En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Svenska elever i topp på demokrati och samhällsfrågor

Svenska elever presterar i topp på den internationella undersökningen ICCS 2016, den internationella undersökningen om åttondeklassares kunskaper i demokrati och samhällsfrågor. Inget av de deltagande länderna har bättre resultat än Sverige. Dagens rapport från Skolverket är ett glädjande besked, även om det finns utmaningar att ta tag i.

Sverige hade mycket bra resultat redan 2009 då undersökningen gjordes för första gången. Ändå är Sverige ett av de länder som har förbättrat sina resultat mest. Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, sa på presskonferensen att svensk skola har lång tradition av att jobba med demokratiuppdraget och av att förmedla alla människors lika värde. Det är något som andra länder vill lära av Sverige.

Jag delar den bilden. Skolans demokratiuppdrag blir också allt viktigare i takt med den oroande utvecklingen mot ökad populism och extremism i världen. Därför ska lärare och rektorer vara stolta över att svenska elever står upp för jämställdhet, demokrati och allas lika värde.

Starkt stöd för allas lika värde

Studien undersöker både elevers kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor.

Svenska elever uttrycker ett starkt stöd för att olika grupper i samhället ska ha lika rättigheter och möjligheter. Exempelvis är de svenska och norska eleverna mest positiva till kvinnors och mäns lika möjligheter. Stödet har ökat, dock är det fortfarande tjejerna som rankar jämställdhet högre än killarna.

Även stödet för lika möjligheter för olika etniska grupper är starkt och har en relativt stor ökning över tid. Ett intressant resultat är att av de fjorton europeiska länder som deltog har Sverige det högsta genomsnittliga värdet på skalan över attityder till lika möjligheter för invandrare. Stödet har inte förändrats mellan 2009 och 2016.

Andra intressanta resultat:

-Svenska elever har mycket goda kunskaper i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor. Andelen elever som presterar på den högsta kunskapsnivån i ICCS har ökat från 40 procent till 58 procent mellan 2009 och 2016.

-Svenska elever bedömer att diskussionsklimatet i klassrummet är öppet –och att öppenheten ökat mellan 2009 och 2016.

-Svenska elever uppskattar sitt framtida valdeltagande som relativt högt i en jämförelse med de övriga deltagande länderna. Däremot uppskattar de svenska eleverna ett lägre framtida aktiva politiska deltagande (i form av att exempelvis gå med i ett politiskt parti eller ställa upp i ett kommunalval).

-I undersökningen pekar ungdomarna, inklusive de svenska, ut miljöförstöring som det största hotet och terrorism som det näst största.

Socioekonomisk bakgrund påverkar resultaten

Resultaten på undersökningen visar dock att kunskapsresultat, värderingar och engagemang skiljer sig mellan kön och mellan elever med olika bakgrund. Det innebär att elevers olika förutsättningar påverkar  skolans arbete både med kunskaps- och demokratiuppdraget. Ökade skillnader mellan elever är en stor utmaning för Sverige.

Den 12 december publicerar SKL Öppna jämförelser för grundskolan. I den rapporten ger vi en bild både av elevernas kunskapsutveckling och elevernas syn på skolan och sin undervisning.

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Elever
Etiketter: , ,

Flera positiva resultat i Attityder till skolan

Intressant läsning från Skolverket idag!  Attityder till skolan 2015 visar flera spännande resultat. Resultat som inte alltid stämmer med den allmänna bilden av hur det ”är” i skolan.

Styrkan med Attityder till skolan – förutom att det är en statistik säkerställd undersökning av elever och lärares åsikter – är att man kan följa utvecklingen över tid. Samma frågor ställs vart tredje år när undersökningen görs. Här är ett axplock av de slutsatser som Skolverket själva lyfter fram idag:

-Nio av tio lärare upplever det meningsfullt att gå till jobbet och nästan lika många trivs i sin skola (stabila siffror över tid)

-Andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med tio procentenheter sedan förra mätningen 2012. Fortfarande funderar var fjärde lärare på att byta jobb, men minskningen är naturligtvis positiv.

-Ungefär hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade. Andelen har dock inte ökat sedan den förra undersökningen 2012 och den negativa trenden har brutits.

-Däremot ökar stressen hos eleverna sedan den senaste undersökningen, och mer hos flickorna än hos pojkarna. Läxor, prov och egna krav anges som anledning.

-Nästan nio av tio lärare anser att det är arbetsro på alla eller nästan alla lektioner.

Lärares syn på arbetsro på lektionerna är verkligen – precis som Niclas Westin på Skolverket säger – en intressant kontrast till diskussionen om den  utbredda oordning som finns i debatten. Jag tycker att det är positivt att Skolverket pekar på att bilden är långt ifrån nattsvart. Självklart finns det många utmaningar att ta tag i, inte minst lärarnas och elevernas arbetsmiljö, men en ständig svartmålning gör varken läraryrket mer attraktivt eller är särskilt rättvist mot de lärare, elever och skolledare som finns i skolan.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Fakta: 1 600 lärare och 5 300 elever har svarat på enkäten.

Statskontoret föreslår nystart för Skolverket

Idag publicerade Statskontoret sin myndighetsanalys av Skolverket. Rapportens slutsatser är tydliga: regeringen behöver förändra sin styrning och Skolverket behöver utveckla sin organisation, styrning och uppföljning. Skolverket behöver en nystart.

Regeringen måste ge Skolverket bättre förutsättningar

Statskontoret skriver att regeringskansliets detaljstyrning får konsekvenser i flera led. Bland annat leder de många och detaljerade uppdragen med bristande samordning till att skolpolitiska insatser inte får önskat genomslag.

Jag har exempelvis flera gånger skrivit om problemen med mängden riktade statsbidrag. Skolverket måste ges förutsättningar att arbeta långsiktigt och utvecklingsinsatserna behöver bli mer flexibla och anpassas till huvudmännens behov.

Kommunikationen med målgrupperna behöver bli bättre

Myndigheten behöver också förbättra kommunikationen med sina målgrupper. Statskontoret lyfter problemet med att ingen systematisk uppföljning av målgruppernas åsikter om verksamheten görs. Följden av detta är att underlag saknas för att utveckla den egna verksamheten och för att återrapportera till regeringen.

Statistiken behöver utvecklas

För att skolan ska kunna bli mer resultatstyrd behövs bra underlag i form av lättillgänglig statistik av god kvalitet. Så är det inte idag.

Skolverkets statistik behöver utvecklas, både vad gäller insamling av relevanta data och tillgängliggörandet av uppgifter på ett sätt som är anpassat efter användarnas behov. Så här skriver Statskontoret:

”I våra intervjuer med företrädare för andra myndigheter och Skolverkets målgrupper har det framkommit att det finns ett stort behov av att vidareutveckla Skolverkets statistik. Statistiken upplevs som svårtillgänglig och inte anpassad för användarnas behov. Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan konstaterade 2014 att Skolverket behövde utveckla det nationella uppföljningssystemet. För att tillgodose användarnas behov av statistik borde Skolverket enligt utredningen dels samla in nya data, dels utveckla en modern och sammanhållen publiceringsdatabas för statistiken.” (s. 83)

Nystart kräver samverkan

Efter dagens rapport råder det ingen tvekan om att det behövs en förändring. Statskontoret kallar det nystart. Här är regeringens roll viktig, liksom samverkan med andra myndigheter och organisationer. SKL bidrar gärna i det arbetet. Vi har samma mål att förbättra resultaten i skolan. Från vår sida ser vi idag flera goda exempel på hur vårt samarbete har utvecklats. Matematiklyftet är ett exempel på en insats som uppskattats av huvudmännen. Ser med tillförsikt framåt.

Trevlig helg!

 

Bra med stöd till dem som behöver det mest

I dag tog regeringen beslut om att ge Skolverket i uppdrag att ge stöd till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullföljer sina studier. Det är ett positivt besked som välkomnas av många, mig själv inkluderad.

Riktigt hur stödet kommer utformas återstår att se men vi på SKL ser fram emot att bidra med våra erfarenheter för att det ska bli så bra som möjligt.

Regeringen signalerar också att det här är en storsatsning genom att avsätta uppåt en och en halv miljard över mandatperioden. Själv är jag övertygad om att det är behoven av vägledning som kommer att vara främsta drivkraften i detta, inte pengarna. Våra medlemmar har sedan länge ha efterlyst vägledning och stöd. Obalansen mellan kritik och vägledning är för stor i dag. Staten tar ansvar för kvaliteten i skolan genom Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar men när det kommer till vägledning så har man hållit låg profil.

Det är också ett tecken i tiden att vi från olika håll gör flera satsningar som påminner om varandra. Skolverkets dialogmöten med huvudmän, SKL:s Skolanalys och den här satsningen har liknande målgrupp och ambitioner. Därför är det också viktigt att vi är samordnade och tar del av varandras erfarenheter.

Ett annat sätt att se på det är att det finns goda förutsättningar för nationell samling kring skolans problem och lösningar. Och det hoppas jag är något vi kommer se mer av framöver.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolreformer
Etiketter: , , ,

Resultat ökar och sjunker i grundskolan – men det saknas en gemensam bild

Idag presenterade Skolverket den preliminära betygstatistiken för läsåret 2013/14. Resultatet visar på både framgångar och förbättringsmöjligheter:

  • Mest glädjande är att det genomsnittliga meritvärdet ökar för fjärde året i rad till rekordhöga 214,8.
  • Även andelen som når målen i alla ämnen ökar med 0,4 procent och är nu 77,4 procent.
  • Uppgången för bägge nyckeltalen gäller för både könen.
  • Mest negativt i betygstatistiken är att andelen som blir behöriga till gymnasiet minskar med 0,7 procent och är idag 86,9 procent. Det betyder att cirka 12 700 elever inte får börja på gymnasiet.
  • Andelen som når minst E i matematik sjunker med 1,5 procent. Här erbjuder SKL Matematiksatsning PISA 2015, vilken kan vända på resultat i matematik och andra ämnen.

Kunskap om varje elevs behov

Överlag visar betygsstatistiken på stora skillnader mellan de elever som klarar sig bra i skolan och de som inte gör det. Här finns anledning att studera de olika grupperna närmare. Skolan behöver förstärka sitt kompensatoriska stöd och då är viktigt att veta mer om elevernas förutsättningar och deras bakgrund. Det här är något som varje kommun behöver titta på lokalt, så att de åtgärder som sätts in möter de egna behoven och inte den nationella bilden.

Betyg bra måttstock

Betygen speglar en elevs sammantagna förmåga och är därmed ett bättre mått än prov som görs vid enstaka tillfällen och mäter utvalda delar av ämnet. Prov finns inte heller i alla ämnen. Betygen är därmed skolors och kommuners främsta kvalitetsmått för att värdera resultatet i sin verksamhet. Jag menar att betygen därför också borde vara rikets främsta kvalitetsmått för att värdera resultaten i svensk skola. Just därför är det ytterst problematiskt att den nationella bilden av resultatutvecklingen i svensk skola inte stämmer överens med den internationella bilden vi får från PISA och andra internationella undersökningar.

Gemensam bild behövs

Det finns en oroväckande risk att skolresultatet för en lärare, en rektor och kommunchef är bättre än resultatet för en rikspolitiker. Den senare förlitar sig ju i högre grad på internationella resultat. Om vi inte har en gemensam bild av resultatutvecklingen i svensk skola så är det betydligt svårare åstadkomma en förbättring.

Spännande likvärdighetsindex från Lärarförbundet

Idag har Lärarförbundet presenterat sin årliga ranking Sveriges bästa skolkommun. Denna gång slog Lärarförbundet till på stort och höll prisutdelningen på Centralstationen i Stockholm. Jag var på plats och såg Vellinge få priset. Förra året var de tvåa. Grattis Vellinge!

Vellinge tar emot priset!

Vellinge tar emot priset av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén

Rankingar kan man ju göra på olika sätt. Man kan ha en del synpunkter på att Lärarförbundet har resurser som en egen parameter i rankingen, oavsett vad skolresultatet är. Mer resurser leder som bekant inte per automatik till bättre skolresultat…

Däremot hade Lärarförbundet själva tagit fram en ny spännande parameter till grund för rankingen, nämligen ett likvärdighetsindex. Det har de gjort eftersom Skolverket ju har slopat SALSA på kommunnivå, vilket vi på SKL varit kritiska till.Med hjälp av sitt likvärdighetsindex har Lärarförbundet viktat både betygsresultat i åk 9 och andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till elevernas bakgrund och förutsättningar.

Tillbaka på kontoret så forskade jag lite i hur Lärarförbundet tagit fram sitt likvärdighetsindex. Jag kan konstatera att indexet, enligt Lärarförbundet, har högre förklaringsvärde på kommunnivå än vad Skolverkets SALSA hade. Dessutom omfattar det, till skillnad från SALSA, även friskolorna. Detta index tror jag är början på något efterlängtat och bra, som flera av oss kanske kan utveckla och använda.

Att bryta den onda cirkeln

Sverige har deltagit i ett 40-tal internationella kunskapsmätningar sedan 1995. I onsdags presenterade Skolverket en rapport som ger en samlad bild av vad dessa mätningar visat.

Det är bra att Skolverket gör en översikt som denna. Det finns nämligen en ”hagelsvärm” av olika åsikter om internationella mätningar, som Camilo Greiff, från SNS, uttryckte sig på Skolverkets seminarium. Debatten om Sveriges resultat i olika mätningar blir därför också ibland förvirrande.

Jag tänker inte beskriva hur trenden sett ut för Sverige. Det gör rapportförfattaren, Mats Björnsson, på ett bra sätt i rapporten. Jag kan dock konstatera att det är ingen tvekan om att vi kan se en negativ utveckling när det gäller kunskapsresultaten, i vissa fall sedan i början av 90-talet, i andra fall sedan 2000-talet.

Istället fastnade jag för en bild som Skolverket visade.

En ond cirkel

Bilden visar en cirkel med fallande kunskapsresultat som följs av en negativ debatt, som ger frustrerade lärare, som innebär sjunkande tillit till skolan, och ytterligare fallande kunskapsresultat.

Kan det vara så att en ond cirkel har uppstått som påverkar skolans utveckling? Skolverkets generaldirektör Anna Ekström trodde det. Jag tror också det.

bild ond cirkel

Hur ska vi bryta den här onda cirkeln? Anna formulerade sig klokt. Vi måste se sanningen i vitögat för det är ingen tvekan om att vi har sjunkande resultat. Samtidigt kan vi inte låta oss nedslås utan vi måste alla bidra till att skapa tillit och lite jädraanamma för att vända resultaten. Det finns faktiskt ingen naturlag som säger att det inte går att förändra.

Den negativa debatten dödar glädjen i skolan

Förutom tillit och jädraanamma tror jag att vi behöver mer lust och glädje i skolan. Det kanske låter som en klyscha, men precis som bilden visar tror jag att frustrationen och den negativa debatten lägger sig som en våt filt över allt som är bra och som kan inspirera till förändring. Vi behöver alla hjälpas åt att lyfta på den filten.

Oseriös journalistik förstärker ond cirkel

Kanske kändes Skolverkets bild extra relevant i onsdags eftersom det var samma dag som DN publicerade en artikel av en journalist som vikarierat som lärare i Botkyrka kommun. En artikel som fått stor spridning och uppmärksamhet. Artikeln ger en bild av totalt kaos. Men det är en specifik bild av en journalists upplevelser, den är inte representativ för svenska skolan. Ändå är det den bilden som kommer sitta kvar på näthinnan. Det är klart att man måste ta tag i problem som finns på vissa skolor. Men reportaget är inte seriös och nyanserad journalistik.

Och hur påverkar ett sådant här reportage den onda cirkeln? Ja, jag är övertygad om att på den våta filten läggs en stor, tung sten.  Jag tycker att det ligger mycket i läraren Ingela Netz tankar om artikeln. Hon skriver bland annat så här:

Jag vill inte på något vis ta ifrån Petersson hans upplevelse; hans känslor av kaos, anarki och hotfulla situationer är naturligtvis precis så som han beskriver dem, men genom att ge honom ett uppslag i Sveriges största dagstidning blir hans berättelse inte en berättelse om en outbildad, oerfaren och obehörig lärarvikaries uppfattning av och om en högstadieskola under en termin, utan en journalistisk sanning om ”svensk skola”.

Positiva bilder ger kraft och inspiration

Efter reportaget i DN känns det särskilt angeläget att lyfta fram positiva bilder för att ingjuta kraft, självkänsla och inspiration. Jag tror att exempelvis SvD:s skolresa där man kan läsa om skolor som genom medvetet, engagerat och nytänkande arbete lyckas vända resultaten är viktigt för att skapa en mer positiv cirkel.

En annan bild av Botkyrka…

På Skolverkets seminarium deltog biträdande rektorn Camilla Beijmo Samuelsson i paneldiskussion. Hon arbetar på Fittjaskolan i Botkyrka, som uppmärksammats som en av Sveriges tio bästa skolor. Hon beskrev en skola med framåtanda som på olika sätt arbetar för att skapa en bra lärandemiljö och motiverade elever.  Det är också en bild av Botkyrka…

Jag vill avslutningsvis dela med mig av Botkyrkas kommundirektörs kommentar till artikeln och förvaltningens genmäle till DN.

Ps. Hur vänder vi den negativa utvecklingen i kunskapsresultaten som vi ser i mätningarna? Man brukar säga att det är i klassrummen förändringar behöver ske. Det gör vi genom ett bra ledarskap och samverkan på alla nivåer i systemet. Hela organisationen – från politiken till den enskilde läraren – behöver fokusera på elevens lärande och låta det få högsta prioritet. Det innebär exempelvis att resurser används på bra sätt, att elever får rätt stöd och ett kollegialt lärande där lärare jobbar nära varandra och tillsammans utvärderar sin egen praktik.

Ny viktig kunskap om klassers storlek

I måndags spreds nyheten om hur stora klasserna är i den svenska skolan, enligt statistik från Skolverket. Förmodligen blev det en så stor nyhet för att statistiken visade att klasserna inte är så stora som många trott. Se till exempel på detta:

• I genomsnitt har en klass 19 elever.

• Sett till kommungrupp varierar klasstorleken från som lägst 13 elever till som högst 22 elever i genomsnitt per klass.

• Sett till årskurs 7–9 är klasstorleken ganska oförändrad över tid, omkring 21 elever per klass, medan klasstorleken har ökat mer i de lägre årskurserna. Årskurs 1–3 har ökat från omkring 15 elever per klass till 18.

Bra med fakta på bordet

Jag tycker att det är mycket bra att Skolverkets fakta om klasstorlek kommer upp på bordet. Skoldebatten mår bra av fakta. Skolverket menar att det kan finnas vissa mätfel, men att bilden i stort ger en korrekt bild. Det visar åter på nödvändigheten att se till den lokala kontexten med närhet till de egna skolorna.

Vi på SKL har under flera år hävdat att klasserna inte är så stora som den allmänna debatten ger sken av. Redan 2010 publicerade vi resultat av en enkät som visade att en klass i grundskolan i snitt hade färre än 24 elever. Den siffran har inte fått något större genomslag i debatten, trots att den alltså till och med var högre än den statistik Skolverket har presenterat.

Spännande att se vad som händer nu

Intressant nog blev Skolverkets siffror offentliga redan i mars i år. Skolverket publicerade då siffrorna som ett tillägg till den officiella statistik som de publicerar varje år. Men det var alltså först i måndags som det fångades upp brett av media efter att TT gjort en nyhet av detta.

Jag kan inte låta bli att reflektera över att det inte snappats upp snabbare av media, med tanke på hur viktiga siffrorna är för skoldebatten och bilden av skolan. Man kan också fundera på hur dessa fakta kommer att påverka skoldebatten framöver. Det ska bli spännande att se.

Gemensam satsning på mottagande av nyanlända

Nu är SKL:s och Skolverkets gemensamma satsning på mottagande av nyanlända elever igång.

Den 11 mars träffades de kommuner som vill dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att stötta andra kommuner som tar emot nyanlända elever. Tolv erfarna kommuner spridda över landet – från Luleå i norr till Malmö i söder kommer att vara med.

Intresserade kommuner kommer på olika sätt kunna ta kontakt med de erfarna kommunerna för att ställa frågor eller diskutera sådant som rör utbildningen för nyanlända elever.

Olika spetskompetenser

De deltagande kommunerna visar ett stort engagemang – en stark vilja att både dela med sig och att förbättra sin egen verksamhet för att kunna erbjuda en så bra utbildning som möjligt för nyanlända elever.

Kommunerna har olika spetskompetenser som till exempel organisation, mottagningsenhet, språkutvecklande arbetssätt, språkintroduktion och kartläggning av elevernas kunskaper. Ingen är proffs på allt och alla har sådant de behöver utveckla – men de har stor erfarenhet.

Bra samarbete

Jag är glad över att vi får möjlighet att göra den här satsningen tillsammans med Skolverket. De är experter på lagstiftningen och våra medlemmar är experter på mötet med nyanlända elever i vardagen.

Jag tänker att den praktiska kunskap som kommuner har behöver tas till vara. Många gånger finns det inget facit men samtal kan bidra till ett ömsesidigt lärande och att man hittar lösningar.

Gå gärna in på vår hemsida om läs mer om satsningen.

Skolverket har tagit fram ett nytt material som heter Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång.

Många unga vill bli lärare!

Visst är det roligt att bli positivt överraskad. En undersökning visar att drygt hälften av våra unga kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Det är till och med det yrke som verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Och ännu fler anser att jobbet är viktigt.

Det här går att läsa i en rapport från Ungdomsbarometern och SKL i vilken 1500 unga mellan 15 och 24 år ger sin uppfattning om och attityder till olika branscher och yrken. Svaren varierar en del mellan pojkar och flickor. Rapporten har tagits fram inom satsningen Sveriges Viktigaste Jobb.

Mer goda nyheter är att antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Intresset för läraryrket finns och växer. Nu gäller det att få intresset att växa ännu mer. De nya karriärtjänsterna med högre lön tror jag kommer att öka intresset ytterligare. Kan delar av lärarnas administration också förenklas så känns jobbet än mer aptitligt. Den stora efterfrågan på lärare ger trygga arbetsvillkor både nu och i framtiden.

Att lyckas med lön, arbetsmiljö och karriärvägar är grundbultar för att göra läraryrket attraktivt. Men frågan är om inte dagens största utmaning för att locka fler sökande till lärarutbildningen är att förändra bilden av skolan. Jag och många med mig vet att den överskuggande bilden är positiv. Lyckas den bryta igenom i medierna och i debatten så har vi alla chanser att de bästa söker till läraryrket.

Faktum är att rapporten från Ungdomsbarometern och SKL kom redan i vintras. Men den har fått ordentlig spridning först nu, inte minst via Skolverket. Som sagt, det är inte lätt att få ut positiva nyheter. Men trägen vinner!

 

 

Sida 1 av 212
skl logotyp