En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Viktiga satsningar på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen får allt större betydelse för individen och spelar en viktig roll för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringens budgetsatsningar är därför välkomna. Men utbyggnaden ska ske på kort tid, den kräver medfinansiering och bristen på lärare är mycket stor.  Ska vi lyckas så behöver huvudmän och stat kroka arm.

SKL har verkat för fler platser på komvux i allmänhet och yrkesvuxenutbildning (yrkesvux) i synnerhet. Detta är nödvändigt för att möta efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Gymnasieskolan kan inte själv försörja den stora volym av kompetens med gymnasial yrkesutbildning som krävs idag och framöver.

Förändrad målgrupp ställer nya krav

Målgruppen för vuxenutbildningen är idag både större och ser annorlunda ut än tidigare. I dag är det en högre andel personer utan svenska som modersmål, unga som i många fall har flera skolmisslyckanden bakom sig och fler personer i behov av särskilt stöd på olika sätt.

Det här ställer nya krav och är något som måste tas hänsyn till vid förändringar i utformningen av utbildningen. Från SKL: s sida ser vi ser ett stort behov av samlade nationella insatser för att utveckla till exempel modersmålsstöd, språkanpassade läromedel, digitala läromedel och översättning av kursmaterial. Arbetsförmedlares kunskaper om vuxenutbildningen behöver också stärkas.

Om vuxenutbildningen ska anpassas och användas i ökad grad som etableringsinsats för nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget måste det finnas en hållbar finansiering för dessa insatser. Dessutom behöver förutsättningarna för studiefinansiering efter etablering överlag bli bättre så att fler nyanlända kan satsa på fortsatt utbildning. 

Bristen på lärare en stor utmaning

Regeringens satsning innebär att många fler lärare kommer att behövas. I och med dagens brist på yrkeslärare måste det därför finnas möjlighet att gradvis bygga ut vuxenutbildningen. Staten har ansvaret för att detta görs.

För att rekrytera fler lärare borde vuxenutbildningen bättre uppmärksammas i andra statliga satsningar, som lärarlönelyftet. Vi behöver också pröva nya vägar att rekrytera lärare med god yrkeserfarenhet från olika områden. Möjligheterna att studera parallellt med jobbet måste öka och det bör vara kopplat till ett flexibelt studiestödssystem.

För 2016 aviserades 10 359 platser, vilket resulterade i 8 475 utlagda. För 2017 är planeringen 21 750 nya platser och för 2018 föreslås 32 500 inom yrkesvux. SKL bedömer att cirka 16-17 000 platser i yrkesvux och 4 000 i lärlingsvux är realistiskt i ett närliggande perspektiv om utbildningen ska vara attraktiv och hålla hög kvalitet.

Svårt med två parallella system

Jag vill betona att arbetsmarknadspolitiska insatser i högre grad behöver omfatta den kommunala vuxenutbildningen. Det är nödvändigt med en fortsatt utveckling där det är möjligt att koppla ihop vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Det är svårt att upprätthålla volym och kvalitet i utbildningen i två parallella system för utbildning av vuxna.

Ansvarsfull utveckling

Vuxenutbildningen har utvecklats konstant efter hur det svenska samhället sett ut och hur omvärlden har förändrats. Det behöver den fortsätta göra.

Förändringarna i utbildningssystemet behöver dock ske gradvis, med eftertanke och med framförhållning. Det måste finnas rimliga förutsättningar att klara kompetensförsörjningen av lärare och skolledare samt bygga ut utbildningarna lokalt. Det ger goda resultat som gagnar såväl individen och samhället.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: 2
    Kategori: Resurser och resursfördelning Skolutveckling
    Etiketter:

    2 Kommentarer på “Viktiga satsningar på vuxenutbildning”

    1. 2017-09-22 16:22
      Skrivet av
      Berndt Ericsson

      Om kommunkollektivet hade förvaltat resurserna inom det generella statsbidraget för vux så skulle vi nu ha haft ca 140 000 heltidsplatser i komvux. Resurser motsvarande 100 000 platser lades in i påsen i samband med kommunaliseringen och motsvarande ca 40 000 platser år 2007. Detta är ju långt ifrån vad som för närvarande genomförs om vi räknar bort de riktade medlen som existerar just nu. Hade man dessutom inte monterat ned den infrastruktur som byggdes upp under kunskapslyftet 97-02 bl a med riktade statsbidrag så skulle man ha haft en mycket god beredskap för bl a samarbete och samverkan mellan kommunerna som huvudmän och andra aktörer och intressenter. Viktigare än någonsin i dessa dagar. Dagens läge där man gång på gång från kommunerna hör att vux inte är finansierat är m a o inte alls relevant. Varje kommun kan förstås själva lätt nysta upp vad man fått för att bedriva vux enligt gällande lag och förordning. Det förtydligande i skollagen då det gäller kommunernas ansvar och skyldigheter som infördes förutsatte att staten och kommunkollektivet var överens om att resurserna var tilldelade. Hade man använt resurserna fullt ut hade man inte behövt ropa på en ”förberedelsetid”, allt skulle ha funnits på plats redan!

    2. 2017-09-22 13:57
      Skrivet av
      Per-Arne

      Hej,

      Tack för din kommentar. Ett aktuellt område vad gäller frågor om finansiering är t.ex. behoven av utbildning för de asylsökande, dvs de som ännu inte är kommunplacerade. Vad som är finansierat och ofinansierat över tid skulle dock leda för långt att gå in på här.

      Statsbidraget för regionalt yrkesvux innebär krav på motprestation i motsvarande utsträckning. Det tycker kommunerna är en bra ordning , då behöver några misstankar eller farhågor över huvud taget inte resas i den riktning som framförts här. Det finns heller inga problem med de utbildningsvolymer som det i rådande läge ges förutsättningar för.

      Det finns dock i rådande läge flera önskemål och behov från kommunernas sida vad gäller just det statliga ansvaret:

      – nya och flexibla tillvägagångssätt att få tillgång till betydligt fler lärare inom vuxenutbildning/yrkesutbildning.

      – bättre framförhållning vid reformer, två exempel: Lagar och förordningar till studiestartsstödet beslutades under månaden före ikraftträdandet. Nya villkor för regionalt yrkesvux kom sex veckor innan årsskiftet, när utbildningarna ska vara igång.

      – bättre samverkan med arbetsmarknadspolitiken. Det är inte optimalt att vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning upphandlas och bedrivs parallellt.

      Med vänliga hälsningar,
      Per-Arne Andersson

    skl logotyp