frågor som togs upp i paneldebatten i går kväll (27/2) i UR:s program ”Rektorerna direkt” och som jag deltog i.

Temat var rektorers ”klämda” uppdrag, det vill säga att varje rektor är styrda både av skollagen och av sina arbetsgivare, vilket oftast är kommunerna.

Överkörda?

Rektorerna DirektSVT hade gjort en enkät som visade att 51 procent av rektorerna hade blivit ”överkörda av sin kommun”.

Det är såklart inte bra att rektorer, som är så viktiga för att vi ska nå bra resultat i skolan, känner sig överkörda av sin arbetsgivare. Men låt oss komma ihåg att rektorer är mellanchefer. Alla som har varit mellanchef i en organisation vet att det är ett utmanade uppdrag: man kläms lätt mellan sina medarbetares synpunkter/behov och de krav som ledningen ställer.

En sak som lätt glöms bort i detta sammanhang är att förvaltningschefen är rektorns chef. I de flesta organisationer är det en självklarhet att den överordnade chefen ska vara den som intresserar sig för jobbet som utförs, ställer krav, inspirerar och diskuterar förutsättningarna för det uppdrag som ska utföras. Det borde det vara i skolan också. Men så är det inte alltid. Hur kommer det sig?

Förstatliga?

SVT:s enkät visade också att 49 procent av rektorerna ville återförstaliga skolan. Kan någon berätta för mig hur ett återförstatligande skulle se ut? Kan någon också berätta varför lärarna blir bättre på att undervisa om man byter huvudman? Vad tror rektorerna i undersökningen att staten kommer att göra? Vad talar för att staten skulle ha mer pengar eller bättre skulle veta hur de ska fördelas (Skolverket har inte lyckats svara på hur den optimala resursfördelningen ser ut). Och vad skulle en rektor göra om staten, Skolinspektionen eller statens företrädare inte är nöjd med resultaten, eller kvaliteten?

Jag var själv lärare under den tid staten var huvudman. För mig var det otänkbart att bli rektor i den statligt styrda skolan på grund av att så mycket arbetstid handlade om att följa ett mycket detaljerat regelverk samtidigt som man hade en kommunal anställning med dithörande frågor. Det var först när huvudmannaskapet i sin helhet gick över till kommunen som jag själv ville bli, och blev, rektor eftersom jag såg en möjlighet att som rektor få en arbetssituation som gick att påverka.

Det kända konsultbolagets McKinsey poängterar i sina rapporter om framgångsrika skolsystem vikten av att det finns en mellannivå som tar ansvar för helheten. Oavsett om kommunen eller staten är huvudman kommer det alltid behövas en nivå mellan huvudmannen och rektorn. Förr, under den ”statliga skolan”, var det både länsskolnämnden och den kommunala förvaltningen. Rektorerna kommer således alltid att ha chefer över sig. Det viktiga är därför att relationen är god mellan rektorerna och dennes chef, oavsett huvudman. Och det är min absoluta övertygelse att förutsättningarna för detta är bättre om det är en tydlig huvudman.

Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund
Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund

Matz Nilsson från Sveriges Skolledarförbund tror inte heller att ett förstatligande skulle lösa de problem vi har. Han sa så klokt i debatten igår att man nog ska se resultaten i enkäten ”som ett rop på hjälp”, inte att ett förstatligande egentligen är den bästa lösningen. Som man frågar får man svar, med andra ord. Vi tycks vara överens med Skolledarförbundet om att det behövs bättre dialog och samarbete mellan de olika nivåerna i skolan: lärare, rektor, förvaltning och politisk ledning.

Organisationsforskning, och vår egen undersökning av framgångsrika skolkommuner, visar att en central framgångsfaktor är att det finns en tydlig rollfördelning och god kommunikation mellan olika beslutsnivåer. Det handlar alltså inte primärt om vem som är huvudman utan hur de olika nivåerna i lednings- och styrsystemet fungerar. Det är där vi behöver lägga vår energi för förbättringar.

Med respekt för skolans svåra, komplexa och viktiga uppdrag är det viktigt att inte reducera diskussionen till att bara handla om huvudmannaskap och pengar. Om man bara debatterar skolan i termer av det finns enkla lösningar så gör man skolan en björntjänst. Alla som arbetar där är värda att tas på större allvar.

Här hittar du programmet från igår.

 

Missa inte Rektorerna direkt ikväll!

Ikväll (onsdag 27/2) är jag med i UR:s ”Rektorerna direkt” kl 20:30 på Kunskapskanalen. Du kan se programmet live på nätet. Programmet följer direkt efter ”Rektorerna” som sänds kl 20:00-20:30 på SVT 2.

Jag ska vara med i en panel tillsammans med Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund och Anna Ekström, Skolverket. Det lär bli intressanta diskussioner om rektorernas uppdrag och om det nödvändiga behovet av att ha ett fungerande samspel mellan rektorer, förvaltningsnivå och den politiska ledningen i kommunen.

Inte missa!

skl logotyp