En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

”Små grupper i förskolan är inte det viktigaste”

Jag har lånat min rubrik från en artikel i SvD idag. Artikeln beskriver att Skolverkets riktmärken om mindre barngrupper uppfattas som orealistiska och svåra att leva upp till av ett antal förskolechefer i Stockholm. Fokus är istället på att hitta skicklig personal.  

Barngruppers storlek är något som engagerar och som skapar rubriker. Artikeln i SvD visar att frågan är komplex och att det inte går att sätta likhetstecken mellan storlek på en grupp och kvalitet. När förskolecheferna själva får önska är det välutbildad personal som står överst på listan för att förbättra verksamheten – det betyder mer än antalet barn i barngruppen. Jag förstår deras bild.

När Skolverket kom med sina riktmärken skrev jag ett blogginlägg där jag ställde mig kritisk till dessa. Självklart negligerar jag inte vikten av en lämplig storlek på barngruppen. Det har så klart betydelse. Antalet relationer till vuxna och andra barn bör beaktas. Men vad som är den optimala storleken beror på många olika faktorer, som barnens ålder, förskolans lokaler, personaltäthet, antal barn med särskilda behov eller barn med annat modersmål.

Allt fler barn går i förskolan

Som också framgår i dagens artikel krockar Skolverkets riktmärken med den verklighet som många kommuner möter idag: att allt fler barn går i förskolan, att det är brist på förskollärare, att stora pensionsavgångar är att vänta och att många nyanlända barn ska börja.

Jag vill påpeka att det från debatten är lätt att få intrycket av att kommuner inte prioriterar förskolan. Det är fel. Kommunerna har aldrig satsat så mycket som nu på förskolan. Faktum är att kommunerna lyckats bibehålla den höga personaltätheten trots kraftigt ökat antal barn i förskolan, senaste siffran var 5,2 barn per årsarbetare.

Från avdelning till barngrupp – missa inte seminarium på Skolriksdagen

Riktmärken innebär även en stelbent syn på organisation och arbetssätt. ”Har man en bra organisation och kan dela grupper under dagen säger barngruppstorleken väldigt lite”, menar Ulla Messing, förskolechef i Kärrtorp i SvD:s artikel.

På SKL:s konferens Skolriksdagen som går av stapeln den 24-25 april arrangerar vi ett seminarium som handlar precis om detta. Kom och lyssna på Kungsbackas förskolor som har genomfört ett förändringsarbete för att skapa mindre barngrupper av sina förskoleavdelningar. Huvudmannen och förskolechefer har gemensamt sett till att pedagogernas tid och förskolans miljöer används på bästa sätt utifrån barnens vistelsetider. Arbetet har lett till en ökad kvalitet ur många olika aspekter för både barn och personal. Även Pia Williams, forskare från Göteborgs universitet deltar, och lyfter flera av de faktorer som är viktiga för en hög kvalitet i förskolan. Läs mer på skolriksdag.se.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Riktmärken utvecklar inte förskolan

I fredags kom Skolverket med nya riktmärken för hur stora barngrupperna i förskolan bör vara för 1-3 åringar och för 4-5 åringar. Det är få frågor som berör och engagerar såväl föräldrar, personal som politiker lika mycket.

Faktum är dock att Sverige tillsammans med Island har högst personaltäthet i förskolan i OECD där genomsnittet är 14 barn per vuxen. De nya riktmärkena handlar inte om personaltäthet, men det är bra att ha denna bild med sig när man ser på den svenska förskolan.

Skolinspektionens flygande inspektion har visat att barngrupperna är mindre och personaltätheten bättre än vad vi tror. Det högsta genomsnittliga antalet närvarande barn i grupperna var 11,9 barn och den lägsta personaltätheten uppgick som lägst i snitt till 4,8 barn.

Fakta är också att nio av tio föräldrar är nöjda med förskolans verksamhet. Och att det inte finns någon forskning som definierar vad som är en liten eller för stor grupp eller visar att en viss storlek på gruppen är optimal för barns utveckling och lärande.

Ändå är barngruppernas exakta storlek den fråga som fortsätter att skapa rubriker. Och nu alltså även ett politiskt beslut om riktmärken som inte är bindande.

Personalens utbildning och kompetens

Jag negligerar inte vikten av en lämplig storlek på barngruppen. Det har så klart betydelse. Antalet relationer till vuxna och andra barn bör beaktas. Men vad som är den optimala storleken beror på många olika faktorer, som barnens ålder, förskolans lokaler, personaltäthet, antal barn med särskilda behov eller barn med annat modersmål.

I de allra flesta förskolor löser man detta. Många kommuner i Sverige brottas inte med att barngrupperna är för stora och har inte heller valt att organisera verksamheten i småbarnsavdelningar. Många organiserar sina avdelningar på andra sätt än vad riktmärkena anger.

Därför är jag bekymrad över att dessa riktmärken kommer att uppfattas som bindande av föräldrar, personal och beslutsfattare. Det leder till en kedja av förväntningar, krav, förändringar i verksamheter som idag fungerar och stora kostnader att organisera mindre grupper, när det kanske är helt andra åtgärder som behövs lokalt. Det är inte givet att kvaliteten på verksamheten automatiskt förbättras för att det blir några färre i barngruppen.

Från debatten är det lätt att få intrycket att kommuner inte prioriterar förskolan. Det är fel. Kommunerna har aldrig satsat så mycket som nu på förskolan. Vi måste lyfta blicken från barngruppernas storlek och ta oss an de riktigt stora utmaningarna: att allt fler barn går i förskolan, att det är brist på förskollärare, att stora pensionsavgångar är att vänta och att många nyanlända barn ska börja i förskolan.

Jag önskar därför en bredare debatt om att utveckla förskolans kvalitet och att stärka personalens kompetens – som är den viktigaste kvalitetsfaktorn.

Hur följa upp?

Det finns flera oklarheter kring riktmärkena. En handlar om statistik och uppföljning.

Hur ska riktmärket om 6-12 barn per grupp tolkas? Är alltså tolv barn i en grupp lika bra som sex? Skolverket har statistik för de förskolor som har småbarnsavdelningar, men är tydliga med att det saknas statistik för gruppen 4-5 åringar. Vad kommer statens uppföljning att utgå ifrån?

Vem betalar?

En annan oklarhet handlar om kostnader och vem som betalar.

Hur kompenserar staten kommunerna för de organisationsförändringar som måste till? Kostnaden för en enda mellanstor kommun kan bli 300 miljoner kronor om kommunen utgår från riktmärkena. Statens nuvarande satsning på statsbidrag om att minska barngruppers storlek i förskolan ligger på totalt 890 miljoner kronor. Här behöver staten möta SKL för att räkna på kostnaderna så att kommunerna får den ersättning som riktmärkena kommer att kosta. En annan fråga är hur statsbidraget som finns för tillfället ska kopplas till riktmärkena?

Kvaliteten behöver ständigt utvecklas

Den svenska förskolan har hög kvalitet och personalen gör ett fantastiskt arbete. Men bra måste bli alltid bli bättre. För att stödja kommunernas utvecklingsarbete tar SKL därför fram kvalitetskriterier för förskolan. Ett femtiotal kommuner testar nu ett analysverktyg.

Den svenska förskolan ska fortsätta vara i världsklass. En förskola där barn är trygga, har roligt och utvecklas och där personal mår bra och trivs. För att nå dit behöver vi diskutera hur vi kan utveckla kvaliteten. Den diskussionen är bredare än en siffra för hur liten eller stor en barngrupp är.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: , , ,

skl logotyp