En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Viktiga satsningar på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen får allt större betydelse för individen och spelar en viktig roll för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringens budgetsatsningar är därför välkomna. Men utbyggnaden ska ske på kort tid, den kräver medfinansiering och bristen på lärare är mycket stor.  Ska vi lyckas så behöver huvudmän och stat kroka arm.

SKL har verkat för fler platser på komvux i allmänhet och yrkesvuxenutbildning (yrkesvux) i synnerhet. Detta är nödvändigt för att möta efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Gymnasieskolan kan inte själv försörja den stora volym av kompetens med gymnasial yrkesutbildning som krävs idag och framöver.

Förändrad målgrupp ställer nya krav

Målgruppen för vuxenutbildningen är idag både större och ser annorlunda ut än tidigare. I dag är det en högre andel personer utan svenska som modersmål, unga som i många fall har flera skolmisslyckanden bakom sig och fler personer i behov av särskilt stöd på olika sätt.

Det här ställer nya krav och är något som måste tas hänsyn till vid förändringar i utformningen av utbildningen. Från SKL: s sida ser vi ser ett stort behov av samlade nationella insatser för att utveckla till exempel modersmålsstöd, språkanpassade läromedel, digitala läromedel och översättning av kursmaterial. Arbetsförmedlares kunskaper om vuxenutbildningen behöver också stärkas.

Om vuxenutbildningen ska anpassas och användas i ökad grad som etableringsinsats för nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget måste det finnas en hållbar finansiering för dessa insatser. Dessutom behöver förutsättningarna för studiefinansiering efter etablering överlag bli bättre så att fler nyanlända kan satsa på fortsatt utbildning. 

Bristen på lärare en stor utmaning

Regeringens satsning innebär att många fler lärare kommer att behövas. I och med dagens brist på yrkeslärare måste det därför finnas möjlighet att gradvis bygga ut vuxenutbildningen. Staten har ansvaret för att detta görs.

För att rekrytera fler lärare borde vuxenutbildningen bättre uppmärksammas i andra statliga satsningar, som lärarlönelyftet. Vi behöver också pröva nya vägar att rekrytera lärare med god yrkeserfarenhet från olika områden. Möjligheterna att studera parallellt med jobbet måste öka och det bör vara kopplat till ett flexibelt studiestödssystem.

För 2016 aviserades 10 359 platser, vilket resulterade i 8 475 utlagda. För 2017 är planeringen 21 750 nya platser och för 2018 föreslås 32 500 inom yrkesvux. SKL bedömer att cirka 16-17 000 platser i yrkesvux och 4 000 i lärlingsvux är realistiskt i ett närliggande perspektiv om utbildningen ska vara attraktiv och hålla hög kvalitet.

Svårt med två parallella system

Jag vill betona att arbetsmarknadspolitiska insatser i högre grad behöver omfatta den kommunala vuxenutbildningen. Det är nödvändigt med en fortsatt utveckling där det är möjligt att koppla ihop vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Det är svårt att upprätthålla volym och kvalitet i utbildningen i två parallella system för utbildning av vuxna.

Ansvarsfull utveckling

Vuxenutbildningen har utvecklats konstant efter hur det svenska samhället sett ut och hur omvärlden har förändrats. Det behöver den fortsätta göra.

Förändringarna i utbildningssystemet behöver dock ske gradvis, med eftertanke och med framförhållning. Det måste finnas rimliga förutsättningar att klara kompetensförsörjningen av lärare och skolledare samt bygga ut utbildningarna lokalt. Det ger goda resultat som gagnar såväl individen och samhället.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Resurser och resursfördelning Skolutveckling
Etiketter:

Sverige toppar kunskapsmätning

Sverige ligger i topp! Det var goda nyheter igår när den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (PIAAC) presenterades.

Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Endast fyra länder ligger över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden; Finland, Nederländerna, Sverige och Norge.

Den slutsats som dras i rapporten är att stora delar av den vuxna befolkningen i Sverige har de färdigheter som behövs för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Yngre har bättre kunskaper

Ett intressant resultat är om man tittar på skillnader mellan olika åldersgrupper. Undersökningen visar att yngre personer i ålderspannet 20-39 år har högre genomsnittliga poäng i läsning och räkning än äldre personer 50-65 år. Högst poäng har åldersgruppen 25-29 år, det vill säga en grupp som började i skolan under 90-talet. Lägst poäng har de äldsta och de yngsta, 16-19 år, vilket enligt rapporten inte är så konstigt eftersom de fortfarande befinner sig i utbildning.

När jag läser det här tänker jag att det i alla fall inte var bättre förr. Det verkar inte alls som att skolan blir sämre och sämre om man ser på färdigheterna både för olika åldersgrupper och åldersgruppernas resultat i förhållande till utbildningsnivå. De yngre som idag har en gymnasial utbildning ligger ungefär på liknande nivå för äldre som har en eftergymnasial utbildning.

Vuxenutbildning bidrar till toppresultat

En annan sak som slår mig – och som rapporten lyfter fram – är att Sverige sedan länge haft ett väl utbyggt system för vuxenutbildning jämfört med de flesta andra länder. Sverige är ett av de länder som har högst deltagande i utbildning och livslångt lärande. Jag tror att det bidrar till Sveriges topplacering. Att det finns möjligheter att hämta in kunskaper i vuxen ålder skapar goda möjligheter för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Så grattis Sverige!

PS. Idag säger jag också grattis till Piteå som fått Lärarförbundets pris för årets bästa skolkommun!

skl logotyp