En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vi kan inte sätta nyanlända elever på vänt

I måndags presenterades en ny ESO-rapport om skillnader i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund. Den bekräftar många av de faktorer vi redan vet påverkar elevers skolresultat. Rapporten diskuterades på ett seminarium där myndigheter, forskare och politiker medverkade.

Rapportförfattarna föreslår åtgärder som riktar sig till föräldrarna. Det tycker jag är en omväg. Vi måste istället rikta blicken mot skolans arbetssätt. Oavsett om föräldrarna har akademisk utbildning eller inte, oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller inte måste skolans arbetssätt förändras så att alla elever får den bästa undervisningen. Det handlar om höga förväntningar, att utmana och stötta individer istället för att skapa kollektiva lösningar för alla nyanlända elever.

Skolan kan inte stå ensam

Hur länge en elev har gått i svensk grundskola och vilken socioekonomisk bakgrund föräldrarna har är ofta avgörande för skolresultaten. Rapporten visar att studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever är minimalt när man tar hänsyn till både föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och bostadsområde. Samtidigt är studiegapet större nu än i slutet av 80-talet, vilket bland annat beror på att nyanlända elever är allt äldre när de börjar i svensk skola.

Detta visar att skolan inte ensam kan hantera samhällets alla utmaningar som påverkar skolresultaten. De berör en bredd av politikområden – migrationspolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik.

Tiden är en avgörande faktor

Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun, framhöll på seminariet att skolsystemet bygger på att alla elever går nio år i svensk grundskola. Elever som anländer sent under skoltiden utmanar systemet. Flera av paneldeltagarna lyfte tidsaspekten, att ge eleverna möjlighet till mer undervisning i form av sommarskola, men också prioritera hur vi använder tiden.

Statssekreterare Erik Nilsson lyfte lärarbrist och kompetensbrist som stora utmaningar. Undervisningsspråket får inte hindra elevernas fortsatta lärande. Vi kan inte sätta elever på ”vänt” tills deras svenska ”räcker”. Undervisningen måste organiseras så att eleven kan använda sitt språkliga kapital och successivt få ”växla in” sin språkliga valuta i svenska. Eleverna måste få stöd på sitt modersmål och alla lärare behöver kunna undervisa språk- och kunskapsutvecklande, något som är gynnsamt för alla elever med ett svagt skolspråk.

Elever som invandrat före skolstart når bättre resultat än tidigare

En ljuspunkt är att elever som idag invandrar före skolstart når bättre resultat än tidigare. Förra hösten visade Skolverkets statistik att det på senare år även går bättre för elever som anländer efter skolstart.  Den stora ökningen av antalet nyanlända elever under 2015 har också bidragit till att skolan utvecklat kunskaperna om nyanländas lärande. Jag vet att det finns ett stort engagemang i kommuner och skolor för att ordna ett bra mottagande och skolgång för nyanlända elever.

Förbättringsarbetet fortsätter för att skolan ska kunna ge alla elever möjligheter att utveckla sin fulla potential, oavsett om de är inrikes eller utrikes födda.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever Skolutveckling
Etiketter: ,

OECD visar ökade skillnader i elevers prestationer

När OECD:s Andreas Schleicher och utbildningsminister Gustav Fridolin under måndagen möttes på seminariet Utmaningar på vägen mot en jämlik skola – OECD:s analys var den dystra bilden av minskad likvärdighet i svenska skolan i fokus. För även om vi i början av december förra året med glädje kunde konstatera ett trendbrott i den genomsnittliga resultatutvecklingen, visade PISA 2015 samtidigt ökade skillnader i elevers prestationer.

Familjebakgrunden större roll än OECD-genomsnittet

PISA mäter likvärdighet på olika sätt, där resultatskillnader mellan skolor är ett. De skillnader i elevers resultat som hänger ihop med vilken skola de går i har ökat under de tio senaste åren. Det beror bland annat på att sammansättningen utifrån elevernas bakgrund varierar mellan olika skolor. Familjebakgrunden spelar en stor roll för resultaten, i Sverige spelar den större än för OECD i genomsnitt. Att elever i allt högre grad går i skolor med andra elever med liknande socioekonomiska förutsättningar har alltså, på relativt kort tid, lett till klyftor vad gäller kunskaper hos svenska 15-åringar.

Skolans roll för att bryta segregationens effekter

Varje skola arbetar med det kompensatoriska uppdraget, att ge eleverna likvärdiga förutsättningar oavsett bakgrund. Kommunerna ägnar mycket tid och kraft till att ge medborgarna likvärdiga förutsättningar. Samtidigt ser vi att utvecklingen går åt andra hållet. Vad kan skolan göra? Vad kan göras inom andra områden? Vad kan vi göra tillsammans?

Eftersom skillnader i elevsammansättning mellan skolor har en boendesegregation i botten är frågan vad skolan på egen hand förmår göra. Hur ska en skolpolitik utformas för att motverka snarare än förstärka andra segregerande mekanismer i samhället?

Här finns inga enkla lösningar – något som vi tyvärr ofta ser i debatten. Gustav Fridolin uttryckte på seminariet att vi lätt landar i systemnivån när vi vill ringa in problembilden, men att utgångspunkten måste finnas i varje elevs studiesituation. Där tycker jag att han har en verklig poäng.

Gemensamma lösningar för elevernas bästa

Regeringen meddelade i mars att de avser inrätta en ny myndighet i Delegationen mot segregation med ansvar för genomförandet av reformprogrammet mot segregation. Om två veckor väntar vi Skolkommissionens slutbetänkande.

Jag kan konstatera att i delbetänkandet fanns inte de svar som behövs för att lösa de svåra frågorna, snarare ser jag tendenser att antingen tro att nya finansieringsregler eller nya administrativa påbyggnader ska lösa skolans utmaningar. Jag hoppas att det finns mer av djupare analys i slutbetänkandet och att skolans roll för att möta den bristande likvärdigheten blir tydlig. Då behövs verktyg för att motverka den utveckling som OECD visar på, att elever med samma bakgrund alltmer samlas i samma skolor.

Jag ser nu fram emot Skolkommissionens förslag som jag hoppas innehåller verkningsfulla åtgärder för att motverka segregationens effekter i skolan. Sådana åtgärder står inte ensamma utan måste bygga på en sammanhållen politik med dialog mellan stat och kommun. Det behövs också breda samhällsinsatser i samverkan med andra politikområden. Inte minst måste ansvar och mandat för kommunerna hänga ihop så att elever erbjuds den bästa möjliga skolan. Vi måste visa respekt för svårigheterna. Lösningarna måste vi hitta tillsammans.

skl logotyp