En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Idag fattar Riksdagen beslut om fjärrundervisning. Regeringen och alliansen är överens om att den behövs, men i det nya lagförslaget ges fortfarande ingen möjlighet att köpa fjärrundervisning av en annan kommun. Ett beslut som drabbar nyanlända elever och elever i glesbygd.

In i det sista har vi och flera andra försökt få regeringen att inse konsekvenserna av beslutet. Riksdagsdebatten igår handlade mycket om förutsättningarna för små skolor i glesbygden, där möjligheten till fjärrundervisning är en viktig fråga. Däremot var inte frågan om nyanlända elever särskilt framträdande i debatten. Synd, eftersom jag skulle vilja säga att där är behovet av fjärrundervisning akut. Mottagandet av nyanlända elever är stort över hela landet.

Bra reportage i TV4   

Riksdagens beslut gör många besvikna. Se detta inlägg på TV4-nyheterna.  Så här säger rektor Mikael Wiklund, rektor på Ådalsskolan i Kramfors som köper fjärrundervisning från Språkskolan i Uppsala:

”Varför jag bryter mot lagen? Jo, för att dessa elever har laglig rätt att få modersmålsundervisning och studiehandledning. I och med att jag inte vill bryta mot den lagen, bryter jag mot den andra helt enkelt”

Det är lätt att förstå honom. Det är helt orimligt för lilla Kramfors att få tag i behöriga och legitimerade lärare i tio olika språk för 25 elever. Kramfors är inte ensam om att vara i en liknande situation. Vilken lagparagraf i skollagen ska rektorerna välja? Om jag vore rektor på samma skola skulle jag också välja den som hjälper eleverna.

Bra verksamhet kan fortsätta?

Jag föreslår att berörda kommuner så snabbt som möjligt kommer med i den försöksverksamhet som föreslås. Kanske skulle någon form av dispens fram till försöksverksamheten kunna vara möjlig? Hur ska eleverna annars få tillgång till undervisning och studiehandledning på modersmål?

Om man tolkar riksdagsdebatten igår gav den dock lugnande besked. På direkt fråga från Ulrika Carlsson (C) om hur regeringen ska säkerställa att den goda verksamheten som finns ute i landet ska få fortsätta, sa Gunilla Svantorp (S) inte bara att hon räknade med att huvudmännen skulle fortsätta bryta mot lagen, utan också att hon hoppades att verksamheten skulle fortsätta.

Se själv 44 minuter in i Riksdagsdebatten:

riksdagsdebatt

Beslutet rimmar illa med regeringens integrationsförslag

Dagens riksdagsbeslut rimmar illa med regeringens promemoria ”Utbildning för en bra start i Sverige” som presenterades för ett par veckor sedan (läs mitt tidigare blogginlägg). Det är mycket märkligt hur regeringen ena veckan kan skriva att fjärrundervisning ska underlättas – och ett par veckor därpå fatta ett beslut som innebär raka motsatsen.

Förra veckan diskuterade också Gustav Fridolin och Lina Axelsson, grundskolechef i Nyköpings kommun, skolsegregation i SVT morgon. Diskussionen handlade om SVT:s undersökning som visar att de skolor som har lägst resultat har en hög andel invandrade elever och nyanlända elever.

När SVT:s journalist frågade utbildningsministern vad politikerna gör för att förbättra läget, sa Gustav Fridolin en sak som gjorde att jag hajade till. Han sa bland annat att vi har nya regler för hur man ska ta emot nyanlända. Att nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål är en sådan regel. När då huvudmännen hittar bra sätt att leva upp till regeringens krav, sätter regeringen istället käppar i hjulet för det. Jag undrar om de själva förstår vidden av detta beslut.

Lyssna på eleverna

Fridolin menade i TV4-inslaget att vi måste lösa relationen mellan lärare och elev först. Den är redan löst menar jag. Titta på Språkskolan i Uppsala som har upparbetade rutiner, samarbete med universitet och drivit på kvalitetsutvecklingen i modersmålsundervisning och handledning. Eller varför inte lyssna på vad eleverna säger i reportaget?

Staten måste ge huvudmännen förutsättningar

Staten måste helt enkelt ge huvudmännen rimliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Fjärrundervisning på entreprenad är bara en av flera frågor. I ett större sammanhang handlar det också om att statens ersättning för asylsökande elever endast motsvarar två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna själva skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat.

Hoppfull på lång sikt

Jag vet att det finns politisk vilja att lösa frågan om fjärrundervisning, både hos regering och oppositionen. Kanske saknas full insikt i problemet? Jag hoppas att det går snabbt. Och blir rätt. För elevernas skull.

 

 

Fakta om dagens beslut:

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning (men däremot inte med en annan kommun). De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utbildningsutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Vidare vill utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

 

skl logotyp