En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

LR:s rapport väcker fler frågor än svar

Idag är det  Skolans dag. En dag då vi gemensamt skulle kunna kraftsamla för att lyfta fram allt som är bra i skolan. Att få elever, lärare och rektorer att känna sig stolta och fulla av självförtroende och engagemang över sin verksamhet och sitt uppdrag.  Men som ett brev på posten publicerar LR istället en rapport som inte bara är dyster, utan också väcker fler frågor än svar.

LR konstaterar att likvärdigheten i svensk skola minskar. Det stämmer. Skillnaden mellan skolor har ökat. Den har fördubblats  och förklarar närmare tjugo procent av den totala variationen i resultat. Skillnader mellan kommunerna förklarar bara drygt tre procent. Märkligt nog utelämnar LR att skriva att närmare 80 procent av skillnaderna i resultat förklaras av skillnader inom samma skola. Det är viktigt att ha hela den bilden framför sig när vi pratar om en likvärdig skola.

Jag saknar också ett resonemang om hur staten skulle vara bättre på att garantera likvärdigheten än kommunerna.  Statskontorets rapport – som LR behöver läsa lite noggrannare – visar ju att skillnaderna mellan kommunernas resurstilldelning till skolorna är mindre idag än innan kommunaliseringen. Skillnaderna var alltså större när skolan var statlig. Och den största delen av skillnaderna förklaras av strukturella faktorer som befolkningstäthet.

Ett problem i den här diskussionen är också att man talar om skolan som om den vore en ö, isolerad från ett samhälle som ser helt annorlunda ut jämfört med för 25 år sedan. Sverige är inte längre lika homogent och det ställer andra krav på skolan.  Jag saknar en analys som visar hur staten skulle vara bättre på att hantera det än kommunerna.

LR hänvisar till SKL:s positionspapper där vi skriver att ”lokala variationer är en garant för likvärdighet”. Ja, eftersom Sverige ser olika ut, så kan vi inte göra på samma sätt överallt. Likvärdigt betyder inte likadant. Skolverket var tydliga förra veckan när de konstaterade att det inte finns någon universalmodell för resursfördelning som fungerar effektivt i alla kommuner. Tvärtom sa de ordagrant att det ”optimala sättet att fördela resurser på, med avseende på likvärdighet och studieresultat, formas av kommunen själv”. LR ropar på nationell finansiering, men lyckas inte förklara hur det ska gå till. Jag blir ännu mer konfunderad när LR ställde sig kritiska till de siffror som nyligen visade att lärartätheten var lägst i de socioekonomiskt starka kommunerna där eleverna når högst resultat. Hur ska då en nationell elevpeng se ut som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar? Jag får inte ihop resonemanget.

En slutsats i rapporten att är lärare måste få ökad frihet att pedagogiskt avgöra om undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt, t.ex. om det ska vara undervisning i halvklass eller särskilda undervisningsgrupper. Självklart ska lärarnas professionella bedömning vara ett viktigt underlag när beslut om resursfördelning fattas. Men jag skulle vilja veta mer om hur LR tänker sig att ett sådant system skulle gå till? Ska notan skickas till staten?

En annan sak som slår mig när jag läser rapporten är att det finns ingen forskning och inga studier som kan visa att de försämrade studieresultaten beror på kommunaliseringen.  Bara för att man säger samma sak flera gånger blir det inte mer sant. I det sammanhanget vet jag inte riktigt hur jag ska tolka LR:s rop efter ytterligare en utredning av kommunaliseringen – innan den utredning som pågår ens har presenterats?

Det vi säkert vet är att stora administrativa reformer inte är bra om man vill utveckla och förbättra ett skolsystem på Sveriges nivå. Det är inte det som gör skillnad. McKinseys analys ”How the world’s most improved school systems keep getting better” är ett intressant lästips. Låt skolan få arbetsro och kraftsamla istället på det som vi vet har betydelse för elevernas resultat. Nästa år på Skolans dag hoppas jag att allt ljus hamnar på lärare, elever och rektorer.

Läs SKL:s webbkommentar

Resultatet viktigare än timplaner

Skolverket har undersökt i vilken utsträckning huvudmännen har koll på att alla elever får den garanterade undervisning som de har rätt till.

Skolverkets förslag är att skolorna ska dokumentera mer. Kritiken är att flera kommuner saknar tillräckliga administrativa rutiner för att dokumentera att timplanen följs.

Men, och detta är ett viktigt men, det finns INGET belägg för att eleverna i praktiken skulle få för lite undervisning. Däremot konstaterar Skolverket att skolorna i första hand fokuserar på att eleverna når målen. Jag undrar: Hur kan det vara dåligt att fokusera på resultat? Vem finns skolorna till för?

Som jag ser det finns det inget behov av ökad dokumentation. Det måste vara viktigare att eleverna når målen än att det exakta antalet timmar följs. När en elev byter skola är den relevanta frågan på den nya skolan, vad eleven kan och inte hur mycket timmar den fått i olika ämnen.

Kan det vara så att elever får för lite undervisning i antal timmar? Ja, sådana exempel kan man säkert finna om man letar (men jag noterar att Skolverket skriver att detta inte är ett stort problem: ”Skolverkets insamling av undervisningstid visar på en marginell skillnad mellan den nationellt lagstadgade timplanen och skolornas planerade undervisningstid. ”) Men mer vanligt är nog att elever får MER undervisning stöd än vad timplanen säger – genom stödundervisning, läxhjälp och ferieskola.

Till sist undrar jag om Skolverket och regeringen har funderat på vad ökade krav på dokumentation skulle innebära för lärares och rektorers arbetsbelastning?

Gärna fokus på kunskap OCH kreativitet

Skolan är just nu mycket aktuell i debatten. Det är ett stort fokus på resultat, prov och betyg. Det går inte att förneka att kunskap och resultat är viktigt.

Ni som har följt min blogg vet också att vi på SKL fokuserar på att alla elever ska klara kunskapsmålen. Med det sagt tycker jag ändå att det är synd att mycket litet utrymme i debatten ägnas åt generella kompetenser och vikten av att vi fortsätter att vara bra på att utveckla våra elevers kreativitet och innovationskraft. Det handlar om människors förmåga att omsätta tanke till handling, liksom drivkraft för personlig utveckling och välbefinnande.

OECD har uppmärksammat vikten både för individen och nationen att i högre utsträckning fokusera på kompetenser som inte går att ämnesindela. Sådana kompetenser är vi inte vana att mäta och bedöma i skolan.

För framtiden är skolans utmaning att i högre utsträckning utveckla kreativitet och kritiskt tänkande – ämneskunskaper, höga betyg och resultat kommer inte att vara tillräckligt i det globala, innovationsdrivna ekonomi som världen med snabba steg är på väg in i. Länder som Singapore och Sydkorea trycker på vikten av just kreativitet och kritiskt tänkande i sina läroplaner – och i Sydkorea sätter man av nära en tiondel av skoltiden för projekt och övergripande aktiviteter för att utveckla elevernas kreativa förmågor.

I dessa länder omformar man sina nationella prov så att man även bedömer kreativitet och kritiskt tänkande. Man utvecklar verktyg för att med en formativ utgångspunkt bedöma elevernas kompetenser. Detta ställer krav på utveckling av nya former av bedömningsgrunder, traditionella prov och betyg fungerar inte så väl.

Som jag ser det behöver vi i Sverige fortsätta att fokusera på kunskaper som vi bl.a. gör genom vår mattesatsning samtidigt som vi behöver bredda diskussionen när det gäller generella kompetenser – hur och vad vi ska mäta i skolan i framtiden?

Slutligen är det ändå eleverna själva som avgör vad de lär sig. Elevernas motivation är viktig förutsättning för såväl kunskap som kreativitet. I årets Öppna jämförelser – Grundskola ”Tema: Elevernas motivation” pekar vi på betydelsen av att utgå från elevernas egna intressen, ge återkoppling, förmedla tydliga mål och ha höga förväntningar på alla elever. Vi släpper rapporten den 10 april. Håll utkik!

Länktips:

Läs här vad OECD själva skriver om kunskap och kreativitet.

Här hittar du OECD:s rapport Progression in student creativity in school – first steps towards new forms of formative assessments

 

 

Att välja rätt skola för sina barn

Det finns många saker som spelar in i valet av skola. Läget, ryktet, vad kompisarna väljer, skickliga lärare och givetvis skolans verksamhet. Men hur får man en riktigt bra bild av en skola? Reklamen ger en bild, andra föräldrar, grannar och vänner kan också ge sin bild. Vad som verkligen avgör måste till slut var och en själv bestämma. Valet är inte lätt. Därför är det viktigt att ge föräldrar och elever en möjlighet att jämföra skolor utifrån fakta.

För att underlätta skolvalet tar SKL, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv fram en webbplats där det ska vara enkelt att se och jämföra de olika skolor man är intresserad av. Webbplatsen kommer att visa statistik om kunskapsresultat och enkätsvar om elevers och föräldrars nöjdhet med skolan. Vi planerar att lansera webbplatsen mot slutet av 2013.

En webbplats kan självklart inte ge alla svar. Men i kombination med egna besök på skolorna ger det en klart bättre bild än dagens reklamfoldrar. Att inte mäta och utvärdera är det bästa sättet att dölja brister.

Vår sajt ska göra skolvalet lättare Debattartikel i Svenska Dagbladet, 2013-01-29

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , , , ,

Vem är rädd för det positiva?

Gårdagens – läs tisdagens – stora skolnyhet var att Skolverket presenterade resultaten av PIRLS 2011, som mäter elevers läsförmåga i fjärde klass och TIMSS 2011, som mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap i både årskurs fyra och åtta. Nyheten uppmärksammas även i dag

Skolverket lyfter upp både dåliga och bra resultat i läsförmåga, matematik och naturvetenskap. En av de mest positiva sakerna nämner dock inte Skolverket alls, nämligen att Sverige är bäst i västvärlden och näst bäst i hela studien när det gäller elevernas trygghet i årskurs 4 och 8

Alltså, vi har utmaningar som behöver lösas. Men vi är också i topp i en kategori vilket är fantastiskt roligt. Fast det tycker inte Skolverket är värt att ta upp, varken i pressmeddelandet eller under presskonferensen i går morse. Hur kan det komma sig? För man kan ju tycka att det vore värt att ge alla som arbetar i skolan cred för det arbete man uppenbarligen lyckas bra med, eller?

Bland de som uttalade sig igår fanns ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor, Maria Stockhaus, och hon betonade bland annat vad vi behöver göra för att lyfta resultaten i skolan. För det är vårt viktigaste uppdrag.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , ,

Lärande viktigare än medfödd begåvning

Med stort intresse läser jag Skolverkets nya analys om vad som behövs för att nå toppresultat i skolan. Det gläder mig att slutsatserna bekräftar det som senare års forskning visat. Skolan gör skillnad!

Det är inte den medfödda begåvningen som avgör om en elev kommer att nå de högsta resultaten. Det som bidrar till goda prestationer är i istället stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare. 

De elever som når de högsta resultaten är också mer motiverade, anstränger sig, har en mer positiv uppfattning om sin relation till lärarna och tror på sin egen förmåga i större utsträckning än de elever som presterar på medelnivå.

Det är tydligt att vi inte längre kan se på begåvning som något som är medfött och statiskt. Låt oss istället tala om barns förmågor, inlärda och utvecklingsbara, som går att påverka genom undervisning.

En viktig poäng är att de faktorer som är viktiga för att nå de högsta resultaten i skolan gäller för alla elever, inte bara de som presterar på högsta nivå.

Under våren kommer SKL att uppmärksamma hur skolan kan arbeta på olika sätt för att motivera alla elever. Jag ser fram emot nästa års Öppna jämförelser för grundskolan som har det spännande temat elevers lust att lära!

Skolverkets rapport: Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: , , , , ,

Rankning intressant, men det säger inte allt

Anders Linder skrev igår (tisdag 27/11)  i Svenska Dagbladet att Sverige hamnar på 21:a plats av 40 i en rankning av världens skolsystem av The Economist Intelligence Unit. Inte så smickrande. Analysen om hur länder får bra resultat ligger väl i linje med SKL:s analys, att bland annat fokusera på kvalitet framför resurser, att rekrytera duktiga studenter till läraryrket och samhällets inställning till lärande.

Samtidigt så säger inte en rankningslista allt. I till exempel kreativitetsstudien, som jag bloggade nyligen, ligger Sverige tvåa. Men jag kommer förstås att läsa studien när jag får chansen.

Länk till Linders text hittar du här.

 

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: ,

Sida 2 av 212
skl logotyp