En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vi kan inte sätta nyanlända elever på vänt

I måndags presenterades en ny ESO-rapport om skillnader i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund. Den bekräftar många av de faktorer vi redan vet påverkar elevers skolresultat. Rapporten diskuterades på ett seminarium där myndigheter, forskare och politiker medverkade.

Rapportförfattarna föreslår åtgärder som riktar sig till föräldrarna. Det tycker jag är en omväg. Vi måste istället rikta blicken mot skolans arbetssätt. Oavsett om föräldrarna har akademisk utbildning eller inte, oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller inte måste skolans arbetssätt förändras så att alla elever får den bästa undervisningen. Det handlar om höga förväntningar, att utmana och stötta individer istället för att skapa kollektiva lösningar för alla nyanlända elever.

Skolan kan inte stå ensam

Hur länge en elev har gått i svensk grundskola och vilken socioekonomisk bakgrund föräldrarna har är ofta avgörande för skolresultaten. Rapporten visar att studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever är minimalt när man tar hänsyn till både föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och bostadsområde. Samtidigt är studiegapet större nu än i slutet av 80-talet, vilket bland annat beror på att nyanlända elever är allt äldre när de börjar i svensk skola.

Detta visar att skolan inte ensam kan hantera samhällets alla utmaningar som påverkar skolresultaten. De berör en bredd av politikområden – migrationspolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik.

Tiden är en avgörande faktor

Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun, framhöll på seminariet att skolsystemet bygger på att alla elever går nio år i svensk grundskola. Elever som anländer sent under skoltiden utmanar systemet. Flera av paneldeltagarna lyfte tidsaspekten, att ge eleverna möjlighet till mer undervisning i form av sommarskola, men också prioritera hur vi använder tiden.

Statssekreterare Erik Nilsson lyfte lärarbrist och kompetensbrist som stora utmaningar. Undervisningsspråket får inte hindra elevernas fortsatta lärande. Vi kan inte sätta elever på ”vänt” tills deras svenska ”räcker”. Undervisningen måste organiseras så att eleven kan använda sitt språkliga kapital och successivt få ”växla in” sin språkliga valuta i svenska. Eleverna måste få stöd på sitt modersmål och alla lärare behöver kunna undervisa språk- och kunskapsutvecklande, något som är gynnsamt för alla elever med ett svagt skolspråk.

Elever som invandrat före skolstart når bättre resultat än tidigare

En ljuspunkt är att elever som idag invandrar före skolstart når bättre resultat än tidigare. Förra hösten visade Skolverkets statistik att det på senare år även går bättre för elever som anländer efter skolstart.  Den stora ökningen av antalet nyanlända elever under 2015 har också bidragit till att skolan utvecklat kunskaperna om nyanländas lärande. Jag vet att det finns ett stort engagemang i kommuner och skolor för att ordna ett bra mottagande och skolgång för nyanlända elever.

Förbättringsarbetet fortsätter för att skolan ska kunna ge alla elever möjligheter att utveckla sin fulla potential, oavsett om de är inrikes eller utrikes födda.

 

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: Bli först att kommentera
    Kategori: Elever Skolutveckling
    Etiketter: ,

    Inga kommentarer på “Vi kan inte sätta nyanlända elever på vänt”

    skl logotyp