En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Viktig rapport om dyslexi

SBU publicerar idag en rapport om dyslexi. Deras granskning visar att de flesta tester och metoder som används saknar vetenskapligt stöd. Mikael Samuelsson, professor i specialpedagogik, säger i DN att  ”Det finns tusentals olika uppfattningar om hur man bäst hjälper barn med läs- och skrivsvårigheter, det är rena Vilda Västern”.

Jag vet inte om ”Vilda Västern” är rätt ord, men klart är att skolorna och lärarna är och har varit utelämnade till sina egna erfarenheter i mångt och mycket. Det gäller inte bara dyslexi, utan generellt i skolan. Det är ett problem. Därför har SKL länge drivit frågan om behovet både av mer praktiknära forskning och ett skolforskningsinstitut som gör den här typen av granskningar som SBU presenterar idag.

Vi vet mer idag, men det räcker inte

Även om vi vet mycket mer om dyslexi nu än för bara tio år sedan och vi ser att skolans arbetssätt utvecklas hela tiden, så räcker det inte. Det behövs mer vetenskapligt stöd när det gäller metoder för upptäckt och arbetssätt för att stödja eleverna. Karin Stenström, projektledare på SBU, sade på Vetenskapsradion (P1) att hon vill att fler lärare forskar och att hon tycker att forskningen om dyslexi idag är alltför långt från klassrummen. Jag kan inte annat än att instämma. I vårt forskningssamarbete med bland andra lärarfacken är detta en central fråga. Det behövs mer resurser till klassrumsanknuten forskning som bedrivs av lärare själva.

Inte bara forskning

Samtidigt kan vi inte heller sitta och vänta på forskningsresultat, utan får i nuläget lita till den erfarenhet som finns på området. Bara för att det inte finns forskning om en insats, kan det ju finnas strukturerade utvärderingar och uppföljningar av metoder och insatser som är värdefulla. Att bepröva lärares och specialpedagogers erfarenheter är minst lika viktigt som forskning.

Finns metoder för tidig upptäckt

Jag tror också att det är viktigt att vi tidigt hittar barn som har läs- och skrivsvårigheter för att kunna göra tidiga och riktade insatser. Vi vet att det finns metoder att före skolstart ta reda på om barn är i riskzonen för att utveckla dyslexi.

Behov av kunskapsspridning

Utifrån ett huvudmannaperspektiv måste vi ta ansvar för kunskapsspridning mellan skolorna. Alla skolor behöver dels kunskap om hur de kan upptäcka och utreda elever med dyslexi dels kunskaper om arbetssätt och hjälpmedel.

Det är också viktigt att myndigheterna sprider kunskaper om hur skolan kan ge dessa elever ett bra stöd. Framför allt SPSM har en viktig roll i att sprida verktyg och metoder om vad som är bästa tillförlitliga arbetssätt utifrån de kunskaper som finns inom området i nuläget.

Givande konferens om skola på vetenskaplig grund

”Jag är särskilt glad över att orden PISA och kris inte har nämnts på hela dagen, utan att det har varit en framåtsyftande och inspirerande dag”. Så inledde Per Thullberg sitt anförande på konferensen ”En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” som SKL bjöd in till igår tillsammans med bland andra de fackliga organisationerna.

roll-ups

SKL, Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv (ej med på bilden) bjöd tillsammans in till konferens

Syftet med dagen var att lärares och skolledares perspektiv skulle stå i centrum. Så blev det också. Och jag är särskilt glad över att budskapen och reflektionerna väl speglade de frågor som vi arbetar för tillsammans med parterna. Den gemensamma synen bådar gott. Vi hade också valt en lämplig dag eftersom utredningen om inrättandet av ett Skolforskningsinstitut precis lämnat sitt delbetänkande till regeringen.

Flera saker återkom i diskussionerna. Här sammanfattar jag några medskick från dagen. Håll utkik på vår hemsida där vi kommer att lägga upp material från konferensen.

Vikten av långsiktighet

Det här är inga konstigheter, egentligen, upprepade lärarna som stod på scenen. Ett vetenskapligt förhållningssätt måste vara något som blir en naturlig del i arbetet på skolan.  Det handlar om att kritiskt reflektera över sin egen undervisning utifrån forskning och erfarenheter tillsammans med sina kollegor. Det måste finnas strukturer för hur det ska gå till, något som vi fick flera exempel på under dagen. Det här är inte något som kan åstakommas genom ett tillfälligt projekt utan behöver tydligt synas i ledningen av skolan – från politisk nivå till rektorsnivå.

Ha en plan

Det är viktigt att ha en tanke om varför man gör en viss satsning, till exempel att en lärare går en forskarskola.  Hur ser behoven ut? Hur ska vi använda lärarens kompetens på bästa sätt under forskarutbildningen och efter?

Vetenskapligt förhållningssätt stärker professionalisering och ger bättre undervisning.

Det händer att skolan och undervisningen ifrågasätts. Lärare och rektorer på scenen beskrev hur kunskapen och förmågan att reflektera över varför man väljer att göra på ett visst sätt stärker yrkesspråket  och ger självförtroende. Om man är trygg i varför man gör på ett visst sätt så blir man också trygg i relationen till föräldrar, kollegor, ledning och omvärld. Man kan stå upp för sin verksamhet.  Vi fick höra flera exempel på hur det bidragit till ökad arbetsglädje och bättre undervisning.

Det finns inte en metod med stort M

Alla deltagare, också Per Thullberg som informerade om det kommande Skolforskningsinstitutet, påpekade att det inte finns en metod med stort M. Det finns inga ”quick fixes” och man kan inte tro att en forskningssammanställning löser allt. Om vi bara ser lärare som forskningskonsumenter så kommer det inte heller hända något. Ett varningens ord lyftes mot en alltför instrumentell användning av forskning, och att vi behöver vara vaksamma mot de ”heta” och enkla lösningarna.

Verksamheten måste vara med

Som svaret på varningen ovan var talarna eniga om att verksamheten behöver vara med på tåget.  Man måste hitta former för kollegiala samtal så att forskningsresultat tas hand om på ett klokt sätt. Forskningen behöver också bli mer praktiknära och utgå från de frågeställningar som är angelägna för de som jobbar i skolan. Thullberg var tydlig med att företrädare från verksamheten kommer att finnas med i Skolforskningsinstitutets arbete.

Viktigt att få prova sig fram

Det behövs mer tillit till lärarkåren att man kan förhålla sig till forskning.  Det är viktigt att lärare får prova sig fram och att det är tillåtet att få göra misstag. Arbetar man systematiskt så lär man sig något av dem.  Hur skulle utveckling ske om vi aldrig får prova nytt?

Sammantaget en mycket givande dag med många kloka medskick till det fortsatta arbetet med institutet.

panelen

Magnus Blixt, lärare, Anna Karlefjärd, lärare och doktorand, Christer Andersson, rektor, Lotta Engdahl, kvalitetssamordnare och Bodil Båvner, SKL diskuterar med regeringens utredare, Per Thullberg

skl logotyp