En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Viktig rapport om dyslexi

SBU publicerar idag en rapport om dyslexi. Deras granskning visar att de flesta tester och metoder som används saknar vetenskapligt stöd. Mikael Samuelsson, professor i specialpedagogik, säger i DN att  ”Det finns tusentals olika uppfattningar om hur man bäst hjälper barn med läs- och skrivsvårigheter, det är rena Vilda Västern”.

Jag vet inte om ”Vilda Västern” är rätt ord, men klart är att skolorna och lärarna är och har varit utelämnade till sina egna erfarenheter i mångt och mycket. Det gäller inte bara dyslexi, utan generellt i skolan. Det är ett problem. Därför har SKL länge drivit frågan om behovet både av mer praktiknära forskning och ett skolforskningsinstitut som gör den här typen av granskningar som SBU presenterar idag.

Vi vet mer idag, men det räcker inte

Även om vi vet mycket mer om dyslexi nu än för bara tio år sedan och vi ser att skolans arbetssätt utvecklas hela tiden, så räcker det inte. Det behövs mer vetenskapligt stöd när det gäller metoder för upptäckt och arbetssätt för att stödja eleverna. Karin Stenström, projektledare på SBU, sade på Vetenskapsradion (P1) att hon vill att fler lärare forskar och att hon tycker att forskningen om dyslexi idag är alltför långt från klassrummen. Jag kan inte annat än att instämma. I vårt forskningssamarbete med bland andra lärarfacken är detta en central fråga. Det behövs mer resurser till klassrumsanknuten forskning som bedrivs av lärare själva.

Inte bara forskning

Samtidigt kan vi inte heller sitta och vänta på forskningsresultat, utan får i nuläget lita till den erfarenhet som finns på området. Bara för att det inte finns forskning om en insats, kan det ju finnas strukturerade utvärderingar och uppföljningar av metoder och insatser som är värdefulla. Att bepröva lärares och specialpedagogers erfarenheter är minst lika viktigt som forskning.

Finns metoder för tidig upptäckt

Jag tror också att det är viktigt att vi tidigt hittar barn som har läs- och skrivsvårigheter för att kunna göra tidiga och riktade insatser. Vi vet att det finns metoder att före skolstart ta reda på om barn är i riskzonen för att utveckla dyslexi.

Behov av kunskapsspridning

Utifrån ett huvudmannaperspektiv måste vi ta ansvar för kunskapsspridning mellan skolorna. Alla skolor behöver dels kunskap om hur de kan upptäcka och utreda elever med dyslexi dels kunskaper om arbetssätt och hjälpmedel.

Det är också viktigt att myndigheterna sprider kunskaper om hur skolan kan ge dessa elever ett bra stöd. Framför allt SPSM har en viktig roll i att sprida verktyg och metoder om vad som är bästa tillförlitliga arbetssätt utifrån de kunskaper som finns inom området i nuläget.

Intressanta diskussioner i Almedalen

I år känns det som Almedalen lockar än mer besökare än tidigare. Kanske är det valåret som märks. En hel del åhörare hamnar på seminarier av en slump vilket gör att vi som i vanliga fall träffas och pratar skolfrågor får ta del av nya personers tankar och åsikter.

Det är viktigt att syna det vi gör och ta del av mångas erfarenheter. Det första seminariet jag deltog i anknyter till detta. Hur ska vi få till en skola som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet? Hur kan vi kritiskt granska det vi gör utifrån bästa tillgänglig kunskap?

Skolforskning för skolutveckling

Seminariet inleddes med att Kommunförbundet Skåne berättade hur man stödjer kommunernas arbete och skapat ett nätverk för att ta tillvara forskarutbildade lärares kompetens.

Martin Persson, Marie-Hèlène Ahnborg, jag och Anna Ekström i panelen på Kommunförbundet Skånes seminarium

Martin Persson, Marie-Hèlène Ahnborg, jag och Anna Ekström i panelen på Kommunförbundet Skånes seminarium

Redan tidigt påminde Marie-Hélène Ahnborg, OECD-ambassadör, att vi inte får göra det för enkelt för oss: ”Fall inte i fällan att göra det som är enkelt att leda i bevis. Försök inte få enkla svar på komplexa frågor”

Vi uppehöll oss en del vid frågan om hur vi ska göra för att stärka vetenskapligheten i skolan.

”Resurserna finns i systemet. Vi måste genomföra kompetensutvecklingen strategiskt” menade Martin Persson, utbildningschef i Vellinge som också är ordförande i FoU Skåne. Anna Ekström, Skolverket generaldirektör, tyckte att man skulle utnyttja högskolornas strukturer för att stärka samarbetet mellan kommunerna när det gäller skolforskning.

Själv lyfte jag bland annat behovet av lärares och rektorers deltagande. För att få genomslag i verksamheten måste branschen få vara delaktig i både att ta fram forskningsfrågorna och den konkreta forskningen.

Skolforskning också viktigt för eleverna

Under frågestunden påmindes vi om att skolforskning även är viktigt för eleverna. Läs till exempel om SVEA:s fokusfråga för i år.

Det var extra roligt med den internationella utblicken som Marie-Hélène stod för. Läs till exempel OECD:s rapport   “The Nature of Learning – Using research to inspire practice.”

Det var ett inpirerande seminarium som kickade igång veckan på ett bra sätt!

Enighet om behovet av tillit och gott ledarskap

På måndagen hade vi det första av SKL:s skolseminarium. Här berättade Robin Holmberg, Kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm, om kommunens förbättringsarbete och sedan diskuterade panelen hur man kan få det att hända överallt.

Mimmi Garpebring, Eva-Lís Sirén, Marie-Louise Rönnmark, Matz Nilson och Maria Stockhaus i panelen på SKL:s seminarium

Mimmi Garpebring, Eva-Lís Sirén, Marie-Louise Rönnmark, Matz Nilsson och Maria Stockhaus i panelen på SKL:s seminarium ”Från teori till praktik – vad behöver den svenska skolan?”

Styrning och ledning och inte minst rektorernas roll lyftes många gånger. Ett annat återkommande område var behovet av tillit i systemet, något som Ängelholm har lyckats med. I vår Matematiksatsning ser vi att tilliten stärks ju mer man samarbetar mellan lärare, rektorer, förvaltningsledning och politiken. Eftersom så många som en tredjedel av kommunerna deltar kan vi med viss tillförsikt hoppas på både mer tydlighet i rollfördelning, mandat och ansvar samt ökad tillit mellan olika aktörer och nivåer framöver.

Se seminariet i efterhand här.

Det här var två exempel på intressanta seminarier denna vecka. Andra har på olika sätt handlat om den kompensatoriska skolan. Hur ska vi ge alla elever stöd för att lyckas på bästa sätt? Hur ska vi på bästa sätt dra fördelar av elevers olikheter och olika bakgrund utan att låta det bli hinder för skolframgång?  Det har till exempel handlat om olika funktionsuppsättningar och om socioekonomiska faktorer. Här finns mycket att göra för alla aktörer.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: , ,

skl logotyp