En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

TIMSS – ett styrkebesked för skolan

När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid.

Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen, kommenterade dagens resultat på ett intressant sätt:

– Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik. Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand. Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.

Klokt! Skolans utveckling är ett resultat av ansträngningar på olika nivåer. Vi behöver mer samarbete och mindre ”blame game” som Åstrand också uttrycker det.

Här är några siffror:

-Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen.

-Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

-Gymnasieeleverna som genomfört TIMSS Advanced har förbättrade resultat i matematik. Däremot går utvecklingen i fysik i andra riktningen.

-Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

Även om resultaten visar på en positivt utveckling presterar svenska elever i delar av studien under genomsnittet för EU och OECD. Det visar på vikten av fortsatt utvecklingsarbete.

Samarbete, ledarskap och tillit

Samtidigt som både TIMSS och PISA är viktiga indikationer på svenska elevers kunskapsutveckling över tid och i relation till andra länder så har dessa mätningar sina begränsningar. De mäter matematik, naturvetenskap, läsförmåga och digital kompetens.  De mäter alltså inte utvecklingen i hela skolan, vilket lätt kan bli uppfattningen.

Det avgörande för svensk skola – oavsett internationella och andra mätningar – är att vi fortsätter att utveckla styrning och ledning för att ge lärare bästa möjliga stöd att ge eleverna bästa möjliga undervisning. Är det något jag vill understryka så är det vikten av samarbete. Att lärare lär av varandra, att skolor lär av varandra och att kommuner lär av varandra. Det kräver ett bra ledarskap och tillit till varandra på alla nivåer – på nationell, lokal och skolnivå.

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling Uppföljning och resultat
Etiketter:

Tappa inte kompassen i debatten om TIMSS

Jag måste återkomma till TIMSS rapport som kom i början av veckan, som ju visade att svenska elevers mattekunskaper sjunker.

Behovet av en samstämmig problembild och åtgärdsplan för skolan känns högaktuellt när jag läser ledarna i landets regiontidningar. Det blir onekligen lite tokigt när kommentarer till TIMSS – och även andra skolrapporter – mer utgår från löst tyckande än från forskning och beprövad erfarenhet. Lyssnar man till kommentarerna tycks den svenska skolans problem vara resursbrist, stora klasser, få lärare, för få behöriga lärare och svag statlig styrning. Lösningen skulle alltså vara det omvända. Men både forskning och jämförelser med andra länder ger en helt annan bild.

  • Sverige tillhör redan de länder i OECD som satsar mest på skolan. Kommunerna satsar i snitt 40 procent av sin budget på skolan. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Resultat avgörs alltså inte främst av resurser, utan av kvalitet.
  • Storleken på de svenska klasser som ingått i undersökningen i årskurs 4 är 23 barn. Flera länder med bättre resultat har större klasser.
  • Nio av tio svenska elever undervisas av lärare som har lärarutbildning och knappt två tredjedelar av lärare med matematikinriktning. Det är höga siffror jämfört med de flesta länder, klart högre än framgångsnationer som Finland, Japan och Korea.
  • TIMSS-rapporten visar inte heller ett orsakssamband mellan mer undervisningstid och goda resultat. Finland har lägre undervisningstid än Sverige (779/år, 188 språk mot a 849h/år, 223 i språk).
  • Och när det gäller förstatligande av skolan finns mängder av analyser som pekar på att skolan inte behöver fler stora reformer. Vad skolan behöver är kollegialt lärande mellan lärare, professionell styrning och åtgärder som vilar på skolforskning.
  • Inte bara Sverige förfasas av resultaten i TIMSS. Finska elevers inlärningsmotivation och attityder är i botten på rankningen. Finska forskare talar om vikten av att snabbt förnya sätten att undervisa i grundskolan.

Jag hoppas att vi får se en vändning när nästa TIMSS kommer. För bakom all statistik pågår mängder av intressanta projekt och satsningar, både från staten, kommunerna och ute i landets skolor.

Ett exempel är SKL:s matematikprojekt Pisa 2015 – ett nytt grepp för att förbättra matematikresultaten. För att lyckas måste alla nivåer delta; politiker, tjänstemän, rektorer och lärare. Dessutom samverkar man med en rad andra kommuner. Alla berörda måste ha samma karta, samma mål och dra åt samma håll. Från och med våren 2013 är 100 kommuner med i satsningen.

Vem är rädd för det positiva?

Gårdagens – läs tisdagens – stora skolnyhet var att Skolverket presenterade resultaten av PIRLS 2011, som mäter elevers läsförmåga i fjärde klass och TIMSS 2011, som mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap i både årskurs fyra och åtta. Nyheten uppmärksammas även i dag

Skolverket lyfter upp både dåliga och bra resultat i läsförmåga, matematik och naturvetenskap. En av de mest positiva sakerna nämner dock inte Skolverket alls, nämligen att Sverige är bäst i västvärlden och näst bäst i hela studien när det gäller elevernas trygghet i årskurs 4 och 8

Alltså, vi har utmaningar som behöver lösas. Men vi är också i topp i en kategori vilket är fantastiskt roligt. Fast det tycker inte Skolverket är värt att ta upp, varken i pressmeddelandet eller under presskonferensen i går morse. Hur kan det komma sig? För man kan ju tycka att det vore värt att ge alla som arbetar i skolan cred för det arbete man uppenbarligen lyckas bra med, eller?

Bland de som uttalade sig igår fanns ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor, Maria Stockhaus, och hon betonade bland annat vad vi behöver göra för att lyfta resultaten i skolan. För det är vårt viktigaste uppdrag.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , ,

skl logotyp