En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Tilliten i skolan ökar

Tillit och tillitsbaserad styrning är begrepp som diskuteras inte bara inom skolan, utan även inom andra verksamheter. Regeringen har tillsatt en delegation som ska bedriva försöksverksamheter och så småningom föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor. Målet är att styrningen av den offentliga förvaltningen i högre utsträckning ska baseras på tillit.  Men vad handlar det om egentligen? Och vad innebär det för skolan? Detta diskuterades på Sveriges Skolledarförbunds seminarium i Almedalen i veckan där jag medverkade i panelen.

Medborgaren i fokus

Laura Hartman, ordförande i delegationen, menade att det inte handlar om att byta ut den styrningsmodell vi har. Däremot behöver tilliten stärkas genom att minska onödig kontroll och dokumentation samt genom att flytta fokus till mötet med brukaren eller eleven.

Jag tycker att det är tilltalande med ett tydligare medborgarperspektiv i styrningen. Oavsett om det är beslut som fattas av politiker i stat eller kommun, av rektorer eller av lärare behöver man ställa sig frågan hur det påverkar eleverna? Vi måste i större utsträckning utgå från vilka vi är till för. Hartman illustrerade detta genom att ändra i Matz Nilssons, ordförande i Sveriges Skolledarförbund, bild på styrkedjan genom att sätta eleverna överst. Klokt.

En ytterligare reflektion av diskussionen är att det måste vara en balans i styrsystemet. Blir det för mycket kontroll blir rektorer och lärare rädda för att göra fel och mycket tid går åt att se till att ha ryggen fri. Ett system som tippar åt det hållet signalerar inte tillit till professionen.

tillit i skolan

Bild från Tillitsdelegationen

Bilden visar hur Tillitsdelegationen menar att vi ska få en mer tillitsbaserad styrning. De fyra åtgärder som är inringade är de som delegationen menar är särskilt angelägna för skolan. Det är intressant. Jag tänker ändå att allt som står på bilden är väsentligt för att stärka tilliten i skolan. Och att hela kedjan måste göra förändringar, både stat och huvudman. Skolan måste ha arbetsro och lärarna måste få fokusera på dess kärnuppdrag; att ge eleverna kunskaper.

Det ska verkligen bli intressant att följa delegationens försöksverksamheter. Särskilt spännande tycker jag det blir att se hur det går i Falun som prövar att förbättra samverkan mellan skola, socialtjänst och BUP genom en förstärkt elevhälsa.

Tilliten i skolan ökar

Nu är det ändå så att tilliten i skolan ökar. Denna goda nyhet presenterades på seminariet. Även om siffrorna visar att det är en bit kvar tills vi kan vara nöjda är det en tydlig förbättring jämfört med 2014.

Skolledarnas medlemsundersökning visar att:

-Nästan hälften av rektorerna och förskolecheferna har stort förtroende för skolpolitikerna, en ökning med 12 procentenheter jämfört med 2014.

-Andelen skolledare som uppfattar att politikerna har förtroende för dem har ökat med en tredjedel från 40 till 60 procent, dvs. 15 procentenheter.

Även kommunikationen mellan olika nivåer har blivit bättre.

Resultatet är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbete som till exempel har gjorts i de 86 kommuner som deltagit i SKL:s satsning PISA 2015 som just handlat om att utveckla en bättre styrning och ledning. Kommunernas arbete för att stärka samarbete och dialog samt tydliggöra roller och ansvar ger resultat.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

 

Rektorer är mellanchefer

I dag skriver jag ett lite längre blogginlägg än vanligt. Det finns nämligen så mycket jag vill säga om de frågor som togs upp i paneldebatten i går kväll (27/2) i UR:s program ”Rektorerna direkt” och som jag deltog i.

Temat var rektorers ”klämda” uppdrag, det vill säga att varje rektor är styrda både av skollagen och av sina arbetsgivare, vilket oftast är kommunerna.

Överkörda?

Rektorerna DirektSVT hade gjort en enkät som visade att 51 procent av rektorerna hade blivit ”överkörda av sin kommun”.

Det är såklart inte bra att rektorer, som är så viktiga för att vi ska nå bra resultat i skolan, känner sig överkörda av sin arbetsgivare. Men låt oss komma ihåg att rektorer är mellanchefer. Alla som har varit mellanchef i en organisation vet att det är ett utmanade uppdrag: man kläms lätt mellan sina medarbetares synpunkter/behov och de krav som ledningen ställer.

En sak som lätt glöms bort i detta sammanhang är att förvaltningschefen är rektorns chef. I de flesta organisationer är det en självklarhet att den överordnade chefen ska vara den som intresserar sig för jobbet som utförs, ställer krav, inspirerar och diskuterar förutsättningarna för det uppdrag som ska utföras. Det borde det vara i skolan också. Men så är det inte alltid. Hur kommer det sig?

Förstatliga?

SVT:s enkät visade också att 49 procent av rektorerna ville återförstaliga skolan. Kan någon berätta för mig hur ett återförstatligande skulle se ut? Kan någon också berätta varför lärarna blir bättre på att undervisa om man byter huvudman? Vad tror rektorerna i undersökningen att staten kommer att göra? Vad talar för att staten skulle ha mer pengar eller bättre skulle veta hur de ska fördelas (Skolverket har inte lyckats svara på hur den optimala resursfördelningen ser ut). Och vad skulle en rektor göra om staten, Skolinspektionen eller statens företrädare inte är nöjd med resultaten, eller kvaliteten?

Jag var själv lärare under den tid staten var huvudman. För mig var det otänkbart att bli rektor i den statligt styrda skolan på grund av att så mycket arbetstid handlade om att följa ett mycket detaljerat regelverk samtidigt som man hade en kommunal anställning med dithörande frågor. Det var först när huvudmannaskapet i sin helhet gick över till kommunen som jag själv ville bli, och blev, rektor eftersom jag såg en möjlighet att som rektor få en arbetssituation som gick att påverka.

Det kända konsultbolagets McKinsey poängterar i sina rapporter om framgångsrika skolsystem vikten av att det finns en mellannivå som tar ansvar för helheten. Oavsett om kommunen eller staten är huvudman kommer det alltid behövas en nivå mellan huvudmannen och rektorn. Förr, under den ”statliga skolan”, var det både länsskolnämnden och den kommunala förvaltningen. Rektorerna kommer således alltid att ha chefer över sig. Det viktiga är därför att relationen är god mellan rektorerna och dennes chef, oavsett huvudman. Och det är min absoluta övertygelse att förutsättningarna för detta är bättre om det är en tydlig huvudman.

Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund
Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund

Matz Nilsson från Sveriges Skolledarförbund tror inte heller att ett förstatligande skulle lösa de problem vi har. Han sa så klokt i debatten igår att man nog ska se resultaten i enkäten ”som ett rop på hjälp”, inte att ett förstatligande egentligen är den bästa lösningen. Som man frågar får man svar, med andra ord. Vi tycks vara överens med Skolledarförbundet om att det behövs bättre dialog och samarbete mellan de olika nivåerna i skolan: lärare, rektor, förvaltning och politisk ledning.

Organisationsforskning, och vår egen undersökning av framgångsrika skolkommuner, visar att en central framgångsfaktor är att det finns en tydlig rollfördelning och god kommunikation mellan olika beslutsnivåer. Det handlar alltså inte primärt om vem som är huvudman utan hur de olika nivåerna i lednings- och styrsystemet fungerar. Det är där vi behöver lägga vår energi för förbättringar.

Med respekt för skolans svåra, komplexa och viktiga uppdrag är det viktigt att inte reducera diskussionen till att bara handla om huvudmannaskap och pengar. Om man bara debatterar skolan i termer av det finns enkla lösningar så gör man skolan en björntjänst. Alla som arbetar där är värda att tas på större allvar.

Här hittar du programmet från igår.

 

Missa inte Rektorerna direkt ikväll!

Ikväll (onsdag 27/2) är jag med i UR:s ”Rektorerna direkt” kl 20:30 på Kunskapskanalen. Du kan se programmet live på nätet. Programmet följer direkt efter ”Rektorerna” som sänds kl 20:00-20:30 på SVT 2.

Jag ska vara med i en panel tillsammans med Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund och Anna Ekström, Skolverket. Det lär bli intressanta diskussioner om rektorernas uppdrag och om det nödvändiga behovet av att ha ett fungerande samspel mellan rektorer, förvaltningsnivå och den politiska ledningen i kommunen.

Inte missa!

skl logotyp