En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Statskontoret föreslår nystart för Skolverket

Idag publicerade Statskontoret sin myndighetsanalys av Skolverket. Rapportens slutsatser är tydliga: regeringen behöver förändra sin styrning och Skolverket behöver utveckla sin organisation, styrning och uppföljning. Skolverket behöver en nystart.

Regeringen måste ge Skolverket bättre förutsättningar

Statskontoret skriver att regeringskansliets detaljstyrning får konsekvenser i flera led. Bland annat leder de många och detaljerade uppdragen med bristande samordning till att skolpolitiska insatser inte får önskat genomslag.

Jag har exempelvis flera gånger skrivit om problemen med mängden riktade statsbidrag. Skolverket måste ges förutsättningar att arbeta långsiktigt och utvecklingsinsatserna behöver bli mer flexibla och anpassas till huvudmännens behov.

Kommunikationen med målgrupperna behöver bli bättre

Myndigheten behöver också förbättra kommunikationen med sina målgrupper. Statskontoret lyfter problemet med att ingen systematisk uppföljning av målgruppernas åsikter om verksamheten görs. Följden av detta är att underlag saknas för att utveckla den egna verksamheten och för att återrapportera till regeringen.

Statistiken behöver utvecklas

För att skolan ska kunna bli mer resultatstyrd behövs bra underlag i form av lättillgänglig statistik av god kvalitet. Så är det inte idag.

Skolverkets statistik behöver utvecklas, både vad gäller insamling av relevanta data och tillgängliggörandet av uppgifter på ett sätt som är anpassat efter användarnas behov. Så här skriver Statskontoret:

”I våra intervjuer med företrädare för andra myndigheter och Skolverkets målgrupper har det framkommit att det finns ett stort behov av att vidareutveckla Skolverkets statistik. Statistiken upplevs som svårtillgänglig och inte anpassad för användarnas behov. Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan konstaterade 2014 att Skolverket behövde utveckla det nationella uppföljningssystemet. För att tillgodose användarnas behov av statistik borde Skolverket enligt utredningen dels samla in nya data, dels utveckla en modern och sammanhållen publiceringsdatabas för statistiken.” (s. 83)

Nystart kräver samverkan

Efter dagens rapport råder det ingen tvekan om att det behövs en förändring. Statskontoret kallar det nystart. Här är regeringens roll viktig, liksom samverkan med andra myndigheter och organisationer. SKL bidrar gärna i det arbetet. Vi har samma mål att förbättra resultaten i skolan. Från vår sida ser vi idag flera goda exempel på hur vårt samarbete har utvecklats. Matematiklyftet är ett exempel på en insats som uppskattats av huvudmännen. Ser med tillförsikt framåt.

Trevlig helg!

 

Staten satsade inte mer på skolan

Igår presenterade Statskontoret rapporten ”Resurserna i skolan” som tagits fram på uppdrag av Utredningen om skolans kommunalisering. Rapporten är ett intressant och viktigt inspel till utredningen. Här är några av slutsatserna:

  • Kostnaderna per elev i grundskolan ligger på samma nivå idag som i början av   90-talet. Det har alltså inte skett några stora förändringar vad gäller resursfördelningen per elev i skolan efter kommunaliseringen.
  • Analysen visar att spridningen mellan kommuner i resurser till grundskolan har minskat något efter kommunaliseringen och att spridningen i lärartäthet mellan kommuner var högre på 80-talet.

Statskontorets analys slår därmed hål på myten att det var bättre förr. Skolan hade inte mer pengar när staten var huvudman och skillnaderna mellan kommunerna var till och med större.

Likvärdigheten minskar

Trenden sedan mitten av 1990-talet är att spridningen mellan skolors resultat ökat. I sitt pressmeddelande lyfter Statskontoret även fram att spridningen mellan kommuner ökat, dock i mindre utsträckning. Men vi ska ha i minnet att den absolut största variationen av resultat finns mellan eleverna inom samma skola. Skillnaden i resultat mellan kommuner står bara för två procent av den totala resultatvariationen.

Det kompensatoriska uppdraget har blivit svårare

För eleven innebär det att betydelsen av vilken skola den går i ökat. Statskontoret drar slutsatsen att kommunerna i större utsträckning borde fördela resurser utifrån elevernas skilda behov och förutsättningar. Däremot kan man inte säga något om hur en optimal resursfördelningsmodell ser ut, och om resursfördelningen var mer kompensatorisk innan kommunaliseringen. Och det är väl det som är kruxet. Det är ingen enkel fråga. Visste vi det skulle vi ha en sådan modell.

Statskontoret skriver också att det är möjligt att kommunernas kompensatoriska uppdrag har blivit svårare över tiden, på grund av den ökade segregeringen mellan skolor. Bakom den ligger faktorer som kommunerna endast i begränsad utsträckning rår över, som en ökad boendesegregation och det fria skolvalet. Jag håller med om det. Den minskade likvärdigheten kan inte bara vara skolans ansvar.

Flera exempel på kompensatorisk resurstilldelning

I gårdagens debatt ”Världens bästa skitskola” , i Kunskapskanalen så kunde vi se hur Norrköping har hittat en resursfördelningsmodell som passar för dem. Jag tror inte att det finns en enda modell som är rätt för alla. Kommuner och skolor har olika behov och förutsättningar. Däremot tror jag att vi behöver bli bättre på att lära av varandra. Både Skolverket och Skolinspektionen kommer att lyfta fram flera exempel på resursfördelningsmodeller i rapporter som publiceras inom kort. Jag hoppas att det blir en bra utgångspunkt för ett fortsatt arbete.

skl logotyp