En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Tappa inte kompassen i debatten om TIMSS

Jag måste återkomma till TIMSS rapport som kom i början av veckan, som ju visade att svenska elevers mattekunskaper sjunker.

Behovet av en samstämmig problembild och åtgärdsplan för skolan känns högaktuellt när jag läser ledarna i landets regiontidningar. Det blir onekligen lite tokigt när kommentarer till TIMSS – och även andra skolrapporter – mer utgår från löst tyckande än från forskning och beprövad erfarenhet. Lyssnar man till kommentarerna tycks den svenska skolans problem vara resursbrist, stora klasser, få lärare, för få behöriga lärare och svag statlig styrning. Lösningen skulle alltså vara det omvända. Men både forskning och jämförelser med andra länder ger en helt annan bild.

  • Sverige tillhör redan de länder i OECD som satsar mest på skolan. Kommunerna satsar i snitt 40 procent av sin budget på skolan. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Resultat avgörs alltså inte främst av resurser, utan av kvalitet.
  • Storleken på de svenska klasser som ingått i undersökningen i årskurs 4 är 23 barn. Flera länder med bättre resultat har större klasser.
  • Nio av tio svenska elever undervisas av lärare som har lärarutbildning och knappt två tredjedelar av lärare med matematikinriktning. Det är höga siffror jämfört med de flesta länder, klart högre än framgångsnationer som Finland, Japan och Korea.
  • TIMSS-rapporten visar inte heller ett orsakssamband mellan mer undervisningstid och goda resultat. Finland har lägre undervisningstid än Sverige (779/år, 188 språk mot a 849h/år, 223 i språk).
  • Och när det gäller förstatligande av skolan finns mängder av analyser som pekar på att skolan inte behöver fler stora reformer. Vad skolan behöver är kollegialt lärande mellan lärare, professionell styrning och åtgärder som vilar på skolforskning.
  • Inte bara Sverige förfasas av resultaten i TIMSS. Finska elevers inlärningsmotivation och attityder är i botten på rankningen. Finska forskare talar om vikten av att snabbt förnya sätten att undervisa i grundskolan.

Jag hoppas att vi får se en vändning när nästa TIMSS kommer. För bakom all statistik pågår mängder av intressanta projekt och satsningar, både från staten, kommunerna och ute i landets skolor.

Ett exempel är SKL:s matematikprojekt Pisa 2015 – ett nytt grepp för att förbättra matematikresultaten. För att lyckas måste alla nivåer delta; politiker, tjänstemän, rektorer och lärare. Dessutom samverkar man med en rad andra kommuner. Alla berörda måste ha samma karta, samma mål och dra åt samma håll. Från och med våren 2013 är 100 kommuner med i satsningen.

Be Sociable, Share!

    Inga kommentarer på “Tappa inte kompassen i debatten om TIMSS”

    skl logotyp