En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Tankeväckande om skolpengen och glädjande om niornas resultat

Jag vill lyfta fram två intressanta nyheter idag. Dels om skolpengen på DN debatt, dels om elevernas gymnasiebehörighet.

DN debatt beskriver Lärarförbundet skolpengssystemets brister. Hur ett bra system ska se ut behöver diskuteras mycket ingående. De negativa effekterna av skolpengssystemet som Lärarförbundet lyfter fram i DN-artikeln gör mig ännu mer orolig eftersom Skolkommissionen föreslår en statlig skolpeng. Dagens bristfälliga system i central kostym riskerar bli än mer stelbent och slå ännu mer fel.

Den mest intressanta frågan när det gäller skolans finansiering är naturligtvis hur vi använder våra resurser på bästa sätt. Förhoppningsvis kan artikeln initiera en diskussion om en bättre lösning på dagens brister i fördelningssystemet. Men inget talar för att stora strukturförändringar är svaret.

Låt oss istället ägna debatten åt det som är avgörande för en positiv utveckling i svensk skola – hur vi utvecklar undervisningen, hur lärarnas kompetens används, arbetsmiljön och ledarskapet.

Bättre resultat i årskurs nio

Den andra nyheten handlar om betygsresultaten i årskurs 9, som visar en resultatförbättring för nästan alla elevgrupper. Såväl nyinvandrade elever som elever som invandrat i årskurs 1-5 har bättre resultat i år än tidigare.

Det här visar att hårt arbete på skolor och bland huvudmän har gett resultat. Inte minst är det glädjande att betygen i matematik förbättrats.

I motsatt riktning går däremot resultaten för den ökande elevgruppen med okänd bakgrund. Gruppen domineras av asylsökande elever och elever som alldeles nyligen fått uppehållstillstånd.

Här kan du läsa mer om nyanlända elever och SKL:s arbete för att stödja huvudmännen.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Skolkommissionens förslag om finansiering har fel fokus

Semestertiderna är nog över nu för de flesta av oss. Hoppas alla haft det bra i sommar!

Själv rivstartade jag vad man väl kan kalla höstsäsongen med att delta på den stora konferensen KOMMEK i Malmö. Dels vid ett seminarium om flyktingmottagandet, dels vid ett om hur vi får en bättre skola. Anna Ekström var där och presenterade Skolkommissionens förslag så här långt, och sen blev det en diskussion om dem mellan henne, Marcus Strömberg från Academedia och mig.

Precis som vid ett liknande seminarium i Almedalen blev det tydligt att vi onekligen har lite olika syn på vad som är det viktigaste för att förbättra skolan. Jag vidhåller att Skolkommissionen inte lyckats visa att det är bristande finansiering och bristfällig resursfördelning som är huvudproblemet. Utan att vi behöver bli noggrannare med hur vi använder resurserna. Hur vi arbetar i skolorna helt enkelt. Vad blir bäst för eleverna?

Då är det inte stora systemförändringar som är lösningen, utan fortsatt skolutveckling. Som det pågår mycket av i landet skolor och dess huvudmän. Det finns det alldeles för lite om i Skolkommissionens delbetänkande tycker jag. När man läser det kan man få intrycket att svensk skola har stagnerat, att den står och stampar, att det inte sker någon utveckling. Inget kunde vara mer fel.

Det görs massor för att stärka undervisningen och kompetensförsörjningen!

Bra förslag från Skolkommissionen

Men visst har Skolkommissionen bra och intressanta förslag också. Att avveckla merparten av de riktade statsbidragen låter som ljuv musik i mina öron. Det kommer också bli spännande att se vad kommissionen kommer fram till i frågan om hur vi kan bryta skolsegregationen. Det kanske blir obligatoriskt att aktivt välja skola?

Vågorna går ofta rätt höga i debatten om skolan, och ibland kan det tyckas som att vi olika aktörer står långt ifrån varandra. Fast jag är hoppfull. I grunden vill ju alla samma sak – förbättra skolan!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Spiken i kistan för statlig skola

Igår publicerades Skolverkets studie om kommunernas resursfördelning till skolan. En intressant läsning som borde betyda spiken i kistan för alla som ropar efter förstatligande av skolan. Skolverket konstaterar att det finns ingen universalmodell för resursfördelning som passar överallt. Tvärtom skriver Skolverket själva:

”Det optimala sättet att fördela resurser på, med avseende på likvärdighet och studieresultat, formas av kommunen själv”

Egentligen är det konstigt att man kan tro att det finns en modell som passar i alla kommuner, oavsett socioekonomiska förutsättningar och strukturella förhållanden. Det går inte att hitta ett system som är det mest effektiva för alla. Och hur skulle staten kunna göra detta bättre än kommunerna?

Kommunerna fördelar resurser efter elevernas bakgrund – men det behövs mer

En viktig slutsats i studien är att kommunerna alltmer fördelar resurser efter elevernas socioekonomiska bakgrund. Segregerade kommuner anpassar resurserna i större utsträckning än mindre segregerade. Jag är glad att Skolverket delar min bild av att det både finns en ökad medvetenhet och en vilja i kommunerna att anpassa resursfördelningen för att öka likvärdighet och måluppfyllelse.

Även om utvecklingen är positiv behöver kommunerna bli ännu bättre och noga följa upp effekterna av resursfördelningen. Jag håller med.  Hur används de extra resurserna som fördelas? Kan vi se några resultat?

Gårdagens tydliga budskap visar ännu en gång att kopplingen mellan resurser och resultat är komplex och förtjänar en klok och verklighetsnära diskussion. Jag hoppas att Skolverkets rapport nyanserar debatten om skolans resursfördelning.

Läs SKL:s webbkommentar

skl logotyp